Archive May 2008 (48 entries)

Saturday 2008-05-31 22:34
Author: Ingmarie Nilsson
Stort tack!
Till alla er som kollat in min första krönika på Netdoktor.

Jag har blivit så otroligt glad och det har varit så roligt att få SMS, telefonsamtal och kommentarer här på bloggen.

Fortsätt gärna kommentera inläggen!

Det är kul och absolut inte farligt. ;-)
[Comments (1)]
Saturday 2008-05-31 22:25
Author: Ingmarie Nilsson
En slags tre-dag
När man inte får vara med på kalaset får man helt enkelt hitta andra sätt att roa sig på.

Med kalas menar jag förstås Stockholm Marathon. ;-)

Vaknade innan klockan gick i gång i morse. Eller klocka och klocka. Nu för tiden finns det väl knappt en vanlig hederlig väckarklocka?
Med mobilen kan man ju göra det mesta.
Fota, lyssna på radio eller MP3, skicka bilder och meddelanden, räkna, göra to-do-listor, bli påmind om what to do, surfa och få väckning.
Just ja, prata kan man med. ;-)

Hm, hur kom jag in på det.
Väckning var det ju.
I morse.
Frukost i solen på balkongen. Så obeskrivligt ljuvligt! Alla frön jag sått gror så det knakar.
Jag kanske har lite gröna fingrar trots allt?
(Eller är det bara ren tur?)

En timmes löptur i skogen följt av nästan lika lång löptur med wet west i utomhus-poolen på Lugnet.

Lunch på den, fortfarande, ljuvliga balkongen.
Slappade en stund i gräset. Läste STF:s tidning Turist och drömde om resor.

Och det blev en slags resa.
En halvt oplanerad två-timmars tur på Silver Bullet #2. Genom dalabyar och stora skogar, förbi grönskande sommarängar och betande getter, backe upp och backe ner.

Dusch och kvällsmat på balkongen med älsklingen.
Lika ljuvligt.

Och i morgon väntar ännu en vacker dag.
Kan det bli bättre?
[Comments]
Saturday 2008-05-31 22:02
Author: Ingmarie Nilsson
Ett år till nästa gång
Stort GRATTIS till alla er som sprang i mål på Stockholm Marathon.

Särskilt till vännen Camilla, som sprang hur bra som helst, och Anna som kom 5:a.
Många HAIS:are var med och bäst av alla blev Kajsa Berg.

Både Peter och Henrik tvingades bryta.
Inte kul.
I know.
Been there, done that.

Det är helt ok att deppa ihop, vara sur och förbannad efter att ha brutit.
Men hur det är, livet går vidare. (Konstigt nog...)

Och om ett år är det dax igen och ni!
[Comments]
Saturday 2008-05-31 09:42
Author: Ingmarie Nilsson
Lycka till!
Alla ni som får springa Stockholm Marathon i dag.

Särskilt Peter, Camilla, Henrik, Anna och alla HAIS-löpare.

Blir det tungt så tänk på att jag hade kunnat göra ganska mycket för att vara i ert ställe.
[Comments]
Friday 2008-05-30 15:01
Author: Ingmarie Nilsson
Kolla in!
Nu är den första äntligen kommen.:-)

Krönikan alltså.

Känns onekligen väldigt, väldigt spännande och framförallt kul!
Det riktigt pirrar i mig.
Som en slags kompensation för att jag inte kan springa i Stockholm i morgon.

Så läs här >>Netdoktor.

Vad tycks?
[Comments (6)]
Thursday 2008-05-29 23:07
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Erfarenhet är något fantastiskt. Den hjälper dig att känna igen ett misstag när du begår det på nytt.
/Anonym

[Comments]
Thursday 2008-05-29 16:50
Author: Ingmarie Nilsson
Felkörning
Hastade hem på hojjen efter besöket hos Daniel.

Som vanligt hittade han felen.
Och som vanligt gjorde det ont. Men jag är säker på att det gör gott för han är en rackare på att behandla. Mitt ben är nästan helt ok!

Nu är det i stället min högerfot som gör ont.
Förbenat ont t.o.m.
Samma som jag hade i vänster.
Men det är väl bra med lite variation...
Ska justera inläggen och lite annat pillimojs.
Blir nog bra.
I hope!

Daniel tror att jag helt enkelt springer för bra när jag springer.
Kroppen är inte van och jag gör lite för mycket.
Liksom svårt att bromsa när benen är fulla med spring, fötterna studsar och energin sprudlar i varje liten cell.

Han har förresten lovat att jag ska få en liten bok, typ en sån man fick hos tandläkaren när man var liten, där han kan klistra in stjärnor och roliga gubbar för varje gång jag varit duktig.
Schysst!

Nu ska jag snart komma till saken med tanke på rubriken.:-)

Varmt och skönt var det. Parkerade hojjen. Hämtade packningen i lägenheten och hoppade på bussen till centralen.
Varmt men inte så skönt.
Sol ska avnjutas ute, inte via ett bussfönster.

Turen med 53:an gick som vanligt via Södermalm, Slussen och Gamla Stan. Nästan framme så svänger busschauffören vänster.
Mot Stadshuset.
-Oj oj, ropar han. Jag körde feeeel!

Tyckte mest det var komiskt, men surpellarna som åkte med blev ännu surare.
Stackars chaffisen fick först göra en u-sväng, vilket inte är det lättaste med en otymplig SL-buss, och sen en extra tur runt hela polispådraget som är inför topp-mötet.

Tur att jag, för en gångs skull, hade marginal till tåget.
Som är totalt fullpackat!
Och vaaarmt.

Lutar åt ett dopp i Runn i helgen.
Eller i alla fall i utomhus-poolen.

Men allra helst hade jag velat vara en av alla löpare i Stockholm Marathon, för det kommer att vara "mitt" väder.
D.v.s varmt!

Men min tid kommer.
Snart så..:-)
[Comments]
Wednesday 2008-05-28 22:59
Author: Ingmarie Nilsson
Strejken över
6 veckor höll den på. Vårdförbundets strejk.

Men ärligt talat, var det någon som märkte något av den?

Var fanns pressen? Tv? Regeringen? Statsministern? Sjukvårdsministern?
Borde inte de reagerat och engagerat sig lite mer?
Det tycker banne mig jag!
Eller hade de missat den helt?

Inte ett pip har hörts från "överheten".
Åtminstone inga stora pip.
Snacka om strutsbeteende.

Men de har väl privata sjukförsäkringar och egna gräddfiler om det skulle behövas, så de behöver väl knappast bry sig...

Det är ju skillnad på folk och folk gud bevars!

Avtalet de fick igenom var bättre än inget men långt ifrån bra.
Låt oss säga att en sjuksköterska har 23 000 kr i dag. Med 4% blir det 920 kr. Och sen skatt på det.
Svindlande summor!

De nästkommande årens 3 och 2% påslag känns nästan som ett hån.

En fis i rymden helt enkelt.
[Comments]
Tuesday 2008-05-27 21:34
Author: Ingmarie Nilsson
Ofrivillig vila
Jobbade över tre timmar i går så när jag väl kom iväg hade badet stängt och SATS var nära på med.

Blev alltså bara en cykeltur till och från jobbet. Visserligen är det en ganska bra bit att trampa, men träning?
Nä nä.

Så idag var kroppen överfull med energi och det blev löpning och styrketräning på SATS Sickla i förmiddags och ett kanonpass spinning med Glenn på SATS Hötorget.
Inte "onsdags-Glenn" utan vännen Tereses Glenn.

Ähum...
Lät det där krångligt?

Härliga, roliga, inspirerande 90 minuter, men det finns fortfarande inga pass som är jobbigare än de med "onsdags-Glenn".

Inte som jag vet i alla fall.

Spelar ingen roll om det är 60, 90 eller 120 minuter.
Han ser till att sista svettdroppen har kramats ur och man är så trött att man knappt ens orkar stanna pedalerna.

Jo, det är sant!
Prova får ni se!
[Comments]
Tuesday 2008-05-27 21:15
Author: Ingmarie Nilsson
Beslutsångest
Just nu skulle jag kunna jobba 24-7-365. Dvs. hur mycket som helst.

Det är ju väldigt kul, och ibland även lite smickrande, att vara så "behövd" men det kan ju bli för mycket av det goda..

KTA, forskningsavdelningen jag är på, bönar och ber att jag ska jobba torsdag eller fredag. Helst bägge.
Tiden hos Daniel, naprapaten alltså, på torsdag behöver jag så den tänker jag inte avboka.

Därmed inte sagt att jag vill dit för han är ju en rackare på att hitta ömma punkter.

Samtidigt som jag vill stanna och jobba, för det är verkligen ett superkul jobb och underbara kollegor, så vill jag hem till Falun, Elvira och lugnet en liten stund.
Älsklingen ska ner på ett event med jobbet så han kommer inte hem förrän på lördag.

Det värsta är att jag vill ju allt.
Jobba, åka hem, vara kvar i Stockholm, träffa älsklingen(även om det inte blir så mycket vi ses), vara ledig, träna, se maran och busa med Elvira.
Med andra ord en omöjlig ekvation.

Är det detta som kallas beslutsångest? ;-)
Och i-landsproblem.

Någon med bra råd?
[Comments]
Sunday 2008-05-25 19:59
Author: Ingmarie Nilsson
Kändis-vännen
Min vän Camilla på SATS är inte bara med i flera artiklar av senaste SATS Magasin.

Hon har även hamnat på >>>You Tube.

Hur coolt som helst!
[Comments]
Sunday 2008-05-25 19:51
Author: Ingmarie Nilsson
Fantastiskt sällskap på en fantastisk dag
Vilken förmiddag! Vilken dag! Strålande sol, shorts, t-shirt och fantastiskt sällskap av HAIS-klubbkompisen Colm med det vackert klingande efternamnet
O Callaghan.

Han lämnade de gröna irländska vidderna för flera år sedan, för att i stället komma till kärleken i Sverige.
(Visst är det romantiskt? :-))
Han jobbar som journalist på Citat, och i mina ögon verkar det vara ett drömjobb.
Och drömmar kan bli sanna...

Inga problem att hitta samtalsämnen där inte. En löpare som gillar att skriva, resa, är sportintresserad OCH irländare.
För alla vet väl att just irländare är extremt trevliga!?

Vi utgick från Hellasgården och när jag var klar, Colm fortsatte en stund till, så hastade jag iväg på DSB:n, cykeln alltså, till SATS i Sickla för en yoga stund.
Inte världens smidigaste precis, snarare à la järnpinne, men det gjorde gott för kroppen.
Undra just när jag ska kunna nå tårna...(?)

Har lyckats skriva klart min artikel och skickat iväg för granskning.
Lika underbart varje gång.:-)

"Firade" med en stor kaffe från Barista och nybakade bullar sittande i solen på en bänk på Medborgarplatsen.
Ibland är livet extra fint.
[Comments]
Sunday 2008-05-25 09:07
Author: Ingmarie Nilsson
Mors Dag
Universums största KRAM och GRATTIS vill jag ge min mamma Margot i dag på Mors Dag.

Egentligen tycker jag det är trams med sådana här särskilda dagar.

(Det finns ju nämligen ingen kategori för mig.. Systers dag kanske? Sambos dag? Eller en dag för alla som inte har någon dag?)

Och egentligen vill jag ge henne det varje dag, men eftersom det är en praktisk omöjlighet får det bli via cyber- och tankevärlden.
Varje dag.

Min mamma är den bästa som finns.
Jag älskar dig!
[Comments]
Saturday 2008-05-24 22:14
Author: Ingmarie Nilsson
Fusk (?)
De var ju förstås säkert dopade hela bunten. Cyklisterna på Tour de France alltså.

Kanske lika illa nu. Det sägs att kontrollerna är hårdare men jag undrar jag...
Hur pallar de dessa stentuffa dagar och veckor utan "hjälp"?

De enda som vet riktigt säkert är väl de själva.
Förhoppningsvis i alla fall.
För jä..gt att dopa sig men nog är det ännu värre om någon annan medvetet blandar i skiten i maten utan att den aktive ens vet om det!

Hur som helst.
Det är ändå lite som Glenn sa;
-De var lika dopade allihop, så det jämnar väl ut sig.

Och oavsett. Cykla kan de!
[Comments]
Saturday 2008-05-24 21:17
Author: Ingmarie Nilsson
Studsiga fötter
Provade mina nya pjux i förmiddags.

När man tar på ett par nya så fattar man hur slitna och kassa de gamla är.
Jisses vilken studs!
Har inte hunnit installera den där leksaken Nike+-sportsbandet ännu, men det kommer.

Dagen har mest ägnats åt att skriva, ändra, skriva, ändra och skriva lite till. Och ändra ännu mer.
Men jag tror det börjar likna något nu. :-)

Har dock hunnit med en tur till SATS Söder och ett två (!) timmars spinningpass med "mannen jag älskar att hata".
Glenn alltså. ;-)

Han hade riggat upp bildskärm och grejer så vi fick hänga på Armstrong, Pantani, Ullrich och de andra grabbarna där på Tour de France när de körde där för några år sedan.

Och Göta petter vad de körde! Och vi hängde på. ;-)
Fattar inte hur de vågade (vågar, för det går väl minst lika fort nu..) köra så himla fort. Särskilt nedför. Och utan hjälm som det var på den tiden.
Vi stod ju i alla fall stilla inne i svettsalen...

Glenn är inte bara en bra instruktör, även om jag "klagar", utan, visade det sig, också vara värsta sportkommentatorn.
I´m impressed!

Jobbigt som attan var det, och benen är rejält darriga kan jag säga. Tur det är hiss nästan ända ner till tvättstugan.
[Comments]
Saturday 2008-05-24 14:39
Author: Ingmarie Nilsson
Underbarast av alla underbara
Berättade för min älskling att jag brännt en massa pengar i går.

Visserligen på "bra" saker, men ändå...

I stället för att säga något i stil med; "men oj då" eller "hm" eller "vad dyrt" så säger han;
"vad roligt"! :-)

Han är den underbaraste av alla underbara.
"Min" man...
[Comments]
Friday 2008-05-23 21:15
Author: Ingmarie Nilsson
Kvar i storstan
Skulle allra helst ha velat åka hem till mina älsklingar i Falun i dag men planerna blev ändrade.

Har inga problem med att resa fram och tillbaks, gillar att åka tåg, men hur det än är så tar det tid att frakta sig till och från tåget, och väl där är arbetsron inte direkt den bästa.

Har en deadline jag måste hålla till söndag så i stället för att hasta hem i dag och ner igen på söndag (för att jobba tidigt på måndag) så bestämde vi att jag stannar kvar.

Funkar det med.

Har hunnit med en del i dag i alla fall, även om jag väl borde gjort lite mer...

Slut på slappandet och spenderandet!
Dax att jobba!

[Comments]
Friday 2008-05-23 21:07
Author: Ingmarie Nilsson
Stukad tå och tom plånbok
Jodå, man kan visst stuka tån. Smäll in den i t.ex. en dörrtröskel som jag gjorde så är det fixat.
Ordentlig smäll ska det vara!

Var beredd på att det gör för jä..la ont bara!
Och att den stackars tån blir helt blå...
Annars brukar det bara vara mina tånaglarna som är blåa, så det är ju så att säga onekligen lite matchigare nu.
Med även en blå "ringtå"..

Suck.
Alltid är det då något.

För att ytterligare spä på smärtkontot så gjorde jag ännu ett besök hos naprapaten Daniel i dag. (Det var förresten han som konstaterade att min tå var stukad)
Not nice. Not nice at all faktiskt!
Men Daniel var glad, för han hittade vad han ville på min stackars kropp. Alltså varenda liten ömmande punkt.
Och de var en del.
Sabla muskelplågare.
Och jag betalar lika glatt varje gång.

Hur korkad är jag egentligen?

Efter lunch tog jag hojjen och drog i väg till bl.a. Runner´s Store.
Meningen var att jag bara skulle köpa ett par nya dojjor.
Men vad händer?
Ut går jag med inte bara ett par nya skor utan även ett Nike+sportband, två tröjor, tights och sockar.

Fattar ingenting.
Men nöjd var (är) jag trots allt! Sockarna och ena tröjan var gratis och jag fick bra rabatt på det andra.
Servicen på det stället är enastående.
Rekommenderar alla att gå dit! Men bered er på ett litet hål i plånboken. ;-)

Hade dessutom underbart sällskap och smakråd av vännen Camilla både i affären och på fika efteråt.
Andra gången på en dag som vi träffades! :-)
Jag hade varit med på hennes underbara yoga på förmiddagen med.
SATS Söder.
Förstås. ;-)
[Comments]
Thursday 2008-05-22 08:33
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Det är bara om man börjar, som det omöjliga kan bli möjligt.
Anonym

[Comments]
Wednesday 2008-05-21 21:11
Author: Ingmarie Nilsson
Jakten
Hur kan det egentligen komma sig att jag, och säkert många andra, stressar halvt ihjäl sig p.g.a. tiden?
En sketen klocka som styr och ställer över hela ens tillvaron.

Helt absurt.
Stressar för att hinna med så mycket som möjligt och passa alla tider som bestämts. Ofta har man ju inte ens bestämt dem själv utan det är jobbet, SJ, pendeltrafiken, SL, affären, gymet o.s.v. som gör.

Varför kan vi inte få gå efter våra egna inre biologiska och naturliga klockor?
Okey, t.o.m. jag fattar att det är en praktisk omöjlighet att helt göra det, men visst borde det funka med en hel del?

Gå upp när man vaknar av sig själv och jobba sina timmar men komma när man är på topp. Slippa gå dit när kroppen och knoppen bara vill sova. Det borde bli ganska jämn fördelning när det gäller morgon- respektive kvälls/natt-människor.

Fler tåg som går så det finns mer flexibilitet. Missar jag t.ex. pendeln när jag jobbar kväll på KS i Huddinge så får jag snällt vänta i 30 minuter till.
Jobbigt nog att arbeta sent utan att dessutom behöva sitta och vänta på att få komma därifrån.

Och tänk vad bra det vore om man själv kunde bestämma vilken tid bion skulle börja, spinningpasset starta eller tid bokas till doktorn, massören eller frissan. D.v.s. slippa telefontider.
Egentligen borde det inte vara en omöjlighet, men det krävs ett annat tänk och mer datorisering.

Själv har jag jagat runt mellan jobb, träning, deadlines, telefon och naprapatbehandling.

Där är förresten en annan galen grej.
Jag betalar för att bli "plågad", för det är banne mig ingen behaglig stund där hos Daniel.
Men han hittade det onda i höften.
Lilla piriformis
var en av banditerna.
Men den rackarn fick sig en omgång och borde därmed lärt sig veta hut nu. ;-)



[Comments]
Tuesday 2008-05-20 19:37
Author: Anders Gustafson
Av dvärgar, för dvärgar
Som jag tidigare skrivit så är allting som människan skapat konstruerat av dvärgar, för att användas av dvärgar.

Gång på gång blir jag påmind om detta faktum. Senast idag när jag skulle ansöka om nytt pass hos Polisen. De har numer finfina (automagiska) fotoutrustningar som gör att de snabbt och enkelt ska kunna ta korrekta fotografier som uppfyller kraven på ett godkänt pass. I Falun har de två av dessa hightech-apparater och receptionisten styr allting inifrån sitt bås. Hon knappar in längden på personen och vips så åker kameran till rätt höjd (så att vinklarna ska bli korrekta antar jag). Tyvärr så har dvärgarna som byggt apparaterna (som vanligt) inte tagit hänsyn till oss normallånga. I detta fall stannar hightech-apparaten på 195 cm. Oväntat? Nä, inte det minsta. Så det blir för receptionisten att rycka ut från sitt bås och leta fram en pall som jag får sitta på och sedan får hon försöka hitta rätt nivå på kameran genom att manuellt ställa in rätt höjd. Hur som helst så lyckades vi till slut ta ett foto även på mig, men det var inte med automagi kan jag säga.

[Enligt Bonniers svenska ordbok är en dvärg en onormalt liten människa, vilket från min synvinkel alltså blir en person under 2 meter, eftersom jag anser att jag själv är väldigt normal...]
[Comments (1)]
Monday 2008-05-19 22:10
Author: Ingmarie Nilsson
Lyckorus
Fick ett mail idag.
Från vännen Terese.

Företaget hon jobbar på ville ha två krönikor jag skrivit.
Åh, vad jag blev glad!
En dröm som gått i uppfyllelse!

Så nu måste ni alla kolla extra på Netdoctor.
Som, förutom att de ville ha mig med, dessutom är en utomordentligt tjusig och bra sajt.
[Comments]
Monday 2008-05-19 22:02
Author: Ingmarie Nilsson
Kontraster
Snö och hela vintergarderoben på i lördags. Sol, vindstilla och varmt idag. Höll på att svettas ihjäl på tåget ner till Stockholm.

Min skalle var ju liksom fortfarande inställd på att det var vinter-kallt så det var tjock tröja och extra fleece-jacka som gällde.
Trodde jag alltså.
Lite småkyligt var det väl, men inte sååå kallt. Var helt genomsvett innan jag väl fick komma av tåget.

Och svettigare blev det.

Nästan två timmars spinning på SATS Söder krävde en del vätska om man säger så...
Första passet var en "lättare" variant, men så kom Glenn till andra halvan..

"Onsdags-Glenn" alltså.
Slavdrivaren som jag älskar att hata.

Trodde i min enfald att ett en-timmes pass med honom ändå måste vara ganska drägligt. Att han väl ändå inte kunde köra så det blev lika hårt som 90-minuters passet.

Men se det kunde (kan) han!

Benen gick som trumvirvlar och mjölksyran fullkomligt sprutade i mina stackars muskelceller.
Milde petter vilket pass.
Vilket ös!!
Och så kul!

Nästan så jag redan nu längtar till onsdag.
Efter lördagens kylskåps-pass kan (nästan) inget bli värre.
Och jag kommer garanterat inte att behöva frysa där, i spinningsalen. ;-)
[Comments]
Monday 2008-05-19 09:54
Author: Ingmarie Nilsson
Lite sorg och mycket glädje
Det var med både fasa och fascination jag, Peter och Mattias sprang långpass i blötsnön i går.

Uppe i skogen bågnade träden av den tunga snön och det var många träd som helt hade knäckts.
Så otroligt sorgligt på något vis. Som om de blivit dödade där i sin spirande grönska.
Ändå var detta ingenting mot de naturkatastrofer som sker i andra delar av världen.

Det blev åtminstone ingen mer snö och i dag skiner solen! Fortfarande kallt men hoppet om värme har återkommit. :-)

I går eftermiddag var min klubb Huddinge AIS här för att försöka kvala in till lag-SM.
Jag agerade kombinerad sjukvårdare och massör. Himla skoj! Tror inte jag sabbade för någon heller genom att knåda "fel".

Tyvärr räckte alla insatserna inte ända fram till SM för varken dam- eller herrlaget.
Men vad som verkligen slog mig var att det är en sån underbar sammanhållning och glädje i klubben!
Trots att jag inte bor där nere eller tränar med dem särskilt ofta så känner jag mig alltid så välkommen och verkligen en i gänget. :-)

Min förra klubb var bra på många sätt och vis men när det gäller sammanhållningen och stämningen var det många gånger kasst.

Är verkligen glad att jag har bytt till HAIS.
Och att de vill ha mig med!

"Min" naprapat Annika gjorde ett hästjobb med mig i går.
Det behövdes om man säger så...
Så snart kanske jag kan kuta ordentligt igen och få tävla mer i mitt nya linne.
[Comments]
Sunday 2008-05-18 09:48
Author: Anders Gustafson
Samma visa varje år
Även i år går alla diskussioner ut på att debattera vilka som inte var med. För de som är med är förstås i princip bara en massa förlorare.

Ja, ni gissar rätt, det är ett så kallat världsmästerskap i ishockey även i år, men allt är precis som tidigare. Det visar sig som vanligt att de (flesta) som till slut ställer upp i turneringen är de som tillfrågats efter att en massa andra spelare tackat nej. Dessutom kan det (även i år) konstateras att de bästa spelarna fortfarande håller på att göra upp om klubbmästerskapet i NHL, så dessa spelare har inte ens blivit tillfrågade av respektive förbundskapten.
[Comments]
Saturday 2008-05-17 22:48
Author: Ingmarie Nilsson
Bevis
Om ni inte tror mig så kolla här>>> Falukuriren

[Comments]
Saturday 2008-05-17 22:34
Author: Ingmarie Nilsson
Snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken.
What´s happening?
Detta är helt sanslöst!
SNÖ!
Massor!
Helt vitt här.

Stackars blommor, träd, insekter och djur.
Jag får i alla fall vara inomhus nu.
Efter en, i mina ögon, bedrift!

Cykla 75 km kanske inte är så himla märkvärdigt, men i nollgradigt halvstormigt snöblask är det banne mig det!

Fattar inte att jag har gjort det.
Utan att frysa ihjäl.

Vissa perioder kändes det som om jag var i en dröm. Som om det var någon annan som gjorde den här helt gaaalna grejen.
T.o.m. (löpar-)kompisarna Peter och Erik, som är två tuffingar och inte bangar för lite oväder i första taget, (Erik är triatlet och van vid att både plaska i isvakar och cykla med istappar i håret) fattade inte hur jag kunde göra det.

De fattade inte att jag gjorde det.
(Alla som känner mig vet ju att jag hatar kyla...)

Cykelbyxor, två par långa byxor, två underställströjor, en lite tjockare tröja, en vindjacka, en regnjacka, vantar, plastpåsar över dem och sen vantar igen, sockar, cykelskor inklädda i plastpåsar, pannband som går över öronen, hjälm och sportglasögon.

Där är min klädsel!

Kände mig som en Michelingubbe och hade jag vurpat hade jag väl studsat upp som en boll igen.
Nä, knappast, men jag hade varit ganska bra skyddad åtminstone.

Jag höll mig dock kvar i sadeln, och på hjulen, men på slutet var det allt ganska kallt och framförallt var jag helt plaskblöt.

But I did it!
Oh yes!
Nästa gång får det allt lov att vara sol.
Och varmt!
[Comments]
Saturday 2008-05-17 09:45
Author: Ingmarie Nilsson
Is this a joke?
It´s the 17:th of May, not February, and it´s snowing here!

Just can´t believe it!
Okey, it´s not tons and it´s not even staying on the ground, But still..
It´s snow. :-(

And today I´m going to do my first bikerace ever. Just a very small one called Världsarvsloppet.

Oh dear!
Maybe I´ll freeze to death!

But I´m going to do it.
75 kilometers.
Snow or no snow...

[Comments]
Friday 2008-05-16 22:20
Author: Ingmarie Nilsson
Komprimerade dagar
Jisses vad mycket man kan hinna med mycket på två dygn.
Eller ok, två och ett halvt...

Bilbesiktning var det sist ja. Känns som en evighet sen men det var alltså bara i onsdags.
Sen har det rullat på.
Oj, oj.
Hör här:

Lunch, tåg till Stockholm, buss till lägenheten, packa väska, cykla till SATS Söder, spinning 90 minuter+ styrka, (Jobbigt-ja! Kul-jaaaa!!!) handla, cykla hem, äta och förbereda till nästa dag.

Sova, sova, sova.

Vakna, frukost, cykla till Medborgarplatsen, wet west träning på Forsgrenska badet, lunch med vännen Camilla, jobb i Huddinge, hem sent.

Sova, sova, sova.

Vakna (igen), frukost, buss till Saltsjö-boo för att träffa, intervjua och springa med Henrik Rüffel.
Henrik är blind, maraton-löpare och (förhoppningsvis) uttagen till paralympics.

Fantastiskt möte!
I say no more. :-)
(Reportage i Runner´s world juni-juli)
Och vi höll oss på benen hela löpturen trots att jag var ledsagare. :-)

Buss till lägenheten igen, packa grejer, ringa och maila några "viktiga" grejer, upphämtad av vännen Peter som var på väg med bil hem till Falun, inom Hermans på Söder för lunch, vidare till Kungsängen för att hämta trädgårsstolar hos Peters föräldrar (inkl. fika), till Falun och nu;
djuuuupt nedsjunken i soffan.
Jämte mina älsklingar.

Aaaah!

I like Fridays! :-)
[Comments]
Wednesday 2008-05-14 14:30
Author: Ingmarie Nilsson
Felfri
Inte jag alltså, även om jag väl i princip är det ;-), utan nu syftar jag på Silver Bullet#1.

Bilbesiktningen gick som en dans i dag och det var inte en enda plump i protokollet.

Och smidigt var det!

Jag minns den där tiden när man först själv fick hålla koll på när det var dax, och sen ringa för att boka in en tid.
Hade man riktig otur fanns det ingen tid inom ramen då man skulle infinna sig.
Panik!
I värsta fall fick man helt enkelt ringa till grannkommunerna.

Men väl där var det kölapp till kassan, betala och sen vänta, vänta, vänta på någon lite småbister man med mörkblå "Bilbesiktnings-overall".
Kvinnliga sådana fans inte ens på världskartan.

Varenda liten grej skulle fyllas i på det flersidiga protokollet.
Allt gjordes förstås för hand och papperna var alltid lite småoljiga och luktade banne mig olja med.
Fasan var en 2:a, för då skulle eländet ombesiktigas, eller ännu värre en 3:a.
"Åk till verkstaden utan att passera gå".
Typ.
Bägge varianterna brukade göra ett djupt hål i kassan.
Vilket kan bero på att bilarna jag haft alltid varit av modell äldre...
(Läs jättegamla).

En etta betydde lycka! Ungefär som när man varit hos tandläkaren och han/hon säger "Inga hål".
Lycka i ett helt år. Om den inte pajjade emellan vill säga.

I dag är allt datoriserat.
Du får en kallelse med tid (som till tandläkaren minsann!), betalar in avgiften, åker dit, knappar in på en dator att du är där, åker in när ditt (rättare sagt bilens) registreringsnummer kommer upp på displayen och blir mottagen av en besiktigare. En mänsklig sådan, som kan vara både manlig och kvinnlig, klädd i byxa och jacka med lite käcka färg-detaljer på.

"Min" var kvinnlig idag. Hon är dessutom platschef för bilbesiktningen i Falun vilket tydligen är snudd på unikt att en kvinna är.
Så helt jämställt är det inte.

Kontrollerna av bilen sköts mestadels manuellt men med hjälp av diverse apparater förstås.
All data knappas in i en liten dosa. När allt är klart sätts den i en hållare, uppgifterna matas in på datorn och ut kommer ett papper där allt står printat.

Kan inte låta bli att imponeras.

Samtidigt tycker jag är det lite skrämmande vart vi är på väg.
Snart kanske människan inte behövs?

Varken för att besiktiga eller köra bilen.
[Comments]
Tuesday 2008-05-13 19:39
Author: Ingmarie Nilsson
När dåligt blir bra och bra blir dåligt
Konstigt som det kan bli.

Spinninginstruktören på Friskis gjorde egentligen massor av "fel" i går när jag var där.
Han såg (ser) allt annat än vältränad ut och utstrålade absolut noll energi och glädje.
Ingen musik förrän precis när passet började, tycker annars alltid det är trevligt med lite bakgrundsmusik när man fixar till cykeln, och första låten var urkass.
När han väl var på cykeln pekade tårna nedåt och knäna utåt.
Hela passet.

Ändå blev det jättebra!

Han tog sig verkligen!
Energin kom fram och han levde sig in i låtarna som, efter den första plågan, blev kanonbra.
Kombinationer var riktigt tuffa. Svetten rann och jag blev väldans trött. :-)

Nu i kväll hade jag bestämt mig för att gå på yoga på Må Bättre. Har inget kort där så jag fick hosta fram 150 kr för att få vara med, men det brukar alltid vara värt det.

Utom i dag...

Kändes som om jag hamnat i en lekstuga.
Visst ska man ha kul under träning men fniss och prat hör liksom inte till på ett yoga pass.
Dessutom störde en massa dunka dunka musik från de andra salarna så jag hoppade helt enkelt över avslappningen på slutet.

Kasst.
Trist.

Och de skryter med att ha blivit utvalda till "Årets club".
Någon slags tävling där de röstats fram bland 60 CMS anslutna träningsanlägningar.

Men man undrar ju lite hur det gått till.
Vet andra CMS klubbar som är mycket bättre.

men i morgon blir det ett säkert kort.
SATS söder. :-)
[Comments]
Tuesday 2008-05-13 17:21
Author: Ingmarie Nilsson
Nu fattar jag!
Hela våren har temperaturen i poolen på Lugnet känts riktigt behaglig och emellanåt har jag t.o.m. varit svettig.

Förr frös jag som en hund och kunde aldrig vara i mer än max en timme i sträck.
Och då med risk för köldskador.

Jag skojar inte!
Alla klagade, och bastun var konstant full av alla som huttrande kravlat sig upp ur vattnet med små istappar i håret.
Nåja. Nästan i alla fall...

Så jag trodde den nya välbehagskänslan berodde på att jag liksom vant mig. Skaffat mer fiskfjäll under alla timmarna eller något.

Men nu vet jag hur det egentligen är.
Temperaturen är numera 29 (!!) grader.
Kanske alla mina klago-mail jag skrivit till kommunen gjort nytta..?

Det är bara att njuta.
Om två veckor öppnar utomhusbadet och där är då inga 29 grader.
Snarare 26, i bästa fall, och det är stor skillnad även om det "bara" är några ynka grader.

Måtte det bli en varm sommar.

[Comments]
Monday 2008-05-12 20:32
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Om slakterier hade glasväggar skulle alla vara vegetarianer.
/Linda McCartney

[Comments]
Monday 2008-05-12 16:04
Author: Ingmarie Nilsson
Hur kan det vara så lätt att göra av med pengar?
Tycker det är mycket jobbigare att få ihop dem. ;-)

Var först inne på Cykel och fjäll för att kolla om det fanns en sån där liten väska man kan ha under cykelsadeln för t.ex. mobiltelefonen och nycklarna.

Nog fanns det det!

13 olika varianter + några med tillhörande verktygsset och pump.
Eftersom jag ändå inte vet vad jag ska ha alla de där verktygen till så blev det till slut enbart en liten väska som ska vara lätt att montera på.
Vi får väl se det.
Så där säger ju IKEA med...
(Pumpen vet jag dock hur man använder...)

Av bara farten åkte en flaska olja à la fixar-allting-special-special med, och plötsligt var jag nästan 200 kr fattigare.

Vidare till Kuckelikana som är en av de roligaste affärerna i Falun.
Totalt livsfarlig!
Håll i plånboken säger jag bara.
Massor av skojiga saker för både stora och små.
Och mittemellan.

Men jag höll mig till det jag skulle och köpte present till Annika och Gustavs lilla nyfödda.
Till dem inhandlade jag en annan present i Falu Te och Kaffe handel.
Även den snudd på "livsfarlig".
Näsan trillar nästan av p.g.a. de ljuvliga dofterna.
Och där är choklad..
Massor.
Fina, fina sorter där många är både ekologiska och Fair Trade.

Se där!
Efter allt detta + några andra ärenden hade jag X antal kronor mindre i plånboken.
Men kul var det, för köpa presenter är skoj.

Och pengarna ska ju rulla har jag hört.;-)

Men att springa i morse var (nästan) gratis och spinningen i kväll är (nästan) gratis.
(Skor och kläder kostar ju trots allt..)

Så hur det än är.
Det bästa i livet är inte dyrt.
Hälsan är dessutom ovärderlig.


[Comments]
Sunday 2008-05-11 17:10
Author: Ingmarie Nilsson
Den underbara knölen.
Eftersom jag nu nog kan räkna mig till en av alla som har levt ett tag och fått lite livserfarenhet så är det väl automatiskt ok att få upprepa sig igen. (?)

Har nämligen sagt detta innan.

Jag älskar potatis!

Har även hela tiden hävdat att det är bra mat trots allt snack om att man blir fet av den och att den är no-no för de som lever efter GI-metoden.

Rent skitsnack och lurendrejeri!

100g innehåller 0,1 gram fett och 73 kcal. Proteinet är dessutom av god kvalité.
Kan man bli fet av det?
Möjligtvis om du äter en sablans massa.
Äter man potatisen kall så har den väldigt lågt GI om man nu hakat upp sig på just det.

Den hjälper dessutom till att stärka immunförsvaret, gynnar matsmältningen, innehåller mycket C-vitamin och kalium. Studier har visat att den även ger ett friskare tarmsystem och färre vita blodkroppar. (För mycket vita blodkroppar tyder på att kroppen inte är frisk).
Potatisen är ett fantastiskt miljövänligt alternativ till skillnad mot t.ex. ris och många pastasorter.

Så vad är det "farliga" i potatisen?
Ingenting!
Nej, ät knölen så ofta du bara kan.
I sin riktiga form.
D.v.s. inte som chips, pommes frites eller fettdrypande klyftpotatis.
blir du tjock av den.
[Comments]
Sunday 2008-05-11 15:13
Author: Ingmarie Nilsson
Spontanitets-helg
Bara några få saker har varit inplanerade under helgen. Cykling lördag, långpass kl.10 söndag och massage kl.16, men annars inte ett smack.
Anders hade noll i sin agenda.

Himla skönt!
Cykelturen blev längre än jag väl egentligen hade planerat men vilken runda!
Ja ja. Jag vet att jag låter som en gammal repig LP skiva när jag upprepar hur underbara cykelturerna är.
Lp-skiva är förresten de där svarta, runda platta sakerna som man spelade på skivspelare förr i tiden och som det lätt blev hack i så samma trudelutt hördes om och om och om och om igen. ;-)

Men skit det samma.
Det är fantastiskt fint ute nu och jag njuter så mycket det bara går. Önskar jag kunde bunkra upp och liksom ta fram sen när solen går i moln och regnet kommer.
För det gör det.
Peter påpekade detta när vi sprang långpass i förmiddags.
-Det brukar vara 25 riktiga soldagar under sommaren och vi har redan haft 11 så då kan ni ju räkna ut själva hur sommaren blir, berättade han.

Jämrans glädjedödare!
Och han har nog tyvärr rätt.
Gäller att pricka in så de lediga dagarna är just de där återstående 14 soldagarna.
Tips någon?

Men tillbaks till lördagen och cykelturen.
Runt 8 mil blev det och jag hade lätt kunnat fortsätta men fötterna började tjura.
Falun-Hinsnoret-Aspeboda-Smedsbo-Rexbo-Sågmyra-Bjursås-Grycksbo-Falun.
Oändliga skogar, sjöar med bryggor och guppande ekor, små genuina dalbyar, hästar i hagarna, mjölkpallar smyckade av blomster och en veteranmopedtävling (!) där ute i ingenstans. Backe upp och backe ner trampade jag.
Ögonen tåras inte bara av fartvinden utan även av allt det vackra.

Jag har rest, sett och upplevt mycket. Vet att vår planet earth är fantastisk, men jag har inte hittat någonting någonstans som är lika vackert och underbart som våren och sommaren i Sverige.

På eftermiddagen kom kompisen Anita inom och vi bjöd på en hastigt ihopkokad (sen) lunch.
Men det blev bra det med!
Tror jag. Vi åt åtminstone upp det mesta.

Tycker det är himla skönt när en träff inte är planerad i veckovis före.
Fram för mer spontanbesök och spontandagar!
Det får bli som det blir. Lite te eller kaffe och en knäckemacka går alltid att trolla fram.
Har du tur så kanske det finns glass och nybakade bullar när du ringer på här på Vasagatan.
Väldig tur! :-)
[Comments]
Sunday 2008-05-11 09:46
Author: Ingmarie Nilsson
Sommarkänslor
Mini-golf. Det är sommar det!

Jag och my darling gjorde debut i går på Slussvaktarn.
Vi har ju ett Slussen i Falun med!
Underbart mysigt precis vid sjön Runn.
Café, boulebana, båthamn och livemusik vissa kvällar.
Men det var något skumt med minigolf-banan, eller var det min klubba, för jag förlorade. :-(
Men det var det ganska jämt. Anders brukar vinna med mycket mer.
Så antingen var jag lite bättre eller han lite sämre.
Tror på det förstnämnda. ;-)

Elvira har fått sommarkänslor hon med. Ut på gården och lukta på vartenda grässtrå, kolla runt hos grannarna och låtsas vara världsvan. Eller rättare sagt hon tror hon är världsvan.
Egentligen är hon en liten fegis.
Men gudomligt söt och vansinnigt rolig!

Lukta på gräs är tydligen t.o.m. roligare och bättre än att äta för det är näst intill stört omöjligt att locka in henne igen.
Hon är ju katt gud bevars och som en sådan bestämmer man själv.
Trots sin "lilla" extra mage och trots alla slappa timmar i soffan är hon snabb som en vessla och vig som en rysk gymnast.
Hur kan det gå ihop?
[Comments (2)]
Friday 2008-05-09 09:23
Author: Ingmarie Nilsson
Ego-time
Kan inte låta bli...

Gå in på>>> Athletic Photo Bank
Klicka vidare på Only Athletics.
Fortsätt med person i vänsterspalten och sen på N.
Skrolla ner till Nilsson, Ingmarie.

Voilà!

Sanna, Gebrselassie, Radcliffe och jag.

Vilket gäng! ;-)
[Comments (3)]
Thursday 2008-05-08 19:48
Author: Ingmarie Nilsson
Tiofaldig lyx(tors)dag
Vissa dagar ÄR bättre än andra. Så är det bara.
Denna torsdagen har varit en sådan. Trots lite för lite sömn.

Somnade sent efter kvällsjobbet i går, och hade bra gärna sovit längre än till 06.45. (!)
Galningarna, d.v.s. vägarbetarna, här utanför ska ju av någon underlig anledning starta med sitt bankande och lastbilsbrummande vid den tiden.
Måste de vara så jä..rans morgonpigga?
Vid 08.30 tar de paus för att äta och vila eller vad sjutton de nu gör. Då har en annan redan gett upp om att få somna om och sitter halvsovandes över gröt tallriken.
Schysst!

Ändå blev det alltså en höjdardag.(För det kan väl inte vara tack vare de där galningarna...?)

1. Solen har skinit hela dagen och jag har haft klänning på mig.
2. 90 min. BikramyogaduCalme. En helt ny upplevelse som kräver mer.
3. Blev bjuden på lunch av vännen C på Vurma. Värsta Dagobertmackan! Men jag har stor mun. ;-) Bäst var dock sällskapet av C. Alldeles för längesen sist.
4. Fanns en tid över för massage på Naprapathögskolan, och tjejen med det underbara namnet Liv-Iris som tog hand om mig, var fantastiskt duktig.
5. Lång cykeltur på Söders gator. Vackert. Fascinerande. Rogivande.
6. Fika på Blooms bageri. Surdegsbröd med valnötter. Solen i ansktet. Njutning till 100%.
7. Vänner som ringer och mailar för att bara höra hur jag mår. :-)
8. Tantolunden. Måste upplevas.
9. Liksom Vita Bergen och Fåfängan
10. I morgon ska jag både springa, yoga och sen få träffa mina älsklingar igen.

Visst har jag haft en höjdar (tors)dag!?
Och faktum är att det går att hitta (minst)10 bra saker som händer varje dag.
Även de dagar regnet öser ner, plånboken är tom, tvättkorgen är full och håret spretar åt alla håll utom dit det ska.
Jag lovar!
[Comments]
Wednesday 2008-05-07 13:26
Author: Ingmarie Nilsson
Straffad direkt
Kroppen har känts bra länge, borträknat från den där förkylningen alltså.

Men inget "ont-ont".
Allt har varit så bra att jag avbokade tiden hos "min" Daniel på fredag. Verkade helt onödigt att gå dit när jag liksom inte behövde.

Trodde jag ja.

Var uppe och ute med soluppgången och kutade. Skulle hinna med tåget till Stockholm
Ok för att jag inte är världens piggaste så där omänskligt tidigt, men det var ovanligt skumt trögt i benen och jag fick hastigt vansinnigt ont i ryggen.

Tågresan gjorde väl inte saken bättre så i halv panik ringde jag Daniel för att få tillbaks min fredagstid eller åtminstone en ny.
Nähä.
Tjocksmockt i hans kalender. :-(

Faktum är att de gånger jag har avbokat tid hos honom har det hänt något.
Ska aldrig mer göra det.
Lovar!

Ber till högre makter att slippa straffet och att någon ska ringa återbud till honom.
Pleeeaaaseee.
[Comments]
Monday 2008-05-05 20:25
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Mental will is a muscle that needs exercise, just like muscles of the body.

-Lynn Jennings, world famous distancerunner

[Comments]
Monday 2008-05-05 19:43
Author: Ingmarie Nilsson
Total frihet
Strax efter kl. 16. Solen skiner. Några enstaka små stackmoln på himlen. Ljumna vindar.

Förkylningen har gett sig. Kroppen börjat vakna. Precis skickat i väg en artikel och tillfredsställelsen med det känns ända ner i tårna.
Tvättmaskinen startad och den sköter ju sig själv.
Ingen mer tid att passa i dag.

Tar ut Silver Bullet #2, på med hjälm och solbrillor.
Vattenflaskan i hållaren. Upp på sadeln och off we go.

Borta vid Österå har de små nyfödda lammen kommit ut. Kör nästan i diket när huvudet vrids för att se dem så länge som möjligt.
Finns det något sötare än barn-djur?

Trampar vidare. Gödsellukten från åkrarna kittlar min näsa. Luktar vår och hopp om något nyskördat i framtiden.

Trampar vidare. Förbi grönskande trädgårdar, perfekta vedstaplar, ängar, sjöar, en grabb som fiskar i bäcken, ungdomar på skateboards, några andra cyklister , en kvinna som knuffar barnvagnen framför sig.

Den slår mig plötsligt.
Känslan.
Jag är fri!
[Comments (1)]
Sunday 2008-05-04 18:19
Author: Ingmarie Nilsson
Tröst
Gråmulet väder, ingen varken lust eller ork till att träna, stryka eller städa skåp.
Vad gör man?

Åker till lager 157 i Sågmyra och shoppar. :-D

Helt galet, osmart och kanske onödigt men det var kul och påskyndade nog banne mig tillfrisknandet.

Sågmyra är en väldigt vacker liten by mellan Leksand och Falun, men det är en håla i ordets rätta bemärkelse.
Helt ute i ingenstans.

Där ute i ingenmansland har de startat en slags Ullared light. I den gamla yllefabriken finns en 5000 (!) kvm outlet med märkeskläder till vrakpris.
Jag lovar!
I byggnaderna jämte finns allt från presentbodar och skoaffär till café och antikvariat.
Lika billigt det och fin-fina grejer.
Inget blaj blaj.

Helt makalöst!
Vi, jag och Anders alltså, blev verkligen positivt överraskade och det handlades nog lite mer än det var tänkt..
Men utan att efteråt känna varken dåligt samvete eller skuld. :-)

Nystädade Silver Bullet #1 var full-lastad när vi körde hem kan jag säga, och nu har jag smyckat balkongen med de nyinköpta prydnaderna jag fann i House of SEM.
Det allra mesta där var gjort av återvinningsmaterial och/eller rättvisemärkt.
Underbara ting och otroligt billigt!
Dessutom var hon som jobbade otroligt trevlig.

I morgon är jag absolut redo för att träna igen.
Skulle vilja nu men som min kloke skidåkande granne sa; man ska vänta en dag extra.

Får bli en promenix till återvinningsstället med tre stora påsar till klädinsamlingen.

Aaaah!
Känns bra!
[Comments]
Sunday 2008-05-04 10:31
Author: Ingmarie Nilsson
Kolahjärna
Var visst lite rörig i skallen i går...

Många stav- och meningsuppbyggnadsfel.
Sorry.

Tänk vad baciller kan ställa till med. :-(
[Comments]
Saturday 2008-05-03 19:25
Author: Ingmarie Nilsson
Ibland gör jag rätt
Tvärtemot vännen Terese så var det inte något "sprittande" i mina ben i morse.

Tvärtom.

Är grymt glad över att jag åkte hem i stället för till Växjö som planerat.
Hur kul det än är hade det blivit vansinnigt jobbigt med tanke på hur jag kände mig.

Hela kroppen var som en tung klump och skallen som en cementboll.
Och trött var jag.
Sov ända till nio(!!!) och hade inte klockan ringt så vet i sjutton om jag inte sovit fortfarande.

När min klocka ringer betyder det inte bara att det är dax att gå upp utan även att Elviras mat-klocka startar då med och det blir ett himla snackande från hennes sida.
Så det var bara att snällt masa sig upp.
Allt för den fyrbenta.
Den tvåbenta brukar dyka upp när frukosten är klar. ;-)

På (sen)förmiddagen tog Anders Silver bullet #1 och for till Borlänge för att kuta Spring i benen.
Jag höll mig i skinnet, vilket i ärlighetens namn inte var ett dugg svårt, och cyklade upp till poolen på Lugnet för att plaska och bada lite bastu.
Skönt!
(Försökte inbilla mig att det var bättre än att kuta ett lopp. Gick dåligt kan jag säga...)

Cyklade ner igen in till stan (Falun är litet och avstånden lika så) och köpte fin-fina grönsaker på torget, medikamenten mot förkylningen i Hälsokostaffären och en Harry Boy (!) i kiosken.
Händer typ 2 ggr/år men jag kände på mig att just i dag skulle jag vinna.
Absolut!
Var sååå himla säker. Tyckte synd om alla andra som köpte eller lämnade in kuponger för de gjorde det ju helt i onödan. ;-)

Men känslan var totalt helt jättefel.
Konstigt...
Hade annars tänkt mig en NY resa för de där vinstpengarna.

Min darling var inte nöjd med loppet, enligt honom var det sämsta tiden av alla de fyra gånger han sprungit.
Men jag tycker han var jätteduktig!
Det viktigaste är ju faktiskt att göra.

En annan som varit hur bra som helst i dag är kompisen Peter. Trea i M40 på terräng-SM!
Det är grejer det!
I synnerhet när jag vet hur hårt han kämpat och ständigt får pussla med jobb, hus, sambo och barn för att få tiden att räcka till.

Men nästa år.
DÅ!
Då ska jag minsann stå på startlinjen vid SM jag med.

Banne mig!

[Comments]
Friday 2008-05-02 17:55
Author: Ingmarie Nilsson
Beslut och ett riktigt klipp
Meningen var att jag skulle åkt med min klubb HAIS till terräng-SM i Växjö i dag.
Dels för att springa och dels för att vara sjukvårdare och massör.

Hade verkligen, verkligen sett fram emot det. Planerat så det skulle funka med jobb och annat, släpat med mig extra packning och ordnat biljetter.

Att jag inte skulle kunna springa förstod jag ju ganska snart när bacillerna tog över mitt liv, men trodde jag skulle bli så pass bra att jag kunde åka med ändå.
Velade fram och tillbaks.
Ville så gärna men kände att jag egentligen inte orkade.

Hade dåligt samvete för att inte "ställa upp" för klubben fastän jag vet att ingen har några direkta krav på mig.
Det är väl det ständiga "duktig-flicka-syndromet" som förföljer och tar över hjärnan...
Är ju trots allt bara en vanlig simpel människa och Förkylningen var ju inte direkt något jag planerat in.
Inget som stod på min "to-do-list".

"Räddaren" var en av de klokaste jag känner.
Pekka.
Min coach.
-Klart du inte ska åka, sa han direkt. Vila och se till att bli frisk så du kan träna igen. Och tävla.

En resa, menar han, sliter och det gör bara att det tar ännu längre tid för mig att bli frisk och det gynnar ju ingen. Inte mig själv och absolut inte klubben.

Så sant.
Så enkelt.
Ändå kunde jag inte se det där själv.

Så nu sitter jag på tåget hem.
Vann en snorbillig biljett på Tradera. 47 (!!)kronor med X2000 hela vägen till Falun.
Har dessutom en hel vagn för mig själv.
Snacka om lyx!

I love SJ!
När de sköter sig... :-)
[Comments]
Friday 2008-05-02 17:31
Author: Ingmarie Nilsson
Hur man väcker livsandarna till liv
Mindre snor, mindre trötthet i kroppen, mindre slö i knoppen och inget ont i halsen.
Låter dock som om jag druckit whiskey i en vecka.
Och rökt cigarr.
Men det har jag inte.
Faktiskt!

Tackar mina vänner för att livet åter börjar spira i kroppen. (Och förstås lite tack till Kan Jang, echinacea och vitaminerna. ;-) )

I går träffade jag först Ulrika för en fika på Barista café på Söder. Underbart gott kaffe som dessutom är rättvisemärkt!
Vi satt ute och njöt av vårsolen både länge och väl tills en ung tjej som satt vid bordet jämte oss tvunget skulle röka.
Pucko!
Borde vara förbjudet att röka även på uteserveringar!
Illa luktande jä..la glädjedödare och luftförorenare!
Men jag lät inte den lilla snorvalpen förstöra min eftermiddag.
Nä, nä.
Mår alltid bra av att träffa Ulrika.
Min "nästan-syster". :-)

Precis som jag mår bra när jag träffar Camilla på SATS! På kvällen träffades vi och hennes Jörgen. Käkade på À la Crepe på Katarina Bangata. Ett fantastiskt mysigt litet ställe som är lätt att missa för det syns inte så där jätteväl.
Blev bjuden (tack tack!) på en vegetarisk variant som var jättegod, men min aptit var inte helt tillbaks så jag orkade inte allt... :-(

Men, som Jörgen sa, i Kina är det ofint att äta upp allt.
Så jag låtsas helt enkelt att jag var lite kinesiskt fin.

När jag cyklade "hemåt" kände jag mig glad, lycklig och tacksam över att ha så många underbara vänner.
En helt ovärderlig skatt och den absolut bästa medicinen av alla när livet går i moll.
[Comments]
Thursday 2008-05-01 13:35
Author: Ingmarie Nilsson
Ogräs (?)
Vem bestämde att maskrosor är ett ogräs?

De är ju en av de underbaraste och vackraste blommor som finns!
Som gula små solar lyser i de i gräset.
Okej, de gråa dammande bollarna de omvandlas till efter blomningen är väl inte världens vackraste, men vilken vissen blomma är det?

Förrsten, varför heter det o-gräs?
I så fall är ju allt som inte är gräs just o-gräs.
Eller har det att göra med att det inte ska växa på gräset?
I så fall, igen, är en ros på gräsmattan då plötsligt ett o-gräs?
[Comments]