Latest weblogs at NNM (20 entries)
| Thursday 2010-09-02 21:12 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Lunchval och lite annat dravvel |
Lyckades få till en långlunch och vad gör man (läs Ingmarie) då?
Helt rätt. Kutar förstås! :-)
Travade från jobbet ner mot Hagaparken och Wenner-Gren center.
Fastän jag varit i byggröran som är där just nu flera gånger innan, så höll jag knappt på att hitta in till parken!
Milde himmel vad de röjer där.
Dammet yr, trumhinnorna håller på att sprängas och nåde den som kommer i vägen för en lastbil för de kör som biltjuvar!
Det blev rundan runt Brunnsviken med en del förlängning.
Totalt 80 min. och det var varken fantastiskt eller lätt.
Faktiskt ganska segt och jobbigt när jag tänker efter.
Lite halvtrist så där.
Inte heller var det någon kunglighet som var ute och sprang eller spatserade så att jag åtminstone hade fått en liten kändisglutt för mina skattepengar.
(Kan inte låta bli att undra vad de gör hela dagarna? Tror då inte att de städar, handlar, lagar mat eller jobbar i alla fall...)
Men oavsett så var det en härlig runda, jag mådde bra och foten protesterade inte allt för mycket trots att det blev en hel del asfalt! :-)
Så med andra ord, synd att klaga.
Dagen har förvisso varit sjukt fullspäckad under 11 timmars jobb, men framförallt har den varit rolig!
Underbara möten med människor som gör mig glad, cykelturer i både sol och regn, god mat och kanske, kanske en början på något nytt och spännande.
Och även om det inte blir något så är det roligt så länge jag får hoppas och önska.
Att drömma är ju faktiskt både gratis och välgörande.
Photo: Markus Westbeck
Vad drömmer du om? |
|
[Comments (9)] |
| Thursday 2010-09-02 15:45 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Veckans (värdelösa) vetande |
Antalet sätt på vilket man kan fylla i en tipskupong UTAN att få ett enda rätt är 8192 stycken.
(Jag har dock inte testat om det stämmer men det låter högst troligt med tanke på hur många gånger jag inte har vunnit...)
|
|
[Comments] |
| Wednesday 2010-09-01 21:59 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| För att orka krävs det syre |
Det är lite mycket i det Nilssonska livet nu.
Överfullt, proppfullt, översvämmat, fullpackat och helt enkelt skitmycket!
Denna veckan är, i mina mått mätt, helt omänsklig. Inte nog med att min stackars kollega är jättesjuk så jag får jobba hans pass med, jag har en deadline hängande över huvudet, extraarbete för klubben, ett specialuppdrag, ett annat specialuppdrag, en intervju som behöver planeras in plus allt det "vanliga" som ska hinnas med.
Du vet, tvätta, göra matlådor, handla samt en nödvändig vända med dammsugaren.
Men det är bara att beta av dag för dag, längta till söndag (för då hoppas jag det lugnat sig) och göra så gott jag kan.
För att överhuvudtaget orka så behöver jag, förutom sömn och mat, få vara ute och jag behöver träna.
Planen för i dag var cykelintervaller inomhus, men när jag tittade ut på morgonkvisten och såg den ljuvligaste av de ljuvligaste morgnar, ja då planerade jag snabbt om.
Flexibilitet kallas det visst. ;-)
Tog ut Sunnen och hojade i väg.
Photo: Ingmarie Nilsson
Morgonen inte bara såg magisk ut, den var det!
Med solen på kroppen trampade jag fram på små och stora grusvägar, på stigar, på små snuttar asfalt och tog även rundan runt mitt favvoställe Flaten.
Ofattbart att det var här jag sprang vattenlöpning för bara några veckor sedan för även om solen sken så var det banne mig ingen badvärme.
Var tog sommaren vägen?
Den hann ju knappt börja innan den var över.
(Och här suckar jag djupt...)
Photo: Ingmare Nilsson
Photo: Ingmarie Nilsson
Vattenlöpning blev det långt, långt senare men inomhus.
Någon måtta på uteliv får det vara även för mig. ;-)
|
|
[Comments (11)] |
| Tuesday 2010-08-31 23:21 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Veckans tänkvärda |
Det jag hör glömmer jag, det jag ser minns jag, det jag gör det kan jag.
/Kinesikst ordspråk
Photo: Markus Westbeck
|
|
[Comments (2)] |
| Tuesday 2010-08-31 23:09 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Vill man vara fin får man lida pin |
Ja så brukar det ju heta i alla fall. Problemet är att oavsett hur mycket pin jag lider så kommer mina fötter aldrig att bli "fina" eftersom de är obotligt knöliga och fula.
(Om jag inte låter någon sätta kniven i dem förstås men det tänker jag försöka undvika så länge jag bara kan.)
Men pinad blev min lilla (nåja) fossing i dag igen av den där stötvågs pickadollen.
Fast i ärlighetens namn är det inte så farligt längre och superduper naprapat-Stefan är både nöjd över resultatet och störtsäker på att det snart är helt bra.
Och honom tror jag på!
Kombinationen stötvåg + Powerplate verkar vara mina fossingars recept för egentligen borde de nämligen inte må så pass "bra" som de gör.
Photo: Ingmarie Nilsson
Kantiga och knöliga som få men ganska glada. Och välvårdade, det är de!
Eftersom man inte ska anstränga det behandlade området efter behandling (väldans mycket behandling där) så fick jag ju se till att rasta mig före både den och jobbet. ;-)
En makalöst härlig entimmes löpning och ovan nämnda Powerplate blev det och eftersom vattenlöpning är väldigt snällt mot stötta fossingar så blev det förstås det i kväll.
Något annat vore ju liksom otänkbart.
|
|
[Comments (3)] |
| Monday 2010-08-30 21:58 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Så simpelt kan det vara |
Det må verka som om jag alltid är pigg, glad och med en bubblande energi men så är det förstås i-n-t-e. Även jag har dippar och dagar då energin går på lågvarv.
Men det är klart.
De är inte så många, de där bottendagarna.
För det mesta är jag glad och pigg!
Får jag bara sova, äta och träna så grejar jag en hel del men saknas en av de där tre komponenterna så kan min värld rasa helt.
Jag behöver sova minst sju timmar varje natt, jag kräver näringsrik vegomat (gör den helst själv) och jag vill träna åtminstone en timme/dag.
Så funkar jag och nu för tiden accepterar jag det och skiter fullständigt i om någon annan tycker jag är helgalen.
Antar att det är både bra och dåligt.
Dåligt eftersom jag är så beroende av att det ska fungera och är snudd på löjligt oflexibel när det gäller just mat, sömn och att få träna. (I synnerhet de två första)
Bra eftersom då ser jag till att sköta de där sakerna så gott det går och de är ju faktiskt ganska enkla behov och vanor jag kräver för att må bra.
Tror det är viktigt att man accepterar sig själv som man är och fungerar, och att man påminner sig om att vi alla är olika.
Det som funkar för mig funkar inte nödvändigtvis för dig och vice versa.
Samtidigt kan jag även tycka att det är viktigt att just det enkla, basala och lite monotona ska finnas i vår högteknologiska värld där allting går i racerfart.
Nu för tiden är det som om ingenting får vara tråkigt utan det ska ske något hela tiden.
Många stackars ungar far fram och tillbaks mellan aktiviteter och hinner ju för sjuttsingen inte ens att fundera på vad de egentligen vill.
Vuxna är inget undantag.
Snarare tvärtom.
Är det rädsla som gör att vi inte vågar stanna upp?
Eller kanske lättja?
Det är enkelt att rulla på i samma gamla hjulspår oavsett vad det gäller.
Bekvämt, tryggt och säkert.
Du vet vad du har men inte vad du får.
Och tänk om vi kommer på att det liv vi lever inte alls är det liv vi egentligen vill leva.
Hur blir det då?
Att springa är för mig en slags meditation.
En stabil grund som får mig i balans oavsett vad som än händer i resten av livet.
Det är nog därför som jag tjurar vidare trots att det blivit en hel del motgångar och bakslag genom åren.
Eller om jag säger så här, jag har haft väldigt många chanser att lägga av om jag hade velat.
Brutna tår, kraschad knäskål, köttsår, sprucken armbåge, diskbråck, stressfrakturer, muskelskador på både längden och tvären, blåsor så infekterade att jag fått blodförgiftning, nervskador och en hel radda med annat som jag delvis förträngt.
Så varför väljer jag inte en annan idrott?
Varför fortsätter jag ändå och börjar om och om och om igen?
Svaret är hur enkelt som helst.
Jag älskar att springa och kärleken är alltid värt att kämpa för. :-)
Photo: Markus Westbeck
|
|
[Comments (21)] |
| Sunday 2010-08-29 16:26 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Från det ena till det andra |
Ett av de allra bästa ställena i hela Göteborg, förutom Liseberg då ;-) ,
är utan tvekan Skatås. Denna oas med motionscentrum, stugor, bad och (förstås) oändliga löpvägar.
Under min elittid åkte jag dit från Halmstad i princip varje vecka för att köra intervaller, och ibland även långpass, med min tränare och klubbkompisar så jag kan nog säga att jag "kan" den där skogen. :-)
Det värmer mitt löparhjärta att se hur fint allt sköts och bevaras och hur mycket folk det alltid är där som kutar och idrottar!
Hotellfrukost må vara ljuvligt och vansinnigt gott men det är inte helt smart att kränga för mycket innan ett löppass...
Men förutom att jag kände mig som en heffaklump så blev det en fantastisk tur!
Började med 10:an som även visade sig vara en del av ett lopp i dag!
Hade helt glömt bort (eller förträngt) att Skatås genrep gick av stapeln.
Det var väldigt nära att jag hade satt en nummerlapp på bröstet, men än en gång var förnuftet starkare.
(Eller var jag bara mesig?)
Hur som helst struttade jag runt den där 10:an i maklig fart och fortsatte sedan genom skogen in mot stan igen.
Alles totalt 80 minuter utan någon större protest från tån.
Kan jag kanske hoppas på att jag är i gång igen?
Photo: Ingmarie Nilsson
Med en hel timme till godo innan tåget skulle rulla mig och älsklingen till 08;a land så hann vi i lugn och ro avnjuta en lunch på det här stället;
Photo: Ingmarie Nilsson
Andrum är mer eller mindre ett "måste" att besöka när man är i Göteborg.
Ligger ett stenkast från centralstationen och förutom att det är ett jättemysigt ställe så är maten obeskrivbart god!
Vego förstås! :-)
Photo: Privat
Photo: Ingmarie Nilsson
Proppmätt ännu en gång i dag så sitter jag nu på tåget.
Landskapet svischar förbi, regnskurarna och solen skiftas om att dominera där ute och än en gång förundras jag över att en vecka har försvunnit i en sådan rasande fart.
Vad hände egentligen?
Det har varit en vecka med sorg, glädje, jobb, vila och eftertanke.
Mina grubblerier har fortsatt men börjar mer och mer anta en form av beslut.
I bland är det det allra svåraste.
Att bestämma sig.
Få se när, och om, jag kan och vågar...
Om inte annat måste jag bestämma mig för att sluta grubbla. |
|
[Comments (15)] |
| Saturday 2010-08-28 23:36 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Vill du ha ett sexpack på rekordfart? |
Jag vet exakt hur man gör.
Och det är varken tråkigt, jobbigt eller ens särskilt svettigt.
Lite dyrt kanske men det är det absolut värt! Hur?
Jo, man ser till att ta sig till Liseberg i Göteborg, köper åkband eller åkpass, knyter skorna ordentligt, tar ett djupt andetag och sen är det bara att börja!
Åk Kanonen, Berg- och dalbanorna, Uppskjutet, Uppswinget, Höjdskräcken, Hanghai och allt vad de nu heter.
Se med till att ha sällskap av andra med samma (barna)sinne så är effekten garanterad!
Photo: Anders Gustafson
Vi må se lite halvloja ut men under ytan är det ett gäng busungar du ser! Lina som är sambo med lillebror Markus, jag och en av mina andra lillebröder Daniel
Jag älskar att åka karuseller!
Så sjukt roligt och efter att ha skrattat ohejdat i flera timmar så kan jag lova att magmusklerna har fått sig en omgång som heter duga.
Dessutom bränner man säkert en hiskelig massa kalorier av att skratta så mycket!
Vi var kvar långt in på natten men till slut var både pengar och skratt-tårar slut och vi fick ge oss.
Photo: Ingmarie Nilsson
Ser du jätte-Tobleronen? Det var INTE jag som vann, jag vinner inte ens vid "vinst varje gång", utan Lina :-)
Och jodå.
Jag har tränat med.
Efter den gigantiska hotellfrukosten begav jag mig till finfina Valhallabadet.
Eftersom jag är Satsmedlem så går jag in "gratis" där. :-)
(Fast egentligen finns det inget som är "gratis" om du frågar mig.)
Varje gång jag har besökt det där stället så är det minst två-tre andra som kör vattenlöpning.
Det finns t.o.m en särskild hörna med massor av flytbälten att hyra för en tjuga.
Hur bra är inte det?
Slet på ganska bra.
20 x ca 3½ min med bara ca 20 sek vila. Totalt 100 min.
Det lite roliga är att när jag var klar med mina intervaller hade temperaturen i bassängen stigit med 0,2 grader.
Var det någon som sa att vattenlöpning inte är ansträngande? |
|
[Comments (3)] |
| Friday 2010-08-27 20:31 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Och DÄR tog det roliga slut |
Det är inte utan jag undrar.
Undrar om Halmstad och Steninge ville säga förlåt vårt skruttiga väder och därför bjöd på strålande sol i dag när jag pinats (nåja) i en vecka av stormvindar och ösregn.
(För det var väl inte för att reta mig?) Begav mig till Brottet där det är helt perfekt att hoppa på fantastiska Prins Bertil stigen.
Photo: Ingmarie Nilsson
18 km utmed havet om man tar hela.
36 om man tar samma väg tillbaks. :-)
Och det har jag gjort.
Men inte i dag.
Photo: Ingmarie Nlsson
Perfekt stig nästan hela vägen. Undantaget är någon % asfalt
Fastän jag sprungit så ofantligt många timmar och mil innan så tycker jag det känns lika ovant att "börja om" igen. Som om autopiloten helt har lagt av och kroppen glömt hur den rätta löprytmen ska vara.
Men den känslan varar tack och lov inte särskilt länge.
Redan efter ett par hundra meter byts den ut mot den riktiga känslan.
Den där när benen går av sig själv, armarna pendlar avslappnat utmed sidan, kroppen fylls av styrka och energi och allt känns så där fantastiskt som det bara kan göra när man springer.
Det hade varit så otroligt enkelt att fortsätta hela Prins Bertil stigen.
Så lätt att glömma att varken tån eller resten av kroppen är redo för långpass och att tro att jag var exakt där jag slutade innan Vertex-äventyret.
Men förståndet var med mig.
Efter 25 min. vände jag.
Tog en extra vända på min gamla intervall-slinga vid simstadion bara för att jag hade tid över.
(Vägen måste nämligen ha varit kortare hemåt för den tog slut redan efter 22 min.)
Och festen var inte slut där!
Vid stigen och Brottet ligger ju den här oasen;
Photo: Ingmarie Nilsson
Lägligt, eller hur? ;-)
Det är svårt att beskriva exakt hur det kändes men om du tänker dig vatten så perfekt tempererat att du knappt känner det, en värmande sol, ingen vind, ingen trängsel, klarblå himmel och med en kropp som inte gör ont någonstans utan bara är, ja då förstår du hur mitt vattenlöpningspass var.
Photo: Ingmarie Nilsson
Och en sak är då säker, hade det inte varit för att jag skulle med tåget så hade jag fortsatt tills badvärdarna kastat ut mig.
Tåget kom jag med för i dag var mitt 035-lands besök slut för denna gången.
For dock inte hem till 08-land utan till Göteborg och hit.
Inte dumt alls! :-)
Om en liten stund kommer även älsklingen.
Behöver jag säga att jag längtar? |
|
[Comments (12)] |
| Thursday 2010-08-26 20:11 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Det är inte alltid så lätt men man gör så gott man kan |
Jag vet inget djur, tvåbent eller fyrbent, som kan vara så totalt avslappnat och så supercoolt som en katt. Kolla t.ex. in Silver-katten.
Photo: Ingmarie Nilsson
Avslappnad som om han vore medvetslös
Bryr sig inte om något annat än att vara ute, få mat och sen bli kelad.
Och Elvira the cat!
Det vet vi ju hur hon är och gör.
Photo: Ingmarie Nilsson
Kan ligga och dröna i sängen mest hela dagen.
Busa med mattan, spana på fåglar och käka sen är hon nöjd.
Det blir förstås inte mycket gjort om dagarna, och det är väldigt svårt att betala räkningarna med ett sånt leverne, men visst borde vi nog alla lära oss lite mer av dem?
Leva lite lugnare mellan varven och inte stressa upp oss för både det ena och det andra.
Leka lite mer och göra sånt vi tycker är roligt!
Åtminstone borde jag det så i dag tog jag efter och det gick ganska bra!
Frukost i s-l-o-w m-o-t-i-o-n.
Bläddrade sakta, sakta i tidningen och läste väldigt noga om vad som hänt i de halländska byarna.
(Inget värt att skriva om här.)
Lite jobb innan jag for in till stan för lite lugn cykel-träning på (gratis stället) F&S.
Så långt var allt väl men vad händer när jag sätter mig på hojen?
Det tog max två minuter så hade kroppen bestämt mig.
Stentufft tröskelpass 45 min. följt av 8x40-20 där jag inte sparade på mjölksyran en milliliter.
Plus "på och avcykling" (eller vad det nu heter) förstås.
Med spagetti-ben tog jag mig till Powerplate stället (körde samma som i går) och avrundade det hela med 70 min. vattenlöpning.
Kan kanske låta mycket men det var enbart roligt, avslappnat och energigivande!
Och sen har det varit lugnt.
Fönstershoppat, vattnat blommor och lapat sol. :-)
I dag hade vinden vilodag och havet var åter stilla.
Photo: Ingmarie Nilsson
Vackra naturreservatet i Steninge
Nästan som i går alltså men själva russinet i kakan, det goda cocktail-bäret och grädden på tårtan, det sparade jag.
Tills i morgon.
Då ska löpardojjorna fram och jag ska kuta igen!
Fötterna verkar helt med på det och säger att de längtar de med! :-) |
|
[Comments (8)] |
| Wednesday 2010-08-25 20:09 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| En smarrig cocktail |
Jag har en hiskelig tur jag!
Just denna veckan har nämligen tjusiga Friskis i Halmstad gratisvecka!
( Och gratis är ju alltid lite trevligt, eller hur?)
Jag tror banne mig det är det finaste gymet som finns i denna stad.
Fräscht, ljust, luftigt, stort utbud och bra läge. Blev cykelintervaller på spinninghojjen.
(Gillar att de har den möjligheten även på gymet!)
Med cykelpjux minsann!
18x 2 min. med 30 sek vila.
Snorjobbigt och toksvettigt men det kändes riktigt, riktigt bra!. :-)
Photo: Ingmarie Nilsson
Kolla in golvet. Så är det i hela gymet! + glastak så det är ljust och fint! O la laaaa!
Direkt vidare till She Shape där jag hittat en Powerplate som jag får nyttja.
Lycka för kroppen.
Särskilt fötterna. ;-)
30 min. träning i hög intensitet + rejäl massage av mina fötter.
Photo: Ingmarie Nilsson
När jag ändå var i gång så fortsatte jag till bassängen med. :-)
Fick sällskap av superpingel-pärlan Therese som ville prova på vattenlöpning.
Jag har ju haft glädjen av att få springa ute med henne en gång innan och det var minst lika roligt att träffa henne inomhus!
Om hon gillade det?
Jag tror det.
Hon fortsatte nämligen glatt under tiden jag körde några vändor crawl.
(När jag ändå var i vattnet liksom.)
Men det allra bästa av alla aktiviteter i dag, vet du vad det var?
30 minuter löpning
Photo: Ingmarie Nilsson
Jag hade lätt kunnat fortsätta men bromsade springet i benen och var en klok (!) flicka.
För det mesta kändes det bara pytte-pytte-pyttelite, ibland högg det till och ibland tänkte jag inte ens på foten vilket väl ändå måste vara väldigt bra? :-)
Kom på att det känns mindre i tån när jag springer än när jag går.
Nog måste det vara ett tecken på vad jag ska göra och på vad min kropp gillar? ;-)
För övrigt kan jag berätta att det behövs då ingen hårtork i 035 land.
Photo: Ingmarie Nilsson
Photo: Ingmarie Nilsson
|
|
[Comments (15)] |
| Wednesday 2010-08-25 09:34 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Höst tips |
Känns det lite deppigt att sommaren snart är slut?
Inget kul att göra i höst? Då har jag receptet så du slipper hänga läpp!
Kolla in alla roliga grejer Sport Support center erbjuder!
Visst känns livet genast lättare? :-D
|
|
[Comments (4)] |
| Wednesday 2010-08-25 09:25 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Veckans (värdelösa) vetande |
Denna dagen, fast år 1930, föddes skotten Sean Connery. 32 år senare var han världskändis som den ej helt obekante James Bond, agent 007.
|
|
[Comments] |
| Tuesday 2010-08-24 20:05 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Storleken har ingen betydelse |
Det är nämligen den lilla, lilla "långetån" och området runt omkring som styr allt i mitt liv just nu.
Något överdrivet kanske men det är banne mig inte särskilt långt från sanningen.
Den vill nämligen fortfarande inte riktigt det samma som jag vill, d.v.s. kuta, och i detta fallet har jag ingenting att säga till om.
I ärlighetens namn vill den inte ens gå ibland.
Den bestämmer helt och hållet hur och vad jag kan/inte kan. Spelar ingen roll att alla andra tår, alla andra ben, öronen, näsan, bukspottkörteln, hela min övriga kropp, själen och hela min hjärna vill kuta.
Tån vill inte och då blir det som den vill.
(Nu vill jag skriva ett gäng riktigt fula ord men du får välja dina egna. Och ta i ordentligt!)
Det finns dock vissa saker den går med på.
Tack och lov för det!
Jag cyklar inne och ute, kör vattenlöpning inne och ute och styrketränar.(Inne.)
Photo: Ingmarie Nilsson
Nu har jag även hittat en Powerplate här i 035-landet och faktum är att det känns något bättre efter ett pass på den. :-)
Måste med erkänna att i dag var det lite, men bara lite, bra att vara "alternativare" för vädret är minst sagt ostabilt.
Störtskurar och en vind som nästan gör att jag flyger i väg.
Photo: Ingmarie Nilsson
Här kan man snacka om "havet stormar"...
Hur det än är så har hoppet inte svikt mig ännu.
Jag vet att det vänder en dag.
Frågan är bara när... |
|
[Comments (15)] |
| Tuesday 2010-08-24 08:52 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Veckans tänkvärda |
Det är aldrig för sent att få minnen för livet
/Bo Säfström
Photo: Ingmarie Nilsson
|
|
[Comments (3)] |
| Monday 2010-08-23 14:09 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Gör det du tänkt innan det är för sent |
Att bli äldre innebär inte bara att den egna kroppen förändras eller att det egna livet förkortas. Även människorna runt omkring dig ändras och blir äldre.
Nära och kära som funnits så länge du kan minnas finns en dag plötsligt inte mer.
En människa som du nästan tagit för givet är borta för alltid och inget går att göra för att få tillbaks den personen.
Ingenting kan ge dig ens en millisekund så att du ska hinna säga det du tänkte säga men aldrig hann eller tog dig tid till att göra.
Ingenting kan ge dig möjligheten att säga förlåt eller förklara att du ångrar något dumt du sa eller gjorde och som du egentligen inte menade.
Ingenting kan göra så att du kan få ge den människan bara en endaste kram en gång till.
Döden är obarmhärtig och slutgiltig och slår lika hårt oavsett var du bor, vad du gör, om du är rik, fattig, lång, kort, tjock eller smal.
Var rädd om dina nära och kära. Säg och gör det du vill redan i dag. I morgon, t.o.m om en minut, kan det vara för sent.
Ta hand om dig, lev dina drömmar och det liv du vill.
Det liv du lever just nu.
Photo: Anders Gustafson
|
|
[Comments (14)] |
| Sunday 2010-08-22 22:47 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| (Porrbilds)tips! |
Kolla in Bureborns sida.
Coolt va?
( Bilderna på mig är dock nr 29 och 204.)
Nästan så jag blir sugen igen.
N-ä-s-t-a-n.
|
|
[Comments (6)] |
| Sunday 2010-08-22 21:51 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Kan en skit(morgon) bli en guld(dag)? |
Jag har ljugit lite.
Eller kanske ska jag säga förenklat det för mig.
Egentligen är jag nämligen inte i Halmstad utan i Steninge som ligger ca 16 km norr om Halmstad.
Det är en liten kustby med bl.a ett jättefint vandrarhem, en restaurang, några hantverksbodar och t.o.m en skola.
Inte för att det kanske spelar någon roll, men rätt ska vara rätt. :-) Oavsett så regnade det i morse med och foten ville inte alls kuta. :-(
Kändes lagom muntert.
Eller nej, nu ljög jag igen, det kändes för jä..igt!
Jag är trött på att inte kunna kuta som jag vill.
Trött på att ha ont i en tå som jag slog i en flyttkartong för mer än ett halvår sedan.
Trött på att..
Nej stopp!
Innan de svarta tankarna hann att slå rot i skallen så såg jag till att ändra riktning på dem och plantera in glada tankar och känslor i stället.
Jag är ju faktiskt väldigt bra på att roa mig!
For till underbara Brottets utebad.
Tempererat saltvatten som är öppet en vecka till!
Gratis är det med!
Det du!
Annat mot 08;a land det. ;-)
2½ timme vattenlöpning + några hundra meter crawl.
Och tro det eller ej men solen kikade fram lite!
(Och jo, jag var ganska skrynklig efteråt och framförallt galet kissnödig!)
Photo: Ingmarie Nilsson
Medhavd matsäck vid havet.
Inte dumt alls.
Photo: Ingmarie Nilsson
Eftersom jag är som jag är så fortsatte jag hit;
Photo: Ingmarie Nilsson
40 min. cykel och ett rejält styrkepass.
Trött?
Nej!
Och tur var väl det för kvällen har tillbringats i flådiga Tylösand.
Men inte på krogen och inte med några "hippa" brats.
Även i dag mötte jag nämligen upp min fina och underbara lillebror Markus som även hade med sin lika fina och underbara Lina.
Photo: Ingmarie Nilsson
Några timmars mer fotojobb och jag kan bara säga att det blev skitbra bilder.
Exakt hur bra kommer du att få se, om inte förr, någon gång i vår.
Men så här såg det bl.a ut när vi höll på. :-)
Photo: Lina
Photo: Lina
Photo: Lina
Och du ser väl?
Solen.
Så visst kan en skitmorgon bli en gulddag!
Det mesta sitter ju faktiskt i min skalle och i mitt sätt att välja hur jag ska tänka. |
|
[Comments (5)] |
| Saturday 2010-08-21 21:15 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Blött som i JÄTTEblött |
Inte vet jag var den där Spanien-värmen som tidningarna haft så stora rubriker om är, men en sak är jag väldigt säker på, den är då inte här i Halmstad.
Photo: Ingmarie Nilsson
Hängmattan är absolut oanvänd...
Halmstad är fint, åtminstone mellan april och oktober men resten av året är stället ingen hit.
Tro mig, jag vet efter att ha bott här i över 30 år.
Kylan, vinden och fukten går genom märg och ben oavsett hur man klär sig.
Regn och blåst överhuvudtaget är ingen höjdare här och särskilt inte när man som jag längtar efter sol och värme.
Det må vara ett i-lands och verkligen ett lyxproblem, men jag behöver verkligen sol och värme för att må bra och greja den långa mörka vintern utan att helt krokna och deppa ihop.
Jag vet att det är något jag inte kan påverka, vädret är ju som det är, utan det är mer ett faktum och konstaterande.
Däremot kan jag påverka mitt tänk, min inställning och var jag bor. :-)
Därmed inte sagt att det är så enkelt, och mina lediga dagar verkar jag ha lyckats tajma helt fel.
Nåja, varm kan jag bli ändå.
Foten och tån är ok, men inte bra nog för löpning i dag med, så det blev till att kuta i bassängen i stället.
Den som inte tror eller tycker att vattenlöpning är jobbigt gör helt klart fel.
Eller som jag hörde någon vattenjympaledare säga;
Känns det lätt är det inte rätt.
(I andra sammanhang är det snarare tvärtom. D.v.s känns det lätt är det rätt
Blev ruggigt trött och svettades så det rann in i ögonen.
Resten av kroppen svettades säkert lika mycket men det rann ju liksom i väg. ;-)
12x5 min. med 1 min vila, följt av löpskolning.
(Jodå, det funkar alldeles utmärkt i vattnet! Blir sjukt jobbigt med.)
Totalt 100 min. och lika säker som jag är på att solen inte är här, så är jag säker på att detta var ett av de bästa vattenlöpnings-pass jag gjort ever! :-)
Total fokus, massor av kraft och rejäl utmattning.
Photo: Ingmarie Nilsson
Med mat i magen så drog jag på mig lite annan utrustningen än baddräkten.
(Men med facit i hand var det onödigt...)
Photo: Ingmarie Nilsson
Hojjade till, enligt mig, den finaste stranden i 035-land.
Nämligen Haverdal.
Photo: Markus Westbeck
Den karga naturen, stranden, alla de fina husen, lugnet, den "låga profilen" (är inte så coolt som t.ex. Tylösand enl. vissa) och havet skapar tillsammans en underbar helhet.
Sommar såväl som vinter.
Väl där mötte jag min underbara lillebror Markus för lite fotojobb.
Photo: Ingmarie Nilsson
Lika? Inte utanpå kanske men inuti!
Vi hann precis bli klara innan himlen öppnade sig och den stora fläkten från himlen sattes igång.
Men jag ville inte sitta kvar där under en gren så det var bara att börja trampa "hemåt" igen.
Behöver jag säga att jag blev blöt?
Igen.
Vilken tur att vatten är bra för hyn! :-) |
|
[Comments (11)] |
| Friday 2010-08-20 14:08 |
| Author: Ingmarie Nilsson |
| Rätt eller fel får jag veta sen (vare sig jag vill eller ej) |
Tycker alltid det är lika läskigt när jag ska "börja om" igen efter att inte ha kutat på ett tag.
Fem dagar utan löpning är en hel evighet i min värld.
Spelar ingen roll att jag tränat en massa annat.
Det är springa jag vill. Foten och tån kändes så pass bra att i dag ville jag testa.
"Måste" ju liksom börja någon gång.
Men starten blev miserabel!
Ont efter två steg så jag avbröt direkt men gick en bit och då släppte det genast.
Kom ut på grus och provade igen.
(Envis är ju mitt middle-name som du vet...)
En, två, tio, hundra steg utan smärta och jag var i gång! :-D
Åter igen studsade jag fram i mitt älskade Nackareservat.
Plötsligt hade det gått en timme!
Fråga mig inte hur, för det begriper jag inte själv, men jag kan ju inte ha haft särskilt ont för riktigt så tålig (och korkad) är jag inte att jag springer med "ont-ont" i onödan.
Lite öm men absolut ingen fara när jag var klar och jag hoppas förstås det här lilla äventyret inte straffar sig...
Inte vet jag om det hjälper men min magkänsla, och den ska man lita på, sa kylning så jag satte foten på en ispåse en stund.
Photo: Ingmarie Nilsson
Ja här ser du hur kantig och knölig min fot är...
Hann precis med tåget ner till Halmstad.
Photo: Ingmarie Nilsson
Som vanligt 1:a klass i X2000. ;-) Få se om SJ sköter sig i dag...
En hel vecka där nere, en del jobb men mest ledigt, med en avrundning i Göteborg känns som exakt det jag behöver just nu. |
|
[Comments (12)] |
|