Archive Jan 2010 (73 entries)

Sunday 2010-01-31 23:00
Author: Ingmarie Nilsson
Värdelöst vetande för den som ids läsa och för dem som är intresserade
Det går framåt.

Förra veckan blev det 8 timmar och 20 minuter löpning, 4½ timme vattenlöpning och X antal timmar styrka.

Denna veckan summeras till 8 timmar och 50 minuter löpning, 5 timmar vattenlöpning och samma X antal timmar styrka.
Styrka är både Powerplate och Sats.
Det ena utesluter ju liksom inte det andra. :-)

Och kom inte och säg att jag inte varnade om att detta var ett värdelöst vetande!

La du förresten märke till hur jämna och fina mina siffror är?

Alla pass måste nämligen sluta på noll, och gör de inte det när jag egentligen är klar är det bara för mig att kuta vidare tills det står en nolla sist av siffrorna.

Må vara tramsigt men så där gör jag.

Har du några liknande (o)vanor?
[Comments (8)]
Sunday 2010-01-31 19:13
Author: Ingmarie Nilsson
En dag helt i min smak :-)
Kom kutande till samlingen vid Rålambshovsparken för fototagning till Runners World innan långpasset skulle börja.
Petra kommer att ha ett lite ovanligt men roligt reportage där så håll ögonen öppna!
(Hon har f.ö. ett stort reportage om löpningsbloggar i dagens SvD)

Vi var några fler vid starten än vid mål, men så där kan det bli ibland när resten av livet ska hinnas med.

Sofie, som laddar för roligheter i morgon, och Miss Agda, som redan hade sprungit klart, var på blixtvisit innan resten av oss kutade i väg.

Plåtning för Runners World
Plåtning för Runners World

Jag och Sofie
Jag och Sofie

Förutom jag och ovan nämnda Petra så var det
Marathon-Mia, Miranda nya bekantaskapen Maria, Staffan och Snabba fötter som drog i väg.

Lugnt och fint tempo först runt Kungsholmen, vidare över Västerbron, runt Södermalm och vid Danviksbron fick jag lov att säga hej då när de andra sprang tillbaks till Rålis.
Egentligen mega-trist för jag hade velat haka på dem längre, men klockan hade tickat iväg och jag hade plötsligt bråttom hem.
Fick en härlig ensamtur genom Sickla-skogen hem till Bagarmossen.

Västerbron men åt "fel" håll. Piece of cake för dessa tuffingar
Västerbron men åt "fel" håll. Piece of cake för dessa tuffingar

Skumt ljus på oss men det måste vara för att vi STRÅLAR så mycket. ;-)
Skumt ljus på oss men det måste vara för att vi STRÅLAR så mycket. ;-)

Klockan stannade på 2 timmar och 40 minuter och jag kände mig inte ens trött!

Avrundade träningsdagen med 50 minuter i poolen. Med andra ord en perfekt dag i äkta Nilsson-anda. :-)

Och det bästa, vet du vad det är?

Jag har inte ont någonstans!
Inte ens i den stukade tån.
Faktum är att jag inte ens är stel.

Med andra ord, jag känner mig snudd på odödlig just nu.
Denna ljuvliga, underbara men ack så "farliga" känsla.
För det är just precis då, när det är som roligast och känns som lättast, som man ska bromsa för att inte trilla över på "fel sida"
(D.v.s till den tunga, tråkiga sidan).

Men det är lättare sagt än gjort för vem i all sin dar vill gå hem när festen är som bäst?
[Comments (18)]
Saturday 2010-01-30 22:45
Author: Ingmarie Nilsson
Lite men värdefullt
Det mesta som är roligt tar slut ohyggligt fort.

Det roliga som är extra kort tar ännu fortare slut.
(Ganska logiskt...)

T.ex. som vattenlöp-passet i eftermiddags. Kom dit lite sent så när de stängde efter drygt 40 minuters travande fick jag snällt kravla mig upp igen.
Men det var verkligen härligt så länge det varade!
(En dag när jag blir rik ska jag hyra det där stället när det är stängt för jösses vilken lyx det skulle vara!)

Anledningen till det korta passet var att vi fick en blixtvisit av min älskade lillebror Daniel som är i stan.


Redan i morgon träffas vi igen och då är dessutom är poolen öppen en timme längre. :-)

Underbart är kort men även kort kan vara underbart.
[Comments]
Saturday 2010-01-30 14:57
Author: Ingmarie Nilsson
När man som mest behöver det (så finns det alldeles i närheten)
I går kände jag mig mest trött och helt avstängd i hjärnan.
Orkade liksom inte varken prata eller bestämma något för helgen eftersom senaste tiden har varit extremt intensiv.
Åtminstone med mina mått mätt.

Därför hade jag egentligen tänkt kuta själv i dag.
Ville inte boka upp mig på ännu ett klockslag.
Behövde även helt enkelt få vara ensam med mina tankar och hinna känna efter.

Även om det kanske kan verka osannolikt för dig som träffat mig så blir jag så där emellanåt.
Asocial och tyst.

Inte för intet som jag kallar mig själv en social ensamvarg.
Älskar människor och att vara på språng, men får jag inte ensamtid och sömn dessemellan så rasar jag.
Faller platt som ett korthus och det tar lång tid att bygga upp det igen.

Hur som helst.
När SMS:et från Anneli om en förfrågan på gemensam löptur kom i morse så funderade jag inte ens.
Så trött i skallen var jag.
I stället litade jag helt på min magkänsla som sa ja trots att jag inte kände mig "på topp".

Och den hade helt rätt.

Över två timmar härlig löpning i gnistrande, knarrande, slirfri snö med underbart sällskap.
Över två timmar äkta lycka!

Anneli...
Anneli...

..och jag
..och jag

Oavsett vad som händer resten av dagen, resten av helgen, resten av nästa vecka och t.o.m resten av nästa månad, så kommer dessa timmar att ge mig glädje lång tid framöver.

Vi
Vi

Märkligt hur fort ett sinnestillstånd kan vända.
Tack!
[Comments (8)]
Friday 2010-01-29 21:02
Author: Ingmarie Nilsson
Förb. lögn och bortskämdhet
Att vila ger piggare ben och kropp är bara struntprat.
Rent av en lögn?

Åtminstone för mig...

Trots extremvila i går så var kroppen trögare än en gammal traktor när den skulle springa i morse.
Puttrade runt i Skogskyrkogården några varv för där är garanterat plogat även i svinottan. :-)
Men det hjälpte som sagt var inte. Trögt var det likt förbenat. :-(

Betydligt lättare att trava runt i poolen på kvällen men dels var det inget slir och dels hade jag sällskap av min fina vän Caroline och då går det mesta lätt som en plätt. :-)

Dessemellan har jag gjort lite nytta på jobbet.
(Tror jag...)
Eftersom jag jobbar med Powerplate så får jag träna hur mycket jag vill (nog snudd på krav att jag använder den när jag tänker efter...) och för mig är det inga som helst problem. ;-)

Övningarna, intensiteten och svårighetsgraden går att variera i det oändliga.

Magövning som...
Magövning som...

...även drillar armar och rygg
...även drillar armar och rygg


Full rulle på jobbet och då är den Svarta lådan som en räddande ängel.

Lunch...

Grönsaker, omelett och bulgur
Grönsaker, omelett och bulgur

...och mellanmål...

Brytbönor i någon god nöt- och bön-blandning
Brytbönor i någon god nöt- och bön-blandning

...fixat på ett tjillenix. :-)

Det är nästan skrämmande hur snabbt jag blivit bortskämd av den där lilla svarta för jag vill bara ha mer och oftare!
[Comments (7)]
Thursday 2010-01-28 20:48
Author: Ingmarie Nilsson
Om...
...ett skratt förlänger livet..........


....hur kommer det sig då att tiden går så fort när man har roligt?
[Comments (7)]
Thursday 2010-01-28 20:47
Author: Ingmarie Nilsson
Rumpnöt
Att gå upp innan tuppen är definitivt inte min kopp te.

Men ändå gjorde jag det idag.

Flyget till Lusekofte-landet gick nämligen kl. 08.30 så det var bara att masa sig upp.
(Det tar ju sin lilla tid bara att ta sig till flyget)
Förutom att jag gick till tunnelbanan så har jag suttit, suttit, suttit och nött, nött, nött på min arma rumpa så nu ids den inte mer.
(Ligger ner nu)

Målet var det här;

Entrén till Oslos "Powerplace" med mina chefer i dörröppningen :-)
Entrén till Oslos "Powerplace" med mina chefer i dörröppningen :-)

Det har inte varit några som helst problem att vila från träningen i dag.
(Inte ens fastän jag mer eller mindre satt på en Powerplate.)

Dels har jag varit för trött och seg, dels ingen tid, dels hade jag planerat in den här vilan vilket tydligen funkar bättre för knoppen att acceptera, och dels så har skallen fått jobba med annat i stället.

En l-å-n-g men superkul och spännande dag med massor av nya idéer och planer.

Arlanda Express hem. Syns det att skallen är fullproppad?
Arlanda Express hem. Syns det att skallen är fullproppad?

Jag har med andra ord klarat av mitt nyårslöfte för januari i år.

Nu ska jag först skrämma bort den där kärringen innan jag ska sova min (skönhets)sömn.

I morgon är nötandet tack och lov över över och rumpan ska få vila. ;-)
[Comments]
Wednesday 2010-01-27 21:59
Author: Ingmarie Nilsson
En kärring har flyttat in hos mig
Förstå hur tufft livet är just nu...
Det här skulle kunna vara skrivet av mig. ;-)

Om du tycker jag e lite frånvarande, trött och konstig så ska jag berätta en sak för dig så att du lättare kan förstå mig.

En konstig gammal kärring har flyttat in hos mej, vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån.
Jag har absolut inte bjudit in henne, vet bara att en dag fanns hon där. Hon är en listig jävel.
Hon håller sig undan för det mesta, men när jag går förbi en spegel kan jag se skymten av henne.
När jag ställer mej framför spegeln så står kärring-fan där och täcker nästan hela mig, så att jag inte kan se min förtjusande spegelbild.
Jag har försökt att ropa åt henne att sluta-men hon ropar bara tillbaka. Det är grymt.

Om hon nu tänker hänga hos mig, så tycker jag att hon kan betala hyra, men nej då.
Hittar ibland nån liten slant i en ficka eller under soffdynan, men det är bara småpotatis.
Saken är nämligen den att jag tror-även om jag inte vill göra några förhastade slutsatser-att hon stjäl av mig.
Varje gång jag har varit till bankautomaten och tagit ut pengar-så bara försvinner dom?????
JAG kan ju inte under några omständigheter slösa bort så mycket pengar, min enda slutsats är att kärring-fan stjäl.
Hon ser ut att behöva föryngringskrämer, så dit går säkert pengarna.

Men det är inte bara pengar som försvinner!
Mat har en konstig förmåga att på oroväckande sätt försvinna, speciellt godsaker som choklad, vin och annat gott.
Jag kan inte ha sånt hemma numera, hon tycks vara riktig sötrövad. Men hon borde se upp-kilon kommer fort.
Tror att hon förstår problemet för hon justerar min våg så att den visar för mycket när jag stiger på och på så sätt vill hon få mej att tro att jag ätit allt och gått upp i vikt.

Stackars kärring, för att vara en gammal människa e hon väldigt barnslig.
Hon ändrar även på mina kläder så att dom inte längre passar mej.
Sen rotar hon i mina papper och saker så att jag inte kan hitta nåt längre.
Speciellt det här är tungt-eftersom jag alltid har haft bra ordning på allt.

Hon kan till och med röra om i mina videoband, så att jag spelar över sånt som jag skulle ha kvar.
Hon hittar de mest fantastiska sätt att reta mej på, texten i min post och i tidningarna suddar hon ut, så att jag knappt kan se vad som står. Tv:ns och radions ljud har hon fingrat på så jag hör bara mummel.
Trapporna har hon höjt, dammsugaren har blivit tyngre.
Hon sätter superlim på paket, burkar och flaskor bara för att jag inte ska få upp dom.
Tycker ni att hennes sätt att återgälda min gästfrihet är rättvis???

På nätterna snarkar hon så hårt att jag vaknar-mycket störande.
Hon följer mej vart jag än går, när jag går till en klädbutik för att prova nåt nytt- provar hon samma plagg och ställer sig framför mej i provrummet, så jag inte kan se mej i spegeln.
Det enda jag ser är hur dåligt kläderna sitter på henne..
Jag trodde inte att hon kunde hitta på nåt mer sätt att jävlas med mig på men då jag skulle ta ett nytt passfoto. Vad tror ni då hände?
Just som det blixtrade till ställde hon sig framför mej.

SÅ NU FÅR JAG HA HENNE I PASSET 10 ÅR FRAMÅT!!!!!

----------------------------------------------

(Tack Maria för den här! Precis vad jag behövde!)

[Comments (10)]
Wednesday 2010-01-27 19:22
Author: Ingmarie Nilsson
Onödigt kånkande
Kändes som om det bara var jag som hade fått idén om att ta mig ut på en löptur i morse för jag såg inte en endaste människa i Nackareservatet.
Inte ens en hundägare!
(Att golfarna har gömt sig är ju liksom inte så konstigt...)

Lyckades även klämma in ett Powerplate-pass mellan bokningarna (kallas även för löneförmån;-)) som var både jobbigt och mjumma för mina (stela) muskler.

Min plan var sen att köra spinning i kväll efter jobbet.
Hade packat väskan som jag sen kånkat fram och tillbaks genom stan, i snålblåsten och i snömodden.
Inte vet jag vad som är i den men tung är den.

Men som du vet så blir det inte alltid som man tänkt sig.
Saker tog längre tid än beräknat på jobbet och innan jag ens var utanför dörren så hade spinningpasset redan börjat.
Så det var bara att kånka hem den där tränings-bagen igen.
Ouppackad.


Jag förstår mycket väl att det inte "gör" något att jag inte tränat ikväll.
Förstår t.o.m att det kan vara bra med lite extra vila.
Men jag gillar inte när vilan är oplanerad.

I morgon däremot har jag planerat att ha månadens andra helvilodag.

Inte för att jag egentligen varken vill, känner att jag behöver eller har lust, utan för att det inte kommer att finnas varken tid eller ork.
(Också var det ju det där nyårslöftet...)
Heldag med jobbet i Oslo med snortidig avfärd står på schemat.

Fast vänta!

Norrmännen brukar ju gå på tur!

Undra om jag kan få med skidorna i handbagaget.
Eller åtminstone vandringskängorna...;-)
[Comments (7)]
Wednesday 2010-01-27 12:58
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans (värdelösa) vetande
Ballerino är en manlig ballerina och ett fikon består av 50% socker.

[Comments]
Tuesday 2010-01-26 21:46
Author: Ingmarie Nilsson
Löpningens dag IRL
Så skedde den äntligen!
Löpningens dag.

Ska erkänna att det var lite pirrigt för tänk om det inte skulle komma någon alls.
Tänk om jag hade fått trava runt där alldeles ensam.
Även om jag älskar (för det mesta) att springa så hade det inte varit jättekul att kuta runt, runt, runt i min reflex-väst utan sällskap.

Men jag behövde inte vara orolig för jag fick sällskap!



Vilket gäng!
Vilka löpare!
Och vilken energi!
Exakt och precis vad man behöver en kulen och mörk januari-kväll.

TACK alla ni som kom!

Så länge jag lever (kanske ännu längre än så) så kommer jag att komma ihåg denna dag!

Hoppas du bokar 26/1 nästa år redan nu för jag kan lova att det blir en repris. :-)
[Comments (25)]
Tuesday 2010-01-26 15:30
Author: Ingmarie Nilsson
Rättelse! Det var klockan 15.20 cirka...
...som jag var med i Radio Halland för att berätta om löpningens dag.

Själv var jag lite upptagen just då,;-) men lyssna gärna på reprisen om du har tid och lust! :-)
[Comments (2)]
Tuesday 2010-01-26 15:27
Author: Ingmarie Nilsson
Den lilla svarta
Inte nog med att det är löpningens dag i dag, det är även en heldag med mat från Svarta lådan.

Frukost, lunch, middag och två mellanmål.

Dessutom får jag SMS som påminnelse varje gång det är dax att äta.
Inte för att jag brukar glömma det men visst är det en bra grej?

Allt kommer förpackat i vakuum-förpackade återanvändningsbara plastlådor i den svarta väskan.
Varje bytta är väl markerad med när den ska tas.

Frukosten bestående av yoghurt, flingor och smoothie hann jag glufsa i mig innan jag kom på att jag kanske skulle ta ett foto med.

Lunchen är dock dokumenterad. :-)

Tre förpackningar blir...
Tre förpackningar blir...

...till en. Jättegod böngryta med grönsaker och bulgur
...till en. Jättegod böngryta med grönsaker och bulgur

Hittills har allt känts både fräscht, näringsrikt, gott och hälsosamt.
För att inte tala om superlyxigt.

Och naturligtvis är allt vego. :-)
[Comments (5)]
Tuesday 2010-01-26 10:18
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Det största misstaget du kan göra här i livet är att ständigt frukta att göra ett.
/ Elbert Hubbard

[Comments (3)]
Monday 2010-01-25 22:04
Author: Ingmarie Nilsson
Kan du? Vill du?
Är du en av dem som tror att du inte kan?
Som tror att det bara är "alla andra" som lyckas och att du är sämst oavsett hur du gör?
Som tror att alla andra har det så lätt för sig medan du saknar allt vad talang heter?

Är du en av dem som skulle vilja men som inte vågar?

I så fall (och även om du inte tillhör dem) så vill jag att du läser Marathon-Mias berättelse.

Jag tar mig även friheten att citera underbara och fantastiska Gullfot.
Så här skrev hon i en kommentar ang. Marathon-Mias berättelse;

Det är det här som är så jäkla viktigt! Alla ni som springer omkring i de där koftorna och känner att ni så gärna skulle vela, men liksom inte får till det, att det är omöjligt, ja kanske till och med onödigt – fatta vilken fantastisk potential ni egentligen har i er, som bara vill uuuuut!

Sedan är det så himla lätt att tro att de där vackra, lyckade, starka människorna alltid varit sådär jäkla vackra, lyckade och starka. Pyttsan! Det är HÅRT ARBETE som gäller! Det gäller oss alla! Kör för fan!

Fatta att bakom vackra, starka och lyckade människor ligger hårt arbete! Vi är alla resultatet av våra val, oavsett om vi springer omkring med femton kilo för mycket fett, glass och storkofta, eller nummerlapp, världens mest smittande leende och snyggomuskler som bär mil efter mil efter mil. Det finns inga genvägar!

Jag vet inte hur det är med dig, men jag fick mig åter igen en rejäl tankeställare av dessa två super-kvinnor.

Vem bestämmer mina begränsningar och vad jag vill göra med mitt liv?

Ingen utom jag själv.


So, watch out!

Mina hjärnceller, min vilja och mina drömmar är satta i rullning...
[Comments (16)]
Monday 2010-01-25 20:14
Author: Ingmarie Nilsson
Kom ihåg, kom ihåg, kom ihåg!
Jag fortsätter påminna.
(Vill inte kalla det tjata även om det kanske är mer det det handlar om...)

Du kommer väl i håg att i morgon (tisdag) är det Löpningens dag!?

Bor du inte i 08:a land så finns nu flera alternativ!
Rosenblom ordnar i Göteborg.

I Halmstad ordnar Therese och nere i söder, Malmö närmare bestämt, ordnar Daniel.

Missar du även dessa så ordna gärna något eget.
Ensam eller i grupp (men det är nog roligare i grupp), kort eller långt, gammal, ung, snabb, långsam, smal, rund eller mittemellan spelar ingen roll!
Det viktiga är att vi alla hyllar den underbara löpningen.

Kom även ihåg kännetecknet.
Nämligen en reflexväst!
(Den är bra till mer än att springa så investera genast i denna billiga försäkring om du inte har någon)

Frågan är vilken jag ska välja...

[Comments (5)]
Monday 2010-01-25 19:56
Author: Ingmarie Nilsson
En gång till!
Jag har fått den igen!


Från underbara Miss Agda.

Vilken ära!
Och vilken glädje att få den två gånger! :-)

Men för att du kära läsare inte ska tröttna helt på mig, och för att jag i grund och botten är en mycket lat person, så är jag så fräck att jag hänvisar dig hit. :-)
[Comments]
Monday 2010-01-25 07:47
Author: Ingmarie Nilsson
Den vansinniga jakten
Jag upprörs mer och mer av den här hemska vargjakten.
Hanne Kjöller, ledarskrbent i DN skrev en bra artikel
i lördags.
Miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson, som är två av de största förespråkarna för dödandet av vargarna och som dessutom har lagt fram förslagen, fegar och håller sig utanför debatten.
(Det bandade inslaget på TV 4:s "Kvällsöppet" gills verkligen inte)

I synnerhet Carlgrens argument har ju varit att jakten behövs för att de vargar som har "fel" gener skulle skjutas.

????

Som om jägarna har röntgensyn!
De kan ju knappt se skillnad på en varg och en hund!
För det är det som är det lite "roliga" i varghatarnas argument.
Vargen tar våra jakthundar säger de.
I själva verket är det, enligt försäkringsbolaget Agria, 156
hundar som dödats av varg de senaste 12 åren.
Det ska jämföras med att det har vådaskjutits 237 hundar och 7 953 hundar har dödats i trafiken under samma period.

Som Kjöller skriver;
Vilka slutsatser drar den vargfientliga jägarlobbyn av det?
Att regeringen bör förbjuda trafik? Och tillåta licensjakt på jägare?

Ett annat argument är att vargen tar tamboskap, vilket i och för sig är sant, men det finns bra sätt att förhindra det med t.ex rovdjursstängsel.
Som det dessutom går att få bidrag för att göra!

Att vargen skulle äta upp småbarn som sover ute i sin vagn är bara trams.
Det går inte att sätta ut barnvagnen i Stockholm city heller och det är betydligt farligare att spänna fast barnet i en bilbarnstol och åka i väg.

I gårdagens Svt avslöjas att
Jägareförbundet, som har varit en drivande lobbyorganisation bakom beslutet att tillåta vargjakt håller kurser där riksdagsledamöter får lära sig att skjuta och ta jägarexamen.

På arbetstid!

Hur i all sin dar får sånt ske och hur kan dessa politiker vara så urbota korkade?
Nog måste det finnas politiker som inte går med på det här fjäskandet och tramsandet runt varghatarna?

Det måste bli ett slut på det här.
Varghatarna är bara ute efter att få döda mer, och eftersom vargarna äter upp deras andra mordoffer (skogens djur) så är det klart att de blir sura.

Låt vargarna leva och låt dem få vara del av det ekosystem som de tillhör.
[Comments (2)]
Sunday 2010-01-24 20:49
Author: Ingmarie Nilsson
Och här är en till...
...som fixar på Löpningens dag.

Nämligen av Therese i min gamla hemstad Halmstad!

Jiiiihaaaa!
[Comments (6)]
Sunday 2010-01-24 17:24
Author: Ingmarie Nilsson
Påminnelse!
Du kommer väl i håg att på tisdag är det Löpningens dag!?

Bor du inte i 08:a land så har Rosenblom ett erbjudande i Göteborg.

Missar du även det så ordna något eget. Ensam eller i grupp (det är nog roligare i grupp), gammal, ung, snabb, långsam, smal, rund eller mittemellan spelar ingen roll! Det viktiga är att vi alla hyllar den underbara löpningen.

Hur kommer du att fira?
[Comments (10)]
Sunday 2010-01-24 16:27
Author: Ingmarie Nilsson
En söndag med klass!
Förra året vid denna tiden visste jag inte ens att hon fanns.
I somras var första gången vi sågs.
I dag, ca. 6 månader senare, känns det som om jag känt henne hela livet.
Det är min systersjäl Anneli jag menar.

Visst är det bra märkligt? Att man med vissa personer kan umgås nästan dagligen men ändå inte veta ett dugg om dem, och ännu mindre om "vem de är", medan det med andra räcker med en kvart och du får känslan av att ni alltid har känt varandra.

Som osynliga band som knyts, själar som äntligen hittar varandra eller, om du så vill, som att plus och minus sammanstrålar.
Det är vid sådana tillfällen jag börjar fundera på om jag levt innan och att jag nu återförenas med någon nära från den tiden...

Med fullspäckade scheman kan det vara (minst sagt) svårt att få tid till att umgås men i dag fick Jag och Anneli över två timmar super-kvalitetstid ihop.
D.v.s springandes. :-)

Mestadels i Nackareservatet och mot Erstaviken, mina favvoställen, och till 90% på helt ok underlag.

Mitt ben känns hyfsat men nu är nederdelen av ryggen som en pinne (alltid ska det visst vara något att gnälla över) vilket gör att steget blir lidande, men det var inte värre än att jag kunde hänga med.
Härligt trötta landade vi till slut i en snöhög.


Åtminstone tycker jag att springa tillsammans är ett av de härligaste och roligaste sätten man kan umgås tillsammans på.

Tack min fina vän!

Vad gillar du att göra med dina vänner?
[Comments (5)]
Sunday 2010-01-24 15:31
Author: Ingmarie Nilsson
Paket!
Jag gillar verkligen presenter, både att ge och att .
Även om jag vet att jag ska få det och vad det innehåller.
Så lättroad är som sagt var jag...;-)

Så trots att jag visste att det skulle komma så blev jag både överraskad och framförallt glad när denna stod vid dörren;


(I ärlighetens namn säga att jag hade glömt att det var i dag...Det berömda guldfiskminnet du vet...)
Nämligen väskan från Svarta lådan som jag vann
Missa Agdas sida i december.

En hel dag med färdig mat, och då är det inte färdigmat i stil med den där sliskiga MC D eller något liknande, utan goda, hälsosamma och fullvärdiga måltider.

Och jag valde vego förstås! :-)


Vilken lyxdag det kommer att bli!
Kanske rent av farligt lyxig?

För undra just hur bortskämd det går att bli under bara en dag? Sånt där brukar ju gå hiskeligt fort!
[Comments (2)]
Saturday 2010-01-23 22:13
Author: Ingmarie Nilsson
En överraskande utmärkelse!
Den här fina fick jag av Pernilla


En fantastisk start på helgen att få en sådan fin överraskning!

Den för dock även med sig lite förpliktelser.
Nämligen;

1. Kopiera awarden på din blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!

(Nummer 4 var absolut den svåraste men till slut var jag ju bara tvungen att välja...För att överhuvudtaget kunna valde jag de som skriver inlägg minst en gång/dag. Förlåt alla ni andra underbara bloggare som finns!)


Anneli,
Daniel,
Sofie,
Miss Agda,
Marathon-Mia,
Camilla och Fotbollslivet.
Kolla in lite extra på era blogg-kommentarer för ni har en award att hämta!

Sju intressanta (?) fakta om mig;
  • Jag lärde mig hoppa fallskärm tillsammans med en hop kadetter på F14 i Halmstad under 90-talet.
  • Avskyr smulor och skräp på golvet (åtminstone mitt eget) och vill helst dammsuga varje dag. Ibland undrar jag banne mig om jag t.o.m. föddes med en dammsugare i handen...
  • Jag kan få mina skulderblad att stå rakt ut som ett par vingar.
  • Ömmar så mycket för djuren att det ibland gör ont i hjärtat. Om jag någonsin skulle kunna döda så är det nog om jag såg någon plåga ett djur...
  • Min absoluta drömplats på jorden är Albuquerque, NM, i USA och jag längtar dit varje dag. Men jag drömmer med om en gård på landet med stallet fullt av islandshästar.
  • Jag är specialistsjuksköterska inom intensiv- och akutsjukvård och har även läst bl.a. historia på Högskolan och gått de flesta utbildningarna som finns på Poppiusjournalist-skola
  • Har från storlek 40 i skor (i vuxen ålder alltså) numera stl 41,5. Men klädstorleken är densamma. ;-)
[Comments (12)]
Saturday 2010-01-23 22:05
Author: Ingmarie Nilsson
Ett halvt dygn senare
Jösses vad jag längtar efter att det blir vår, för att inte tala om s-o-m-m-a-r, så jag slipper den här toktunga trunken som behövs så fort det ska tränas någon annanstans än utanför den egna dörren.

Närapå att väskan är större än mig ;-)
Närapå att väskan är större än mig ;-)

I dag var det upp i ottan för sjätte dagen på raken. Lite segt men jag visste ju vad som väntade. :-)
"Mitt" härliga Hässelby-gäng!
Jag blir lika glad av att träffa dem, och att få springa tillsammans, varje gång!

Rekommenderar verkligen att då och då springa med någon/några andra för det är ett ypperligt tillfälle att umgås på ett av de bästa sätt som finns.
D.v.s springandes :-)
(I morgon ska jag dock ha lite sovmorgon.)

Kommunen hade slagit på stort och det var riktigt bra underlag. :-)
Kändes helt skumt att springa "odubbat" och ändå få fäste!

Jag och härliga Karin. Att hänga med i hennes fart  kräver en hel del av mina ben, så som "straff" drillar jag henne på Power-platen. ;-)
Jag och härliga Karin. Att hänga med i hennes fart kräver en hel del av mina ben, så som "straff" drillar jag henne på Power-platen. ;-)

Undrar du vad jag har i den där väskan?

Förutom rena kläder, duschgrejer, handduk, matlåda och kam (jodå, jag använder den ibland) så hade jag (förstås) med baddräkt och vattenlöp-bältet. Skulle ju liksom ändå passera badet...;-)

I dag blev det Forsgrenska för att ha nära till bion efteråt. :-)
Antingen är alla de där nyårslöftena redan brutna, inte ens börjat inom det området eller så hade folk annat för sig för det var ovanligt lugnt och skönt.

Travade runt, runt, runt men det enda jag tänkte på var hur sugen jag var på kaffe.
Så innan jag nästan hade torkat klart blev det en sån här;

XXXL :-)
XXXL :-)

Suget tog slut och bion kunde avnjutas utan minsta tanke på Java.
(Luftslottet som sprängdes by the way och jag supergillade den)

Nu, tolv timmar sen jag lämnade hemmet i morse, har jag kraschlandat i soffan.

Har du med varit ledig idag?
[Comments (5)]
Friday 2010-01-22 21:51
Author: Ingmarie Nilsson
Fredag och full rulle
I dag har det varit fullbokat hos oss.
Nya såväl som gamla kunder har varit på besök och det har varit hur kul som helst!
Jag önskar så att alla kunde prova Powerplate-träning åtminstone en gång bara för att bilda sig en uppfattning.

Självklart passar det inte alla, men de flesta blir faktiskt enormt positivt överraskade.
Jag var ju en av dem för x antal år sedan.
Tyckte (och trodde) det där bara var något för feta, lata kärringar.
(Fördomar? Jag? Nääää då ;-))

I ärlighetens namn var jag inte supersåld första gången men det jag märkte direkt, eller åtminstone morgonen efter när jag skulle upp ur sängen, var att jag inte hade ont i fötterna!

Kan låta banalt och som en verklig klyscha men efter att knappt ha kunnat de första timmarna på morgonen p.g.a "trampa-på-sten-känslan", så var det som att komma till himmelriket när jag plötsligt inte kände någonting under fötterna.

Länge har jag fått gå med inneskor och/eller supertjocka sockar + mjuka "filidutter" (typ dynor för framfötterna) p.g.a smärtan.
Jag gillar fortfarande inte att gå barfota, känns obehagligt liksom, men det gör inte ont så länge jag sköter mitt "platt-tränande".

På köpet har jag märkt en rad andra positiva effekter.
Jag har blivit starkare, stretchen blir mycket effektivare och mitt skelett har, från att ha varit 80+ år gammalt, blivit helt normalt. :-)
Läs gärna mer om hur det funkar (+ bilder) här.

En av de som kom i dag var Milla, alias Miss Agda och jag tror banne mig hon blev lite förtjust i "plattan". :-)


För trots att jag var tvungen att lämna henne för en ny kund så fortsatte hon på egen hand och hennes leende var stort.

Nästa gång hoppas jag kunna bjuda henne på lite mer svett-träning för i dag var det bara en super-mjukis. :-)

Och jodå, jag har kört själv.
Inte en chans att jag kan gå omkring en hel dag där utan att få accelerera lite själv med. ;-)



[Comments (10)]
Friday 2010-01-22 20:10
Author: Ingmarie Nilsson
Utan karta och kompass
Undra just hur många tusentals människor som har som nyårslöfte att börja träna?

Inget fel i det om jag dels slapp att trängas med alla som helt plötsligt ska börja träna, och dels om de höll det längre än februari månad ut.

Kan kanske låta både elakt och nedlåtande men det är samma visa varje år.

Varför?

Är det som världens bästa Camilla skrev för några dagar sedan, att de flesta helt enkelt saknar mål och motivation?

D.v.s ett eget konkret och specifikt mål som ska ske inom en viss tid.
Har man inte det så håller det inte.
Det är då allt rinner ut i sanden så fort det är lite motigt och kvar blir inte ens en tummetott.

Så enkelt men ändå så svårt.

Man måste ha en ordentlig plan.
En plan som samma Camilla beskriver enormt bra här.

Jag har många mål och planer med min träning.
Små och stora. Kortsiktiga och långsiktiga.
90-95% av mina pass har ett specifikt syfte.
De resterande procenten kan vara de där spontangrejerna jag hittar på emellanåt. ;-)

I dag har jag rastat både det här;

Asics dubbisarna
Asics dubbisarna

och det här paret;

Baddräkt och wet belt
Baddräkt och wet belt

Två bra pass för att öka den aeroba kapaciteten.
Det första målet för mig just nu är att springa Lidingö ultra den 8/5 och om bara fötter och ben håller så borde det inte vara några jätteproblem.
(Att bli trött är inte ett "problem" som jag ser det, utan en effekt av att man har jobbat.)

Har du en plan och ett/flera mål med din träning?
[Comments (11)]
Thursday 2010-01-21 17:07
Author: Ingmarie Nilsson
Vilken del av hjärnan bestämde det här?
Läste att Stockholm stad ska satsa ytterligare 25 miljoner kronor på snöröjningen.

Helt fantastiskt bra och något som verkligen behövs!
Cykelbanor, trottoarer och gångvägar är minst sagt bedrövliga.
Halvdecimeter tjockt lager av lös snö som ligger på knölig is.
Snudd på omöjligt att gå eller springa på, utan det hela handlar mer om att slira sig fram.
Att cykla är bara att glömma.
Om man inte vill riskera kroppen och/eller livet vill säga...

Så tidigt i morse (okristligt tidigt om du frågar mig) när jag stack ut på min löptur blev jag minst sagt jätte-superduper-glad när jag såg den lilla "cykelbane-plogbilen" komma åkande.
Tänkte att oj var de var snabba och äntligen ska jag slippa sliret.

Men vad gör han??
Jo, själva plogen är uppfälld men däremot sprider han ut grus när han åker fram.

Hur tänker han/de där?
Att det ska bli ännu mer smärtsamt att trilla?
(Alla som hamnat med kroppen på grus vet ju att det inte är någon allt för trevlig upplevelse och i kombination med kall, skitig snö och is är det definitivt inte det)

Varför kunde han inte ha plogen nere när han ändå körde så vi blev av med den där sörjan?

Enligt mig var det där totalt bortkastade skattepengar och ett alltigenom intelligensbefriat beslut.

Hur ser det ut hos dig?
[Comments (14)]
Wednesday 2010-01-20 21:18
Author: Ingmarie Nilsson
Haitis offer
Det som hänt på Haiti är fruktansvärt och helt obegripligt. Inte ens i min (och troligtvis inte din heller) vildaste fantasi kan jag föreställa mig hur det är.
Det är helt enkelt omöjligt!
Och på något vis är det kanske "tur" att det är så för frågan är om vi orkat med det?

Såväl människor som världens länder har skänkt rekord-summor till katastrofens offer, vilket förstås är helt fantastiskt bra på alla sätt och vis.

Men det är fler än människorna som lider.

Djuren har det minst lika svårt.
WSAP:s är en organisation som hjälper djuren i katastrof-områden.

Ditt stöd åt WSPA räcker långt.
Det går till konkreta projekt för björnar, hundar, orangutanger och andra djur som är utsatta.
Det går även till upplysning riktad till barn och lokalsamhällen samt till lobbyarbete riktat mot regeringar.
WSPA har många års erfarenhet med djurskydd. Vi rådger bland andra FN och EU.
Vi är beroende av ditt stöd. Bara 5 % av våra intäkter kommer från fonder och offentliga medel.

Du kan enkelt skänka pengar här.

Nog har du råd med en timlön även till de lidande djuren?
[Comments (2)]
Wednesday 2010-01-20 10:16
Author: Ingmarie Nilsson
Löpningens dag
För ett tag sedan var det temadagens dag och en liten idé började gro i min hjärna.

Eftersom vem som helst kan hitta på en ny temadag så tänkte jag göra det.
Nämligen löpningens dag och jag har valt den 26:e januari.
(Helt på eget bevåg och helt utan någon som helst omröstning. hehe)

Alla oavsett var du bor, hur fort/sakta du springer eller vilken tid du kan, ska kunna "vara med" och hylla löpningens förträfflighet.

Vårt kännetecken ska vara att ha en reflexväst på (bra tillfälle att skaffa en om du inte har någon) när vi kutar denna dag.

I 08-land kommer nätverkarna att samlas den 26:e januari kl. 17.30 vid Humlegården.
Närmare bestämt Humlegårdsgatan 23 vid hotell Anglais.

I lugn fart kommer vi att springa motsols på gångbanan runt Humlegården (ca. 1,5km) fram till ca. kl 19 och du kan när som helst hoppa på tåget ett varv, 20 varv eller 5 varv.
Du bestämmer!
Det viktiga är att så många som möjligt är med för att fira och samtidigt få till ett gemensamt pass.
Alla är välkomna!

Bor du inte i 08-land, eller inte kan just den dagen, så gör gärna ett eget firande där du befinner dig.
Kanske kan du ordna något liknande i din hemtrakt och berätta om det?
Jag, och de andra i nätverket puffar mer än gärna på det i våra bloggar!

Det kommer till 100% inte att vara så här i 08-land på "Löpningens dag", men KÄNSLAN kan absolut bli densamma. Dvs. löpglädje.
Det kommer till 100% inte att vara så här i 08-land på "Löpningens dag", men KÄNSLAN kan absolut bli densamma. Dvs. löpglädje.

Visst vore det en häftig grej om det runt om i hela Sverige just den dagen springer omkring en massa löpare i reflexvästar? :-O

Är du med?

[Comments (22)]
Wednesday 2010-01-20 09:42
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans (värdelösa) vetande
En katt har 32 muskler i varje öra och år 1994 släpades 36 021 felparkerade bilar bort i New York.

[Comments]
Tuesday 2010-01-19 22:31
Author: Ingmarie Nilsson
En tisdag som inte varit en vanlig tisdag utan en väldigt ovanlig tisdag
Jag borde ha förstått.
Förstått hur dagen skulle bli efter starten den fick.

Drog på mig löparkläderna och reflexvästen tidigare än tidigt (för mig) och gav mig ut i sliret.
Jag är aldrig "pigg" så tidigt men det kan vara mer eller mindre trögt.
Och det kan definitivt vara mer eller mindre roligt.

De senaste veckorna har ju som du kanske vet dessutom benet trilskats och varenda trottoarkant har påmint mig att låret inte vill vara med.
Som om det suttit en sena på baksidan som när som helst kan gå av.

Och i dag...

I dag var det förvisso lite trögt (skyller på slir och tidig morgon) men av det benonda kändes i princip ingenting!
Inte ens efter 70 minuters löpning!
Skuttade utan problem (åtminstone inte större än vanligt) över både snövallarna och trottoarkanterna! :-)

Eftersom jag "glömt" att kolla temperaturen hade jag på tok för mycket kläder på mig. Någon öronvärmare behövdes verkligen inte så den fick dingla runt halsen.
Men vad gjorde väl det?
Jag hade varit lika lycklig även om jag sprungit i yllemössa, keps eller med rosa sockar. ;-)


Och sen fortsatte det liksom i samma anda hela dagen.
Söta, glada Miranda kom på besök på mitt jobb för att testa ett lätt pass Powerplate-träning.

Miranda och jag
Miranda och jag

Läs gärna på hennes sida vad hon tyckte om det hela. :-)

Hann med en snabb repa på stan innan nästa höjdpunkt:
nätverksträff.

Det finns några helt enastående tjejer som gillar löpning lika mycket som jag.
Som brinner för att springa och som vill stötta, hjälpa och peppa varandra.
Ett fantastiskt initiativ och dit har jag blivit inbjuden.:-)

Sofie allas vår Snorkkis, Milla allas vår Miss Agda, nya bekantaskapen Ruth, ovan nämnda Miranda och så lilla jag. :-)

Milla, Sofie, Miranda, jag och Ruth
Milla, Sofie, Miranda, jag och Ruth

Gissa om jag är nöjd med min dag?

Och nästa tisdag, om exakt en vecka, då kommer det att hända roliga saker runt Humlegården.

Mer om det i morgon, men jag säger bara ; boka in den kvällen från kl. 17.30-19, skaffa reflexväst om du inte har någon och ladda för en gemensamhets-löparfest!.
[Comments (6)]
Tuesday 2010-01-19 21:59
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Den största uppenbarelsen är stillheten
/Lao-Tse

[Comments]
Monday 2010-01-18 21:37
Author: Ingmarie Nilsson
Nu är det igång på riktigt!

Det var inte mycket att hänga i julgranen i början men som du kanske kommer ihåg har vi slitit som små tokar och även om det är långt ifrån klart så är det otroligt mycket finare!

Kan väl inte säga att det har varit någon rusning direkt, men några nya kunder har det blivit och jag har haft flera riktigt fina besök! :-)

Bl.a alla från Powerplate Nordic,
Ida och Christer från Sport Support center, min klubbkamrat Karin
och sist, men absolut inte minst, Miss Agda. :-)
(Hon fick förutom en mycket snabb test av hur "plattan" fungerar dessutom hjälp av min snälla och superduktiga chef, och tillika naprapat, PA. Nu håller jag tummarna för att hennes problem snart är ett minne blott!)

Självklart har jag tränat själv med. :-)
Både i poolen och på plattan.

Och vet du!
I natt sov jag för andra natten i rad!

Och vet du igen!
Efter att under några dagar gjort mina rehab-övningar för benet på plattan i stället för på golvet, så känns det makalöst mycket bättre!

Nästan genast kommer tanken; tänk om det äntligen vänder nu.

Oavsett så är det himla trevligt med dagar som dessa där det mesta känns himla bra!
Eller hur?
[Comments (11)]
Monday 2010-01-18 07:56
Author: Ingmarie Nilsson
Den verkliga faran
Det har varit, och är, väldigt tyst om den där svininfluensan/nya influensa.
Vart tog denna pandemi vägen?
Utbrottet som FN:s världshälsoorganisation,WHO, varnade för har inte alls blivit som förväntat.
Flera länder har minskat sina vaccin-beställningar, men i många fall är det omöjligt för landet att få tillbaks pengar eftersom de har förbundit sig att köpa.

Nu ska WHO granska sig själva eftersom det misstänks att man har överdrivet faran med A/H1N1.(D.v.s. "svinnfluensan)

Det extra intressanta är med att Margaret Chan som utlöste
pandemivarningen själv inte har tagit vaccinet under 2009.

Varför inte då?

Epidemiologen Wolfang Wodarg, ordförande för Europarådets hälsokommitté, avfärdar svininfluensan: FN blev blåst av läkemedelsindustrin, säger han enligt nyheter24.se..
Precis som även DN:s Dan Jönsson skriver.
Läs även mer om det här.

Jag har sagt det förr men säger det igen;
Det här är en av vår tids största skandaler!
It´s all about money.

Den verkliga faran är den som SvD har skrivit om de senaste dagarana.
Nämligen de resistenta bakterierna.
Varje år dör minst 25 000 människor, troligtvis är det flera 100 000, i Europa p.g.a dessa resistenta bakterier där ingen antibiotika biter.

Anledningen är att användandet av antibiotika sker i allt för stor och okontrollerad omfattning.

I vissa länder kan man köpa antibiotika utan recept men även Sverige är dåliga på att använda preparaten rätt.

Otto Cars, bl.a. professor i infektionssjukdomar, menar att vi
måste halvera användandet i Sverige.

De som dör är framförallt cancersjuka, små barn, multisjuka och personer som gått igenom stora operationer.

Allra mest antibiotika skrivs ut till öroninflammationer, halsfluss, långdragen hosta och bihåleinflammation vilket egentligen är helt onödigt.
Studier har t.ex visat att antibiotika bara hjälper en av 20 stycken och när det gäller halsfluss handlar det om några timmars kortare sjukdomstid.

Vid långdragen hosta märks ingen effekt alls och knappt heller på bihåleinflammation.

Ändå skriver läkarna ut gång på gång. Hur kommer det sig?
Okunskap?
För att göra patienten "glad och nöjd"?
Oavsett så är experterna helt överens.
"Vi måste dra i handbromsen", säger de och kräver ett ändrat beteende för att kunna ta upp kampen mot de
resistenta bakterierna.
Även om man själv har ett eget ansvar så är det trots allt inte patientens ansvar och fel att läkarna skriver ut så mycket antibiotika.

I England har man tagit ett steg för att minska användandet. Där skriver läkaren ut antibiotika (så patienten blir nöjd) men receptet kan inte lösas ut förrän efter tre dagar och då har ofta alla symptomen försvunnit.

Det här är mycket, mycket värre än den upphåsade svininfluensan ändå skrivs det nästan ingenting om den.

Varför?

Min teori är att här finns inga pengar för läkemedelsbolagen att hämta.
Tvärtom.
Men det fanns och finns det i t.ex. en "låtsas-pandemi".

Det riktigt läskiga är att förtroendet för bl.a. WHO blir kraftigt grusat när sådan här saker inträffar.
För vad kommer vi att tro nästa gång de "varnar" för en pandemi?

Läs även gärna t.ex. Liv Beckströms artikel.

Fakta;
MRSA

VRE

ESBL
[Comments (13)]
Sunday 2010-01-17 22:01
Author: Ingmarie Nilsson
Ensam och tillsammans
Löpning är till största delen en ensamsport som ändå kan vara social.
Jag gillar att ha sällskap på mina löpturer men hur det än är så är de flesta helt i mitt eget sällskap.
Och jag gillar det!
(Kanske är det t.o.m ett krav om man ska klara av att vara en "riktig" löpare?)

För mig kan det helt enkelt inte vara bättre eftersom jag vill ha valmöjligheten.
Springa själv, med någon annan eller flera andra.

I dag blev det en tur med mig själv i skogen.

Jag behövde det.

Lät tankarna komma och gå som de ville.
Liksom jag lät farten styras av underlaget och vägen bli beroende på vart benen ville.
Planlöst, kravlöst och nästan helt utan mål.
(Mer än att jag skulle hem igen förstås)
Lite småblåsigt, en hel del slir men mest var det fint plogat och skogen skyddade mig mot den värsta motvinden.


Jag kom inte fram till några revolutionerade tankar eller idéer, som man faktiskt kan göra ibland, men den 110 minuter långa rundan ordnade på något vis upp det värsta kaoset som råder i skallen.
Faktum är att jag kommer inte ens i håg vad jag tänkte på...

Sällskap såg jag dock till att få på mitt vattenlöpningspass på eftermiddagen.
Och inte av vem som helst utan av Anneli.
Det var lite lugnare i dag än i går på Eriksdalsbadet men det var marginellt.
Tack och lov hade jag varnat Anneli innan om röran, men det är verkligen inte ok att behöva vänta fem minuter i en dusch-kö.

Annelis fina baddräkt jämte min lite småtrista...De färgglada jag haft är helt utslitna. ;-)
Annelis fina baddräkt jämte min lite småtrista...De färgglada jag haft är helt utslitna. ;-)

I stora bassängen var det dock ganska ok och vi travade runt i 70 minuter.
Att jag är en av jordens största vattenlöpnings-fantaster vet du nog, och kanske, kanske att jag sått ett litet frö till ännu en. :-)

Inte bara min kropp gillade det här.
Det här var vad hela jag behövde för vad är väl bättre för en ledsen och småtrött själ än att få sällskap av sin underbara vän?
[Comments (6)]
Saturday 2010-01-16 21:33
Author: Ingmarie Nilsson
Det är inte snyggt...
...men det är supereffektiv.
Brynje super underställ.

(Jag har flera för säkerhets skull)

Jag och Brynje
Jag och Brynje

Huden ser ut som ett stort rutnät efter ett pass, men vad gör väl det när det funkar så bra?

Och rutor på magen är ju något de flesta av oss vill ha. ;-)
[Comments (10)]
Saturday 2010-01-16 19:35
Author: Ingmarie Nilsson
När natt blir dag kan vad som helst hända
Jag verkar ha hamnat i någon slags "varannan-natts-sömn".
Varannan natt sover jag mina 7-8 timmar.
Varannan natt sover jag max 4.
Som i natt.

Vet inte hur det är med dig, men för mig är det på tok för lite! Jag blir helt utslagen och verkligen superkorkad.
Nu har det dessutom hållit på så här i över en månad så det är kanske inte så konstigt att det börjar bli slitigt.
Det är även extremt jobbigt att ligga i sängen kl. 03.30, vara dödens trött men inte kunna somna.
Jag får panik!
Vilket förstås inte gör saken direkt bättre, det fattar jag med, men hur smart är man på en skala vid den tidpunkten?

Vid 4-snåret i natt var det bra nära att jag hade skickat ett SMS till en av ledarna i Hässelby-gänget för att säga att jag inte kunde komma till dagens träning.

Men "något" höll mig tillbaks så det blev inget meddelande.
Och tur var väl det...

Jag kravlade mig upp ur sängen vid 7-snåret ( sov jag förstås som en stock), åt min frukost och tog mig till tunnelbanan.
Slumrade så fort jag satt mig och för en gångs skull önskade jag att resan hade tagit längre tid än de 45 min. det normalt tar.

Slirade bort till IP, in med väskan i omklädningsrummet, småsnack med Karin och Marianne, ut igen för att samla ihop gruppen och där, på ett kallt, småbistert och snöigt IP, kände jag hur glad jag blev av att vara just där , just då.

Hela detta stora gäng som verkligen andas löp-och livsglädje!
Vilken medicin för en trött Ingmarie-själ. :-)

En del av gänget
En del av gänget

Vi slirade i väg i samlad trupp.
(Vem uppfann förresten detta fenomen med snömodd? Otroligt korkat!)
Gruppen splittrades ganska snart i mindre grupper och jag tog sällskap med Rune och Åsa.
Vilket kap jag gjorde ! :-)
På ett ögonblicks sekund hade vi sprungit Hässelbys 10km runda och var tillbaks igen.
Tänk vad gott sällskap kan göra.

Tack!

Det var så kul och härligt att jag fortsatte en liten runda till när de andra i stället var duktiga med löpskolningsövningarna.
Där går gränsen för vad mitt ben och fot vill vara med om nämligen...

Spänst och styrka i fina träningslokalen
Spänst och styrka i fina träningslokalen

Men det lördags-roliga var inte slut där!

Jag hade bjudit in Christer Skog från Sport Support center för att han skulle berätta lite om deras verksamhet och vad de kan hjälpa till med.

Och som han berättade!

Inte bara om centret utan även om träning i allmänhet, om sina fantastiska erfarenheter från både Sverige, England, Australien, från när och fjärran, om höghöjdsträning och om vattenlöpningens fina effekter. :-)

Christer Skog- alias "Skogen", himself
Christer Skog- alias "Skogen", himself

Det var fler än jag som hade öron stora som tallrikar.
Hans lågmäldhet, pedagogiska berättande, värme och godhet har en helkonstig effekt på mig för jag blir nästan hög av den.
(Eller var det sömnbristen? )

Är till 99% säker på att alla som var där och lyssnade blev både peppade och intresserade av det han förmedlade!
Det är helt klart fler än jag som ska boka tid hos dem.
Rekommenderar starkt att även du kontaktar dem om du vill få ut mer av din träning.

Så nu vill jag bli helt bra i benet fort, fort, fort som attan så jag kan göra det där mjölksyratröskel-testet.
För än har jag inte kastat in handduken.
Lidingö Ultra är fortfarande ett av mina mål 2010.

Med Powerplate, min egen erfarenhet och "Skogens" hjälp hoppas jag sen kunna träna, inte bara mycket, utan även förståndigt.

Hoppet är verkligen det sista som överger, och det är väl tur det.:-)
[Comments (7)]
Friday 2010-01-15 21:41
Author: Ingmarie Nilsson
Spännande möte!
Kommer du i håg att jag strax innan jul vann bronspaketet hos Svarta lådan?


Well, i dag var det dax för ett personligt besök och för det svåra valet jag skulle göra.

Supertrevlige Mats tog väl hand om mig i deras fina lokal på Kungsgatan 7 i 08-land.


Han förklarade de olika paketens "innehåll" och även vad de mer kan erbjuda.
Finfina grejer och jag kommer definitivt att vilja ha mer av dem.
Vad sägs om privat yoga, coaching, matlagningskurs, personlig träning, massage eller hemleverans av mat?

Och jodå, jag har valt vad "mitt paket" ska innehålla.:-)

Nämligen mat för en hel dag.
Frukost, två mellan mål, lunch och middag.

Förstå vilken lyxdag det kommer att bli!
Yihaaa!

Vad är extra-lyx för dig?
[Comments (10)]
Friday 2010-01-15 10:47
Author: Ingmarie Nilsson
Bästa sättet?
Om det är tungt att komma ur sängen eller om jag av någon anledning inte skulle höra klockan, så har jag (vi) en livs levande väckarklocka.

Elvira the cat.

Har klockan väl ringt så ger hon sig inte förrän jag är uppe.
För henne är väckarklockan nämligen det samma som m-a-t

Hon pratar och tjatar, bökar runt och till slut lägger hon sig mig.


Vem sa att åsnor är envisa?
[Comments (8)]
Friday 2010-01-15 10:37
Author: Ingmarie Nilsson
Nära nu :-)
Titta gärna in!



(Klicka på bilden så ser du texten bättre)
[Comments (2)]
Thursday 2010-01-14 21:06
Author: Ingmarie Nilsson
Tack!
Tusen miljarder triljoner TACK alla för era fina, kloka, underbara och snälla kommentarer.

Jag vill att ni ska veta att de, var och en, har gett mig ny energi och glädje.

Ska försöka förklara.
Det här blir långt så sluta läs nu om du inte har gott om tid. ;-)

Jag tror, som ni så klokt skrivit, att det är stressen som stjäl min energi.

Inte bara att jag har haft, och har, sjukt mycket att göra, utan även för att det är en stor omställning som pågår i mitt liv just nu.
Att ha mycket att göra behöver inte vara av ondo, jag gillar det, men när jag inte längre har kontrollen och/eller kan påverka, det är då det går överstyr.

Det funkar ett tag, men jag är alldeles för bra för mitt eget bästa på att köra på, så när det tar slut så tar det tvärslut.
Och jag faller.
Platt, hårt, obarmhärtigt och utan skyddsnät.

Jag har varit där förr och jag känner igen det allt för väl.
Denna gången har jag nog ändå lyckats få upp ögonen i tid och nu
är bromsen i botten.
Nästan i alla fall, för totalvila från allt är inte heller bra för mig.

Jag behöver vara ute, träna, sova, slippa jaga klockan.

Jag vet ju det!

Tyvärr blir det lätt så att när den inre stressen tar över så blir hjärnan superkorkad.
Det jag behöver mest är det jag gör minst för alla (inbillade) "måsten" tar över och det finns inte varken tid eller ork till det "goda".

Efter år av terapi (jodå) så tror jag ändå gång på gång att den här gången kommer det att gå bra att gasa på för fullt.
Inte för att någon annan säger att jag ska, eller kanske ens önskar, utan för att jag vill och tror.
Som om jag har kommit på "hemligheten" med att orka.

Det finns ju så mycket roligt att göra och jag vill helst vara med på allt!
Samtidigt.

Men det funkar förstås inte.

Brukar säga att min stresströskel nu för tiden är inte högre än ett pappersark.
Min psykiska ork är mikroskopisk i jämförelse med min fysiska.
Lite märkligt, eller hur?

Och jag är bättre på att säga nej, är faktiskt riktigt bra på det, men den stress som pågått, och pågår, nu har varit av en annan sort och karaktär än den när det är "för mycket att göra".
Den här är den som kommer utifrån och som (jag tror) jag inte kan påverka.

Jag har vidtagit vissa åtgärder i dag och mitt mål är att det ska bli bra och som vanligt igen.
Att jag blir som jag ska vara och där jag känner igen mig själv.

Kan ju inte fortsätta umgås med den här trötta, ledsna kroppen som tagit över min vanliga pigga, glada och starka lekamen!

Det är på tok för trist och livet allt för kort för.
[Comments (19)]
Wednesday 2010-01-13 19:37
Author: Ingmarie Nilsson
Off.....
Jag steg upp ur sängen i morse.
Åt frukost.
Jobbade en stund (hemma) och sprang en sväng.

Eller nää.
Det var en stor överdrift för det handlade snarare om någon extra långsam variant av lufs.

Lunch.
Mer jobb. (Tack och lov för fortsatt hemmajobb.)
Planen var att åka in till badet, och jag tog mig t.o.m så långt som till tunnelbanan, men sen ville kroppen inte mer.
Inte skallen heller.
För ungefär där tog orken helt tvärslut.

Är så in i dödens trött.
Trött, trött, trött.
T-r-ö-t-t.

Så jag vände.
Cyklade hem igen.
Gör ingenting.
Fattar ingenting!
Vad har hänt?

Ända sen vi blev 08-folk så har jag känt mig "låg" och med konstant brist på energi.
Med några undantag då jag under en kort stund känt igen mig själv.
Hade det inte varit för att jag ju faktiskt har tillbringat veckovis, t.o.m månadsvis, här innan hade jag trott att det var storstadens brus, stress och skitiga luft som påverkar mig.

Det är något "annat", men vad?.

Varje kväll tänker jag; det vänder tills i morgon.
Men det har det inte gjort.

Träningsväskan står kvar där jag lämnade den, packad och klar.
I morgon kanske jag använder innehållet med.
För tills i morgon har det nog vänt...
[Comments (18)]
Wednesday 2010-01-13 09:45
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans (värdelösa) vetande
I de första hundra avsnitten av tv-serien "Rederiet" förekom det 108 kyssar och 118 gråtscener och 2009 hade IKEA 301 varuhus i 37 länder varav 17 i Sverige.

[Comments (2)]
Tuesday 2010-01-12 22:53
Author: Ingmarie Nilsson
Från finbesök till snö
I dag har jag haft flera (eventuella) nya kunder som testat att träna på Powerplate.

Riktigt, riktigt roligt, men jag märker hur svårt det är för mig att att begränsa det hela så att det inte blir för mycket, för tufft och/eller och för många övningar på en och samma gång.

(Inte för att jag skulle hinna allt på 30 minuter för det finns hundratals övningar att göra.)

En av dem som kom var Anneli och hennes P.
Alltid lika roligt att träffa dem!


Jag hoppas och tror att de kommer tillbaks.
Om jag inte babblade sönder deras små öron...;-)

För övrigt måste jag säga att det varit en ganska bra dag.
Trots en minst sagt usel start.
Vaknade helt enkelt på fel sida!
Eller kanske var det till och med upp och ner?

Men det rättade tack och lov till sig.
Fick ett supertrevligt sällskap i poolen (vilade de "vanliga" löpmusklerna i dag med) så tiden fullkomligt flög iväg.
Dessutom var det snudd på folktomt så jag/vi kunde trava runt lite som vi ville. :-)

Ute var det på något vis magiskt.
Som om det regnade små, små, pyttesmå snöflingor och allt blev som ett sagolandskap.

St. Eriksplan
St. Eriksplan

Kanske livet är en saga? Där du är författaren..
[Comments (4)]
Tuesday 2010-01-12 22:33
Author: Ingmarie Nilsson
Vart är mänskligheten på väg?
Det är med sorg i hjärtat jag läser om slakten av de svenska vargarna.
Fångade såväl som vilda.

Det verkar som om vargskandalen som uppdagats bara är toppen på ett isberg.

Skånes djurpark har gjort samma hemska sak inte bara en gång innan, utan två.
Minst, för det är bara vad vi hittills har fått reda på.

Och de är inte ensamma om dessa mord.
Bl.a så har Dalarnas tidning avslöjat att Orsa djurpark avlivade elva vargar bara för att alfaparet var för gammalt.
Det är alltid tråkigt att behöva göra så här, säger Kenneth Ekwal, zoolog på parken.

Tråkigt?
Det är banne mig en stor sorg och helt oförsvarbart!

Och den andra, "riktiga" vargjakten är inte mycket bättre den.
Inte nog med att de skadesköt minst 30 vargar.
De 27 vargar som fälldes verkar, enligt obduktionerna, vara helt friska och man vet inte heller om de är inavlade eller kommer utifrån.

Hur bra är det om "målet" som Andreas Carlgren hade, var att "få bort" sjuka och inavlade vargar?

I mina ögon är han, och hans anhängare, dummare än en gråsten.

Läs gärna Elisabeth Höglunds kolumn samt Nordens Ark.

Jag vill inte tro det, men nog börjar man fundera på om det är något ytterst märkligt och skumt med allt det här hatet?

Vad blir nästa steg för alla de 10 000-tals som inte fick mörda en varg?

Och var är de där jägarna från Dalarna som "råkade", tillsammans med laddade gevär, vara i närheten av Skånes djurpark precis när vargarna hade rymt?
[Comments (6)]
Tuesday 2010-01-12 20:45
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Ensam glädje är halv glädje. Ensam sorg är dubbel sorg
/Grethe Heltberg

[Comments (5)]
Monday 2010-01-11 21:25
Author: Ingmarie Nilsson
Jag har klarat 50%
Mitt nyårslöfte är att ha två vilodagar i månaden och för att inte behöva skämmas över ett brutet löfte redan i januari så blev i dag den första.
D.v.s. jag har klarat 50%. :-)

Men jag vet egentligen inte om jag kan kalla det "riktig" helvila...
Dagen i dag har nämligen betytt mer Powerplateutbildning och det är väl synd att säga att det är detsamma som en softare-dag.
(Även om jag absolut inte körde något maxpass för det är en omöjlighet när man håller på i 6-7 timmar som vi gjort i dag)
Men däremot är det förbenat roligt, och att ha skoj måste väl ändå vara ruggigt bra återhämtning? ;-)

Ida och P-A drilla magmsuklerna med hjälp av Wiley. Du ser väl hur kul de har? :-)
Ida och P-A drilla magmsuklerna med hjälp av Wiley. Du ser väl hur kul de har? :-)

Benet med muskelbristningen och den islagna tån gillar
förhoppningsvis den här dagen, och är pigga och glada i morgon igen.

En annan anledning till att jag mer eller mindre har tvingat mig till att inte träna i dag är p.g.a av det som Anneli påminde mig om i sin blogg i går.

Kände mig nämligen ganska träffad
Någon mer än jag som känner igen sig där?
[Comments (7)]
Monday 2010-01-11 19:38
Author: Ingmarie Nilsson
Är döda lösningen?
I lördags sköts tolv vargar i Skånes djurpark efter att flera av dem hade rymt från sin inhägnad.
Först hade två hannar tagit sig ut, men infångades och sattes tillbaks i hänget.

Nästa dag tog sig fem vargar ut och rev flera djur däremot var det inga människor som ens var hotade.
Enligt flera besökare så fick de aldrig någon information om det som inträffat.
Djurparkens personal beslutade sig därför att döda vargarna för enligt ansvarig så kunde de tydligen inte träffa dem med bedövningsgevär, berättar bl.a. parkens chef Camilla Jönsson för Svt Play.

En av de vargar som tagit sig ut var en alfatik, dvs. en ledarhona, och när en sådan försvinner från flocken blir alla de andra väldigt oroliga och försöker med ta sig ut.
Så för att förhindra det skjuter djurparken allihop.

En riktigt läskig grej är att beväpnade jägare var på "utflykt" från Dalarna precis där och precis just då så att de kunde hjälpa djurparken att döda vargarna.

!!!!!!!!!!!!!

Att vargar försöker rymma så här är tydligen mycket ovanligt enligt bl.a Jonas Wahlström, vice ordförande i Svenska djurparksföreningen och chef för Skansenakvariet.

Han säger även att vargarna inte är farliga för människor samt att Djurparksvargar är lika ofarliga som vilda vargar.
Det var knappt 200 år sedan som en varg dödade en människa i Sverige och då handlade det om en varg som var uppfödd på flaska och hade fått rabies.

Flera andra experter har även uttalat sig och sagt att det aldrig var någon fara för människorna som var i närheten.

Johan Lindström, djurförman i parken, säger även han till TT att det aldrig var någon fara för besökarna.

-Nej, vi åkte runt och sade till samtliga att de måste lämna parken, för vi befinner oss i en krissituation.
Och då menar jag inte att vargarna skulle gå på människorna, utan för avlivningens skull.

Ändå dödar man samtliga vargar!

Jag anser att detta är en skandal!
Tänk om man skulle skjuta alla fångar på ett fängelse bara för att en rymmer!
  • Varför undersökte inte personalen, som ska vara så "kunnig", hur det kom sig att vargarna ville rymma överhuvudtaget? (Vilket jag i och för sig mycket väl kan förstå för vem vill vara instängd bakom galler?)
  • Varför lagade de stängsel så fruktansvärt dåligt att de kunde rymma än en gång? I synnerhet om de nu är så farliga att de måste dödas för att de kom utanför stängslet.
  • Hur kommer det sig att denna "kompetenta" personal inte kan träffa en varg med bedövnings-gevär men med ett dödande-gevär?
  • Hur kunde det komma sig att de skjutgalna jägarna från Dalarna var på plats just då? Och får de verkligen lov att åka omkring med sina laddade bössor hur som helst? (Samma gäng är tydligen på väg till Kolmården. Kommer en liknande sak att inträffa där?)

Mest gråter väl alla de 10 000-tals jägare som inte fick vara med och döda under den "riktiga" vargjakten.

Vad är det med dessa människor?
Var kommer detta hat mot varg (och andra rovdjur) från?

Jag kan absolut förstå att det är fruktansvärt att få sin hund dödad eller boskapsdjur rivna av ett rovdjur, men det går ju att åtgärda och förebygga!

En jakthund (för det är just de hundarna som drabbas) kan lära sig att inte "gå på varg".
I stället för att staten la miljarder på det helidiotiska svininfluensa-vaccinet kunde de lagt de pengarna på att ordna bra stängsel som håller rovdjuren borta från boskapen.

Man måste komma ihåg att den "farliga vargen" finns bara i sagorna och att vargen är inte någon blodtörstig varulv.
Jägarna fortsätter dock att göda myten, för om vargen får finnas blir det färre älgar och rådjur kvar för dem att döda.

Jag hoppas att polisanmälan som gjorts leder till ett kännbart straff för de ansvariga.
Jag hoppas med att de där djurparkerna en dag försvinner helt och att djuren får vara där de ska.
I frihet.
I skogen.
[Comments (5)]
Sunday 2010-01-10 20:23
Author: Ingmarie Nilsson
Förena nöje med nöje
Jodå det går!
Och det är lätt som en plätt! :-)

I stället för att åka med bilen ut till älsklingens bror med familj i Gustavsbergsprang jag dit.

Inte jordens roligaste runda och inte jordens roligaste underlag heller om jag ska vara ärlig.
Slirig cykelbana jämte ganska trafikerade vägar.
Så just det var förstås inte så mycket nöje.
Inte heller var det så himla kul att just i dag var det en av de där dagarna som jag fick slita för varje steg.
Men att vara ute, få svettas, uppleva den välkända tröttheten och pulsens slag, det är nöje på hög nivå det!

Började alltså hemma i Bagarmossen, genom Nackareservatet till Hästhagen och Saltsjö-Duvnäs.
Förutom det där evinnerliga sliret, så var just denna biten extremt fin där jag kutade utmed "Strandpromenaden".
Ena kåken värre än den andra.
Inga dussinvillor där precis...
Kan nog, utan att överdriva det minsta, säga att det inte finns ett enda hus där som kostar mindre än 10 miljoner!

Inget för min plånbok alltså.
Men att titta, och drömma, är gratis! Åtminstone ännu så länge. ;-)

Vidare förbi Björknäs, Orminge, Insjön och till slut, efter cirka 110 minuter, var jag äntligen framme i Gustavsberg.

Svirade snabbt om.

Från de här pjuxen...
Från de här pjuxen...

...till de här!
...till de här!

Snälla Mattias (älsklingens lillebror) tog med oss till spåren som finns runt Nacka golfklubb.

Golfbanor är bra utom när golfarna är där. ;-)

Massor av andra skidåkare som for omkring på de fina spåren.
De flesta riktigt duktiga och så var det då några som mig...
Sådana som masar sig fram i snigelfart, är i vägen för raceråkarna och håller på att vurpa vid minsta lilla knöl.

Men jag lyckades hålla mig på skidorna ända tills jag skulle stanna efter en timmes åkande.
Spåren delade sig åt 38 olika riktningar i en nedförsbacke så jag och skidorna for helt enkelt åt olika håll.

Som den Duracell-kanin jag är hade jag nog kunnat fortsätta en bra stund till just för att det var så superhärligt, men lampan på himlen slocknade och i ärlighetens namn var jag både lite trött och hungrig.

Jag och älsklingen
Jag och älsklingen

Innan vi kom hem for vi inom stora matvaruaffären och bunkrade.

Sa jag förresten att vi har både städat och tvättat i dag med?
Och att duschen var ljuvligare än ljuvlig?
Och att jag har skrivit klart en artikel?

Visst är det u-n-d-e-r-b-a-r-t med lediga dagar? ;-)
[Comments (12)]
Saturday 2010-01-09 21:42
Author: Ingmarie Nilsson
Färd igen
Förutom att jag träffade Göteborgarna så fick jag även återse min älskade mamma och extrapappa!

Påbyltade som stora Michelingubbar trotsade vi isvindarna och gick en härlig promenad utmed vattnet.
(Ännu ett plus för löpningen för där slipper man frysa)
Vi babblade nog mer än fem dagis och åtta kafferep.
Samtidigt.
Bra sätt att hålla värmen. ;-)

Sebastians mamma Charlotte, min mamma, Charlottes fru Linda, jag, mammas man (min "extrapappa") Ulf, Sebastians pappa (d.v.s. min bror) Daniel och huvudpersonen himself, Sebastian, i vagnen
Sebastians mamma Charlotte, min mamma, Charlottes fru Linda, jag, mammas man (min "extrapappa") Ulf, Sebastians pappa (d.v.s. min bror) Daniel och huvudpersonen himself, Sebastian, i vagnen

Men som så ofta så är underbart kort och nu sitter jag åter igen på tåget men på väg hem till 08-land.

Fast det är verkligen inte illa det heller!
Första klass i X 2000 även denna gången men nu fryser jag i-n-t-e.
Någon har nämligen satt fullt ös på värmen så det är som att sitta i en bastu.

Tänk att det aldrig kan vara "lagom". ;-)
[Comments (3)]
Saturday 2010-01-09 19:50
Author: Ingmarie Nilsson
På upptäcksfärd
Även om jag har sprungit en hiskelig massa timmar och mil i Göteborg, och varit där många, många gånger, så finns det massor av nya ställen att upptäcka.
Och vad kan väl vara bättre än att göra det springandes?

Med kartan i handen hamnade jag efter ett tag i Hisingsparken.


Travade runt där ett bra tag medan jag insöp den härliga luften och njöt av solens strålar i ansiktet.
Där finns dessutom stadens längsta elljusspår fick jag reda på!

Jag tycker det är helt fantastiskt att våra största städer har ett sånt enormt utbud på grönområden (eller vita som måna av dem är just nu) och att vi alla har möjlighet att få både uppleva och njuta av dem!


Mitt absoluta favoritområde i Göteborg är annars Skatås och Delsjöområdet, men Hisingsparken var absolut ett superbra alternativ liksom jag tycker Biskopsgården är.

Passade jag även på att testa Sats, Backaplan.
Hade hört att det skulle vara fint och kan bara berätta att det stämmer. Ljust, luftigt och lagom stort. :-)


Blev lite lagom övningar för rygg, mage, axlar och baksida lår innan jag travade vidare "hem" igen.
Alles totalt 100 minuters (lugn) löpning. :-)

Roligare än så här blev inte detta inlägget, men kanske kan det ge dig tips om du har vägarna förbi västkustens pärla?

För du har väl löpardojjor och löparkläder med dig vart du än åker? ;-)
[Comments (6)]
Saturday 2010-01-09 10:02
Author: Ingmarie Nilsson
Det bästa
Jag kom fram så småningom.
Till västkustens pärla Göteborg.
(Borde väl ha skrivit Halmstad eftersom jag kommer därifrån men jag gillar faktiskt Götet lite mer.)

Undra just om det finns något så härligt som ett riktigt kärt återseende?
Det kan vara efter en lång tid såväl som en kort, men just känslan av att åter igen få träffa någon man håller av är en lycka som på något vis är obeskrivbar!

Varje gång jag träffar mina älsklingar där hemma får jag den där känslan, när jag träffar mina vänner eller som i går kväll när jag kom hem till min älskade lillebror Daniel och fick träffa Charlotte, Linda och den sötaste av de söta; min brorson Sebastian.



Det är så lätt att ta det för givet att man ska ses igen, så lätt att tro att den andre alltid finns där.
Men så är det ju inte...

Ta vara på dagen, på stunden och på varandra. Du vet aldrig hur nästa minut och sekund blir.
[Comments (3)]
Friday 2010-01-08 20:42
Author: Ingmarie Nilsson
Mitt "knep" (som troligtvis inte alls är något vidare bra men förbenat gott)
Jag har sagt det förr, men säger det igen, jag begriper inte hur de där simmarna är skapta.
Bara tanken på att behöva vara i det iskalla poolvattnet minst en gång varje dag, och då i flera timmar, gör att mitt blod snudd på stannar och kroppen blir pinnstel.
Måste nog fråga vad deras knep är för något skumt är det!

Kanske gjorde onsdagens störningar att det var extra kallt i dag, men oavsett så är det aldrig särskilt behagligt i den mindre av deras pooler.
(Den stora poolen, som är "bäst", tar klubbarna och supersimmarna över efter kl. 15, liksom de tar över 3/4 av den "lilla" poolen. Ingen rättvisa alls om du frågar mig.)

Hade superbrådis när jag väl kravlat mig upp ur isvaken, så någon upptining i bastun hanns inte med.
I stället hastade jag iväg till tåget som just nu tar mig till Göteborg!
Långkallingar, skidbyxor, tre fleecetröjor och ändå fryser jag.


Det är just vid sådana tillfällen jag får toksug efter kaffe, och macka, och det fina med att då sitta i X 2000 första klass vagn är att det finns fri (om det nu finns något sådant) tillgång till det förstnämnda. :-)


Kommer väl att ha 283 i puls och ögon som tefat när jag väl är framme. ;-)

Förresten är det inte utan att jag undrar om det aldrig varit kallt i Sverige innan eftersom inget verkar funka som det ska så fort det blir kallare än -10 grader.

Även här på resan gör sig kylan nämligen påmind för t.o.m växlarna fryser och X2000-tåget går i snigelfart.

Kanske jag skulle gå ut och bjuda dem på lite kaffe? Om där blir något över. ;-)
[Comments (6)]
Friday 2010-01-08 14:40
Author: Ingmarie Nilsson
Läsvärt
Katarina har skrivit ett så fantastiskt tänkvärt och klokt inlägg
att jag verkligen rekommenderar dig att läsa det här.

Visst borde vi alla ha mer sånt "tänk"?
[Comments (2)]
Friday 2010-01-08 14:36
Author: Ingmarie Nilsson
Nytt och gammalt beprövat
En av de roliga sakerna med att flytta till ett nytt ställe är att det plötsligt finns massor av nya löparvägar att upptäcka!
(lättroad är jag...)
Även om jag har sprungit timtals i Nackareservatet så finns det hela tiden mer att utforska.
Framförallt finns det andra ställen att testa.

I går drog jag iväg mot Farsta.
Trodde jag hade hyfsad koll på hur jag skulle ta mig "runt" för att komma hemåt igen men vägar har en tendens att inte gå rakt och exakt åt det hållet man vill, utan svänger och tar en till ett helt annat ställe än vad man tänkt sig.
(Måste vara en icke-löpare som ritat dem!;-) )

När klockan började ticka iväg, och jag ville hemåt, hamnade jag på gator som jag fortfarande inte riktigt vet var de är.
Genvägar är som bekant senvägar.
Men hem kom jag.
Efter 80 minuters härligt lufsande.

Lyder duktigt P-A och tar det extremlugnt!
En del av er skulle nog inte ens kalla det träning och ännu mindre löpning...
Men hur som helst är det ljuvligt!:-)

I dag sprang jag en välkänd runda. Mest för att jag skulle tillbaks och jobba, men även för att jag fick så fint sällskap och man kan ju inte lura iväg sina gäster på vilka tok-äventyr som helst. ;-)
I och för sig tror jag nog att Catharina hade gillat det som den suveräna löpare (och vän) hon är! :-)

Catharina
Catharina

Och vilken runda vi fick! Strålande sol, knarrande snö, frisk, härlig luft och massor att prata om. ;-)

Jag :-)
Jag :-)

Jag må vara både konstig och "tvärtemot" men jag supergillar det här vädret. Har inga som helst problem att springa även om det är -20 grader. (Sen börjar näsan protestera)
Genom att klä mig ordentligt, sänka farten (dock går den inte att sänka mycket mer just nu för då går jag) och hela tiden vara i rörelse så funkar det hur bra som helst!
Som vanligt är det alltid värst innan.
Du vet; när man står inne och tittar ut.
Och som vanligt handlar det om att bestämma sig.
(Naturligtvis finns det undantag, men jag tror många fler skulle nog kunna ta sig ut lite mer.)

För att inte riskera att bli portad igen så blev vattenlöpningspasset i gårForsgrenska.
I dag blir det åter igen på Eriksdalsbadet men ve dem om de har stängt igen!
Nu när jag både har ringt och kollat hemsidan.
Dessutom är det "bara" -10 grader i dag så någon "extremkyla" går inte att skylla på.
[Comments (4)]
Thursday 2010-01-07 23:27
Author: Ingmarie Nilsson
Nytt tema
Just i dag, den 7:e januari, är det Temadagens dag.
Det finns temadagar för det mesta.
En del galnare än andra...

Några smakprov;

Kladdkakans dag, Våffeldagen, Internationella familjedagen, Internationella skojaredagen, Gamla vänners dag, Äggets dag, Dansbandens dag, Skolans dag, Vänsterhäntas dag, Internatonella toleransdagen, Världshälsodagen, Star Wars-dagen, Europadagen, handduksdagen, Sjusovardagen o.s.v o.s.v.

Cirka 80 av alla dessa dagar är instiftade av FN och är därmed internationella.
Ett exempel är Internationella kvinnodagen den 8/3 och Internationella fredsdagen den 21/9.

Vem som helst kan hitta på en ny temadag.
Det lite "knepiga" är att föra ut sitt budskap och göra så att massmedia nappar på temat och därmed förankrar det.

Men någonstans ska man börja så jag börjar här.

Härmed initierar jag Löpningens dag.

Och dagen väljer jag med stor omsorg. ;-)

Det är nämligen en dag som är i början av året, under den tid då det behövs lite festligheter utan att det kostar något (de flesta har ju ganska tomma plånböcker efter jul och nyår) och som samtidigt symboliserar att det är nytt år med nya möjligheter och därmed en nystart.

Det är en dag då jag vill ära, hedra och hylla en av de roligaste, bästa och underbaraste saker jag vet.

Att springa.


Det är även en dag som (för mig) är enkel att komma i håg. :-)

Nämligen den 26:e januari.

Är du med på den nya temadagen?
[Comments (14)]
Thursday 2010-01-07 10:08
Author: Ingmarie Nilsson
Oväntad överraskning
Just nu känns det inte så där jättelivat med löpningen eftersom jag inte kan springa helt problemfritt.
Men precis när jag behöver det som bäst så får jag, förutom alla underbara och snälla kommentarer från er som läser, det här mailet;

Hej Ingmarie!
Vi firar 2010 25-års jubileum här i hembygdsparken, Ängelholm och har tänkt bjuda in några av Er "dominerande" löpare som tidigare år vunnit loppet.
Du ståtar med 4 st 1:a platser med en bästa tid om 34,37, den näst bästa tiden i loppets historia.

Därför vill Vi bjuda in Dig den 29 maj 2010 till loppet.
Med vänlig hälsning,

Anders Bengtsson, Ängelholms IF

Tänk vad ett "litet" mail kan göra skillnad!
Det känns förstås fantastiskt roligt att få en så fin och hedersam inbjudan! :-)

Har du upplevt något liknande? Att när det känns tungt så händer något som vänder mörkret till ljus?
[Comments (7)]
Thursday 2010-01-07 00:19
Author: Ingmarie Nilsson
Snuvad på konfekten
Dagens andra pass var menat att bli vattenlöpning.
Tog därför åter på mig de fyra eller åtta eller vad det nu är, lager av kläder för att trotsa kylan, plus den som vanligt fullproppade träningsväskan, för att ta mig till Eriksdalsbadet.
Även om det är nära så är det inte precis nästgårds utan tar sin lilla tid.

Hade därför kollat noga innan på deras hemsida att det var öppet för det är ju en röd dag i dag.
Igen!
(Varför kan förresten de där rödingarna inte spridas ut lite över året???)

Hur glad tror du jag då blev när det var en sån här skylt på dörren?

Stängt p.g.a läckage, ventilationsproblem och sträng kyla bla bla bla
Stängt p.g.a läckage, ventilationsproblem och sträng kyla bla bla bla

Vad göra?
Utebadet var ju liksom med stängt. ;-)
Åkte helt enkelt vidare till jobbet och körde ett hyfsat bra styrkepass på Powerplate.
Inte riktigt detsamma som jag tänkt mig, men ruggigt bra ändå! :-)
[Comments (4)]
Wednesday 2010-01-06 14:21
Author: Ingmarie Nilsson
Livets irr-vägar
Egentligen skulle jag ha suttit på tåget till Halmstad i dag för att under en snabbvisit träffa familj och vänner, men som bekant blir det inte alltid som man tänkt sig och planerat... :-(
Tiden, och framförallt orken, fanns helt enkelt inte.

Jättetråkigt, men det hjälper inte att hänga läpp och det kommer garanterat fler tillfällen.

När det blir så här, eller rättare sagt när det inte blir som man tänkt sig, så försöker jag intala mig att det är någon mening med det hela.
Jag ser det bara inte just nu, men tiden vill utvisa det.

Ibland är det verkligen så, att det finns en anledning till de ändrade planerna som jag inte direkt förstod, och även om det inte gör det så känns det bra att tänka så.

En sak som jag verkligen inte förstod när det hände var när jag fick ont i vänsterfoten och åter hade drabbats av Morton´s.
Det var då jag för första gången fick kontakt med, och framförallt hjälp av P-A
Härnösands Ryggklinik, d.v.s min nya chef. (Plus hans fru Toril förstås.:-))

Av en händelse så började vi nämligen prata om Powerplate-träningens förträfflighet.
Inget särskilt med det egentligen, men redan vid mitt andra besök kom P-A med ett förslag som jag bara inte kunde motstå.
Det är tack vare det jag nu får vara med om att starta det nya Powerplate centrat i Stockholm city.*

Så man kan ju faktiskt säga att det är tack vare min onda fot som ett drömjobb blev verklighet! :-)

Dessutom så har jag nu, mer eller mindre, tillgång till hans enorma kunskap.
Jag kan nästan lova att han har ett svar, en lösning och en förklaring till det mesta inom fysiologi.
Ungefär som en livs levande uppslagsbok!

Hur bra är inte det?

I går fick jag både diagnos och hjälp med mitt lår.
En gammal bristning som i sin tur har gjort att hela muskeln p.g.a. smärta har "slutat jobba" och i stället har rumpan och vaden tagit över.
Vartenda test och symtom visade att så var fallet.

Så nu är det stenhårda (nåja) dagliga rehab-övningar.
Nästa måndag ska jag testas på nytt och förhppningsvis kan jag klättra upp en nivå på "avancerings-stegen" för det var attans vad klen jag är...

Och det bästa;
springa är helt ok!
Bara det går sakta, är på plant underlag och inte gör ont.

Så idag har jag masat mig runt i ett extrem-bekvämt tempo (men så pass fort att jag inte frös rumpan av mig i de -16 graderna) på det plattaste jag kunde hitta.

Rimfrost i både hår och ansikte :-)
Rimfrost i både hår och ansikte :-)

Så vem vet vad meningen är med att jag inte sitter på tåget just nu!
Livet är fullt av överraskningar!
[Comments (11)]
Wednesday 2010-01-06 10:19
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans (värdelösa) vetande
Baltsar har namnsdag i dag och för att få vara pygmé får man vara högst 150 cm lång.

[Comments (4)]
Wednesday 2010-01-06 10:15
Author: Ingmarie Nilsson
Äntligen!
Världens bästa Camilla, som inte bara är min tvillingsjäl utan även en hejare på att springa långt och länge, har ä-n-t-l-i-g-e-n startat en blogg!.

Utan krusiduller.

Läs, njut, förundras och var med!

(Om du missat så kan du här läsa hennes berättelse om t.ex UppMoT och GAX.)
[Comments]
Tuesday 2010-01-05 21:52
Author: Ingmarie Nilsson
Min dag;
Håll i hatten för nu går det undan!

Upp kl 05.30.
Frukost
På med fem lager kläder (eller var det åtta?) och ut i den -16 grader kalla morgonen.
Cykla till tunnelbanan.
80 minuter vattenlöpning på Eriksdalsbadet.
Snabb uppting i bastun innan mina "chefer" plockade upp mig för en tur till det stora möbelvaruhuset. (No name...)
Tre timmar senare far vi därifrån med inte bara bilen full av allt från sittdynor och stora växter till bord och stolar, utan även en stor släpkärra fullproppad.
In till stan.
Ut med allt och in med det i lokalen.

L-u-n-c-h.

Skura, damma, sortera, slänga, dammsuga, flytta gigantiska kartonger och en massa andra grejer.
Plantera träd, skruva ihop möbler.
Möblera, ändra, flytta och testa.
Städa lite till, slänga skräp och sätta ihop stereon.

Stretcha, fotografera, göra styrkeövningar och testa rehabprogram för baksida lår. (Mer om det sen)

Foto-tajm
Foto-tajm

Rumpstretch på "plattan"
Rumpstretch på "plattan"

Och dessutom lite rundvisning av lokalen för första "gästen". (Min älskling:-) )

Hur många vi var som gjorde allt detta?

Tre.

Behöver jag säga att åtminstone jag är ganska trött nu?

Jag tillsammans med mina <u>super-duper</u> chefer Toril och P-A. Trötta men grymt nöjda!
Jag tillsammans med mina super-duper chefer Toril och P-A. Trötta men grymt nöjda!

Hem.

Tvättid...
Som tack och lov älsklingen tar hand om för själv har jag fastnat i soffan... ;-)
[Comments (7)]
Tuesday 2010-01-05 06:19
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Tankar tar tid
/Okänd

[Comments (7)]
Monday 2010-01-04 22:10
Author: Ingmarie Nilsson
Suck...
Löpträningen gjorde jag tidigt i morse (innan den annorlunda styrketräningen) men efter att ha varit hos "min" naprapat Daniel nu i kväll så blev det ingen mer träning för han ordinerade vila.

I kväll alltså. ;-)

Baksidan av låret trilskas igen (kom i går när jag inte sprang) och efter en sjuhelsikes oskön behandling så ordinerades kvällsvila.
Och ingen löpning i morgon. :-(

Men det är inte "bara" låret som tjurar.
Den minnesgoda kommer kanske ihåg att jag lyckades smälla i en av mina tår i en flyttkartong.
Den är rejält stukad på två ställen och det gör med andra ord förbenat ont.


Är det inte bra märkligt att det (nästan) alltid är något smolk i glädje-bägaren?

Helt smolk-fullt är det dock inte.
Vattenlöpning och cykel är ok och även om det är långt ifrån lika ljuvligt som att springa så är det bättre än inget.

Hur går det med din träning?
[Comments (13)]
Monday 2010-01-04 21:47
Author: Ingmarie Nilsson
Inga ord nog...
Jag såg och läste om Earthlings (Jordbor) på
H C Barregrens sida där han även har en fullängdsdokumentär om hur vi behandlar våra djur.

Den kallas One of the most violent films of all time...Only it´s real.
Här är en kraftigt förkortad version av den;


Precis som H C Barregren skriver så är det här ingen film man blir glad av.
Den är fruktansvärd och helt obeskrivbar.
Hur kan en människohjärna bli så förstörd och hur kan man välja att vara en del av detta?

Även om du väljer att inte se, för att det är för hemskt eller för att du inte "vill" se sanningen, så fortgår detta hela tiden.

Innan, nu och sen.

Citerar Barregrens kloka ord;
En grundläggande moral hos alla tänkande varelse är att du måste acceptera att allt du gör mot andra, har andra rätt att göra mot dig.
Tänk på det.

Jag är långt ifrån någon supergod människa, men än en gång är jag evigt tacksam för att jag valt en vegetarisk livsstil utan djurförtryck...
[Comments (5)]
Monday 2010-01-04 20:40
Author: Ingmarie Nilsson
Annorlunda träning
Det verkade snudd på omöjligt och nästan lite smått galet att försöka få ordning på röran i den nya lokalen på de få dagar vi har på oss.
Men skam den som ger sig!
Med två drivna, energiska super-kvinnor går det mesta.
Då är en av mina chefer den ena och jag den andra. ;-)

I ett huj hade vi från bilen till lokalen kånkat in allt från dammsugare och yogamattor till 5-kilos vikter och städartiklar, städat hela lokalen, flyttat de över 150 kilo tunga Powerplatemaskinerna till där de ska stå, flyttat möbler, flyttat berg av flyttkartonger, handlat färg, rengjort mattor och börjat måla.

"Plattorna" på plats :-)
"Plattorna" på plats :-)

Plats att vila på, fika och läsa en tidning
Plats att vila på, fika och läsa en tidning

Kände inte direkt att jag behövde styrketräna något mer i dag om man säger så...

(Mitt i allt klämde jag dessutom in lite telefon-samtal om bl.a. några anställningsintervjuer.)

En sak är säker;
kvinnor kan! :-)
[Comments (8)]
Sunday 2010-01-03 21:44
Author: Ingmarie Nilsson
Inte i dag
Den där "utlovade" vilodagen var (tack och lov) inte i dag.
(Har precis insett att jag måste planera in dem för annars kommer det nyårslöftet vara brutet innan januari är slut! Ännu ett lyx "problem"...)

Efter att ha sprungit åtta (!) dagar på raken så vågade jag dock inte utmana ödet något mer utan har haft en alternativdag i stället och det är inte så himla dumt det heller!

90 minuter vattenlöpning varav 70 var ganska hårt i förmiddags.
I kväll blev det uppvärmning på cykeln och crosstrainern innan ett styrkepass för rygg, axlar och mage.


Summa summarum av veckan blev 8½ timme löpning, 4.50 timme vattenlöpning och 1.20 timme cykel. + styrka.

Någon bio blev det förresten aldrig i dag.
Inte för att jag klantade mig igen, utan för att min stackars älskling har mått lite tjyvigt.
Det viktigaste är att han blir pigg och frisk igen för bion finns (troligtvis) kvar, och gör den inte det så kvittar det ju liksom.

[Comments (3)]
Sunday 2010-01-03 16:06
Author: Ingmarie Nilsson
Jag har ett litet bekymmer....
Eller mer korrekt; jag har ett megalyxproblem.

Strax före jul vann jag Svarta lådans bronspaket
Miss Agdas underbara blogg.
En helt makalöst bra, rolig och spännande vinst!


Men i och med vinsten så uppstår alltså det här delikata lilla lyx problemet.

Jag måste välja!
Något som är bland det svåraste jag vet, för jag vill oftast allt.
Och då helst på en och samma gång...;-)

Det är verkligen inte enkelt för kolla här vad det gäller;

Du som vinner Bronspaketet kan välja en vinst bland nedan:
  • Svarta Lådan Exclusive 1 dag = dagens samtliga måltider levererade till dörren. Maten du får är lagad från grunden utan tillsatser och innehåller balanserade mängder av salt och fett.
  • 1 timme personlig träning. Tränaren står beredd att ge dig ett individuellt anpassat träningspass där du vill ha det: hemma, på arbetet eller utomhus.
  • Kostrådgivning. Svarta Lådans kostrådgivare ger dig svar på dina frågor om kost och hjälper dig att hitta vägen till en balanserad kosthållning som passar dina behov, mål och ambitioner.
  • Massage - unna dig en avkopplande stund.

Snudd på omöjligt om jag ska vara ärlig...
Vad hade du valt och varför?
[Comments (9)]
Sunday 2010-01-03 15:40
Author: Ingmarie Nilsson
Nyårslöfte
Jag har ännu inte varken skrivit någon "årskrönika" eller top-of-the-year-2009 men det kommer nog.
(Om någon är intresserad?)

Inte heller har jag gett några nyårslöften.
Brukar i princip aldrig göra det.

Eller jo, men då bara sådana som jag vet att jag med 100% säkerhet klarar av och kan hålla. :-)

T.ex. att jag inte ska röka, äta kött eller bygga en båt.

Men i år har jag faktiskt ett nyårslöfte.
Ett löfte som jag bestämde i höstas, som är till mig själv och som är en sjuhelsikes utmaning.

I år ska jag nämligen ha två hela vilodagar/månad.
Det är dock tillåtet att promenera och att yoga/stretcha/göra mjukövningar.

Någon måtta får det ju vara på uppoffringarna. ;-)

[Comments (6)]
Sunday 2010-01-03 00:22
Author: Ingmarie Nilsson
Det kunde ha gått riktigt, riktigt illa
Meningen var att vi skulle gå på bio, men brödet var slut och den nya hushållsassistenten skulle ju invigas, så det var ett perfekt tillfälle att slå ihop de två. ;-)

Och det hade det absolut varit!.
Om jag inte hade varit så in i bängens klantig!

Att blanda ihop grejerna gick fint.
Jäsningen med.
Sätta på ugnen med.

Inte!

För vad satte jag på?
Jo, en av plattorna!
Och naturligtvis stod en av apparatens delar på spisen (klantigt det med...) så numera är den delen mest en bränd, oformlig grunka. :-(


Det kunde ha gått riktigt, riktigt illa och jag skyller på att jag inte fattade hur spisen fungerade (den är ju trots allt nyare än ny) men mest var det som jag helt enkelt var slarvig!
Och det skrämmer mig!
Jag som aldrig har bränt något på spisen!
Börjar jag bli senil eller var jag "bara" ovanligt korkad?

Något bröd blev det inte heller för efter att ha slitit med att rengöra, vädra ut (bränd plast luktar inte hallon om jag säger så...), svära över min klantighet och tro att det är ett tecken på att jag inte varken ska ha någon hushållsmaskin, baka eller använda ugnen, så var liksom brödbakar-lusten borta. :-(

Bio blir det (förhoppningsvis) i morgon i stället.
Om jag inte hittar på något annat dumt vill säga...
En sak är då säker, vi kommer aldrig någonsin mer att ha något på spisen och jag kommer aldrig mer att vrida på fel knapp...

Hushålls-apparaten kommer jag att lämna tillbaks.

Få se om jag vågar mig på en ny någon annan gång.
Måste våga använda ugnen först bara...
[Comments (6)]
Saturday 2010-01-02 16:45
Author: Ingmarie Nilsson
Årets första långpass redan avklarat!
Och då är det ändå bara årets andra dag!
Det var Snorkkis som kommit med denna helt formidabla idé om ett gemensamt långpass så här på årets andra dag.

Fortsätter det så här så kommer jag att vara i grym form till våren, men framförallt kommer jag att vara världens lyckligaste!

För vilket gäng vi var!
Ett mer inspirerande, underbart och roligt sällskap tror jag inte att jag hade kunnat få!

Förutom jag och Snorkkis så var det Marathon-Mia, Staffan, Linnéa-löparen och Mias SUM-kollega Kalle, Anneli, Kenth från Halmstad (som pratade precis lika "fint" som mig! Jiha!) och sist men inte minst Ken som coachar bl.a ovan nämnda Mia.

Liten vätskepaus (Egentligen var det för att jag behövde hoppa bakom en buske. hehe)
Liten vätskepaus (Egentligen var det för att jag behövde hoppa bakom en buske. hehe)

Lugnt och fint flöt vi fram...
Lugnt och fint flöt vi fram...

...och det fanns alltid någon att haka på
...och det fanns alltid någon att haka på


Vi försökte hålla samman gruppen men ibland svävade samtalen i väg och man kom in i sin "egen" takt

Hade det inte varit för att det fanns annat på dagens agenda att göra så hade jag kunnat hålla på fortfarande.
(Med lite påfyllnad i magen bara)
Jag fortsatte förvisso lite till efter de där 2½ timmarna, men då springandes i poolen.
Perfekt avrundning på en perfekt lördag som ännu inte ens är slut! :-)

Det roliga är med att alla i gänget har jag träffat tack vare bloggen.
Coolt va?
Vem sa att internet är asocialt?

Hela härliga gänget!
Hela härliga gänget!

Tack alla ni som var med och förgyllde min dag till en av de dagar som för evigt kommer att finnas i mitt minne.
[Comments (21)]
Friday 2010-01-01 18:44
Author: Ingmarie Nilsson
Årets första löp-pass
Även om det blev sent (eller tidigt beroende på hur man ser det) i säng så var vi tjejer, och några av hundarna, uppe med tuppen för att göra en av de roligaste saker som finns;

S-p-r-i-n-g-a!

Marie och Rose-Marie tassar i väg på nysnöade skogsvägar.
Marie och Rose-Marie tassar i väg på nysnöade skogsvägar.

Blir resten av året som den här morgonen så kommer 2010 att bli helt fantastiskt!

Tyst, stilla, vitt.
Den lilla sömnighetskänslan som funnits försvann med varje steg jag tog och istället infann sig en inre ro blandat med glädje, hoppfullhet och en nyfikenhet.
Inte bara på vad det nya året kommer att bjuda mig på, utan även på vad livet har i beredskap.

Ibland blir det precis så som vi planerat, hoppats och trott, men nästan lika ofta blir det inte så.
Saker händer, människor förändras, oförutsedda händelser sker och livet ändras på en millisekund eller under en så lång tid att det inte ens märks.

Det är både skrämmande och superhäftigt på en och samma gång!
Att kunna välja och påverka men ändå aldrig riktigt,riktigt veta hur det blir i slutändan.

Precis som ett maratonlopp!
Det kan se hur bra som helst ut på pappret, men i verkligheten kan i princip vad som helst hända.
En blåsa, en krånglande mage, plötslig kramp eller ett oturligt felsteg och planen på det där pappret skrynklas ihop och grusas som en sten i en krossmaskin.
Det bra är dock att (oftast) kan man få fler chanser även om det dröjer ett tag.

Kom bara ihåg att hålla drömmen levande!

Hundarna hoppade omkring som små studsbollar och var helt omöjliga att få med på bild såvida det inte ser ut så här;

Jag, Marie och Rose-Marie med dogsen
Jag, Marie och Rose-Marie med dogsen

Jag med sötnosarna Neo och Zick-zack
Jag med sötnosarna Neo och Zick-zack

Och jag ser som vanligt ut som en (galen) tomte när det blir kombinationen kyla + fukt. ;-)



Har du tagit årets första löp-pass ännu?
[Comments (13)]
Friday 2010-01-01 17:17
Author: Ingmarie Nilsson
Bästa alternativet
Vi har firat nyår i Linköping hos min käraste, käraste vän Marie och hennes lika kära man Sten.


Till oss, och supertrevliga sällskapet Ros-Marie och Tore hade de dukat upp en fantastisk buffé med allt gott man kan tänka sig.
(Och lite till...)
Tror inte jag hade kunnat få ett bättre slut på 2009, och en bättre start på 2010, än så här! :-)

Nu är förvisso nyår över för denna gången, men det lär komma fler av både nyårs- och "smällar"-dagar.

I stället för vanliga raketer som skrämmer både folk och fä,, och som dessutom inte är ett dugg miljövänliga så finns ett djur (och människo-)vänligt alternativ;


Man tänder en liten behållare under själva "ballongen" och upp far den, precis som en luftballong, tystare än vinden och det vackra varar mycket längre än ens de största fyrverkerierna.

Syns kanske lite dåligt men det var en hel del "brandgula ljusfacklor" som svävade jämte månen på den stjärnklara himlen.
Syns kanske lite dåligt men det var en hel del "brandgula ljusfacklor" som svävade jämte månen på den stjärnklara himlen.


Alla djuren som var med oss reagerade väldigt olika.
Neo och Pommac sket fullständigt i allt pangande bara de fick leka med b-o-l-l-e-n.


Zick-Zack tyckte däremot att det var skitläskigt!
Och var tar man skydd då?
(Om man inte heter Elvira the cat och gömmer sig under madrassen...)
Jo, såklart hos den största, och därmed tryggaste, personen på festen!


(Det lite roliga är att älsklingen är den som är minst hundvan och hundfrälst av oss alla, men ingen kan motstå Zz;s charm.)

Så nu vet du vad du ska satsa på nästa nyår!
(Förutom en trygg famn.)

Djur- människor- och miljövänliga raketer. :-)
[Comments]