Archive Nov 2011 (33 entries)

Wednesday 2011-11-30 16:03
Author: Ingmarie Nilsson
Åker upp
Det må ha varit busväder från början till slut, långsam kropp och dåligt med sömn men det positiva med hela denna västkustresa överväger tusenfalt!

Bara att få äta hotellfrukost är ju en riktig höjdare som åtminstone jag inte vill vara utan!


I dag blev det en slags konstig kombination av "lite och kort men mycket".

Liten sväng löpning, korta hårda cykelintervaller, lite styrketräning, mycket mat, korta möten, mycket resa, mycket jobb och mycket trött.

Jag älskar att resa men nu längtar jag faktiskt till min egen säng, min egen frukost och mina egna rutiner.
För att inte tala om hur mycket jag längtar efter hjärtat och Elvira the cat förstås.

Om bara SJ sköter sig så blir det verkligt redan om några timmar.
Och gör de inte det så ser jag nästan fram emot att få höra "ursäkten".
Det är lika spännande varje gång...
[Comments (5)]
Tuesday 2011-11-29 19:54
Author: Ingmarie Nilsson
Fläkten är fortfarande i gång
Göteborg och västkusten visar verkligen inte sin bästa sida mot mig nu när jag besöker den.
Landskapet är ständigt täckt av olika gråa nyanser, regnet är vasst som knivseggar och vinden kyler oavsett klädsel.

Men det är som vanligt bara att gilla läget.

Klä på sig av det som bjöds från resväskan och bege sig ut.
Tog mig ut i skogen och forcerade både djupa vattenpölar och stora omkullvälta träd.


Kallt så in i bängen och händerna var så frusna att jag fick vänta både länge och väl innan jag ens kunde ta av mig de plaskblöta iskalla kläderna.
Men jag ångrar inte att jag gav mig ut för hur det än var så njöt jag ju mestadels.

Kroppen vill verkligen inte springa "fort" nu.
Det går så långsamt, så långsamt, så långsamt, långsamt att klockarna nära på stannar.
Men precis som med vädret så är det bara att gilla läget.
Jag mår på inget vis dåligt och jag har massor av energi!
Om bara tiden fanns hade jag kunnat lufsa fram i min makliga takt dagarna i ända tills det började växa mossa på mig.
Så jag oroar mig inte så mycket för just nu är det en ganska bra tid för att bara lulla runt.

Men det verkar bara vara när jag springer som kroppen vill maska.
På gymet är det fullt ös som gäller och där sparades det då inte på krutet varken av mig eller lillebror Daniel.



Jag har faktiskt gjort lite nytta i dag också i form av jobb.

Och varit arbetsledare för de här två kockarna så de kunde bjuda mig på mat ännu en gång.

[Comments (2)]
Monday 2011-11-28 21:49
Author: Ingmarie Nilsson
Mysmåndag
Skadorna var både stora och omfattande efter naturens vildhet i går men vi överlevde stormen och orkanen trots vindar upp till 40 m/s. Nissans vatten steg visst med över två meter!
Då fläktar det vill jag lova och man får hålla hårt i både hatten och håret.

Strömmen försvann som befarat framåt kvällen men det var riktigt mysigt att ligga i sängen, höra brasan som sprakade och läsa i stearinljusens sken.
Kändes nästan lite som att åka i en tidsmaskin för det måste ju ha varit lite så det var förr, för väldigt, väldigt längesedan innan elektriciteten blev vardagsmat.

Men i dag var det en ny dag!

Mindre vind, mycket sol, tuff vattenlöpning och färd norrut till Göteborg.
Mamma, moster GunLis, lillebror Daniel och jag har traskat (nästan) hela staden runt, förundrats av all juldekoration och druckit gudagott kaffe med tillhörande lika god äppelbulle.

Lillebror Daniel, jag, mamma och moster GunLis utanför NK där Daniels sambo Per dekorerat så fint!
Lillebror Daniel, jag, mamma och moster GunLis utanför NK där Daniels sambo Per dekorerat så fint!


Avslutade kvällen hemma hos Daniel och Per som gjort så otroligt julfint och skämde bort oss alla med fantastisk (vego)mat.


GunLis, mamma, jag, Per och Daniel. Innan vi blev proppmätta...
GunLis, mamma, jag, Per och Daniel. Innan vi blev proppmätta...


Det är farligt lätt att vänja sig vid detta drönarliv och två nätter på hotell lär ju inte göra det hela direkt svårare...
[Comments (3)]
Sunday 2011-11-27 18:27
Author: Ingmarie Nilsson
I stormens öga
Det krävs en ganska stor skopa beslutsamhet att ta sig ut när vinden viner så träden böjer sig och regnet smattrar på rutorna.

Men det är som vanligt.

D.v.s jobbigare att sitta inne och titta ut än att vara ute. Dessutom visste jag att det inte skulle bli bättre.
SMHI har varnat för storm och även om jag är en envis jäkel så är jag inte dumdristig. När naturen sätter in sina krafter har vi små människor absolut ingenting att säga till om och jag vet av erfarenhet vad blåsten kan ställa till med.
Minns både "Gudrun" och "Per"...

Det var friskt om jag säger så och utan att ens behöva fundera så blev det en slags naturlig fartlek.
I medvinden gick det som tjohejsan och benen bokstavligen flög fram.
Värre var det i motvinden.
Lägg därtill spikregn så hårt att det var som att få akupunktur i hela ansiktet.
(Kanske bra mot rynkor?)

Vackert, dramatiskt hav. Ofattbart att det var där jag badade i somras...
Vackert, dramatiskt hav. Ofattbart att det var där jag badade i somras...

Frissan får man på köpet...
Frissan får man på köpet...

Sen hände något!

Som genom ett under mojnade det, himlen klarnade och regnet slutade.
Men bara för en stund.
En så pass lång stund så att jag och mamma hann med en av mina
favvogrejer;
Rida! :-)

Jag rider på Hvarfari bakom mamma på Stjarni
Jag rider på Hvarfari bakom mamma på Stjarni
Finns det några vackrare ögon?
Finns det några vackrare ögon?


När vi var klara och började gå tillbaks hem genom skogen så tilltog vinden igen och nu pratar vi inga lätta brisvindar utan s-t-o-r-m och o-r-k-a-n à la klass 3 varning.

Ännu har vi ström i huset men det svajar och knakar betänkligt i träden utanför huset och jag hoppas de står kvar även denna gång.
Men både träden och vi människor som vuxit upp i denna blåshåla är av starkt, segt virke.
Det ska mer till än både kuling, storm och orkan för att bryta ner oss.
[Comments (5)]
Saturday 2011-11-26 19:49
Author: Ingmarie Nilsson
En fin dag
Trots busväder i varierande grader har jag haft en väldigt fin lördag.

Har hunnit med en massa roliga och mysiga saker utan att stressa en endaste sekund.
Yogat, långfrukost, tränat, strosat, fönstershoppat, filosoferat och fått träffa nästan 1/3 av alla i min älskade familj.
(Den är väldigt stor min familj, och det ska enormt mycket till för att få ihop hela den på en och samma plats...)

Men istället för att skriva om dagen ber jag dig följa med på en liten bildresa där jag ska visa lite av hur min dag varit.

Halmstad ÄR en fin plats, särskilt på sommaren, men innan man tar steget att flytta hit bör man besöka staden en grå november dag. Och man ska vara medveten om att flaggorna nästan alltid ser ut så här. Det är bara riktningen som varierar..
Halmstad ÄR en fin plats, särskilt på sommaren, men innan man tar steget att flytta hit bör man besöka staden en grå november dag. Och man ska vara medveten om att flaggorna nästan alltid ser ut så här. Det är bara riktningen som varierar..
Mycket vatten i Nissan men jag lyckades hålla fötterna torra
Mycket vatten i Nissan men jag lyckades hålla fötterna torra

Härlig löptur!
Härlig löptur!

Tröttnar nog aldrig på rundan som tar mig förbi det vackra godset Sperlingsholm
Tröttnar nog aldrig på rundan som tar mig förbi det vackra godset Sperlingsholm
Vid godset finns en av jordens vackraste bokskogar som även utan löv är en njutning för ögat
Vid godset finns en av jordens vackraste bokskogar som även utan löv är en njutning för ögat

Fina stallar, fina vägar, fina hästar
Fina stallar, fina vägar, fina hästar
Nissan med slottet och staden i bakgrunden
Nissan med slottet och staden i bakgrunden



Träffade min härliga lillebror Markus, han som fotar så fantastiskt  bra du vet och som nu dessutom är nybliven pappa! Så ny som i går!
Träffade min härliga lillebror Markus, han som fotar så fantastiskt bra du vet och som nu dessutom är nybliven pappa! Så ny som i går!
Vilket betyder att jag blivit faster igen!
Vilket betyder att jag blivit faster igen!

Jag har lekt kurragömma-och-tafatt-leken med Silverkatten (han vann...)och jag har...
Jag har lekt kurragömma-och-tafatt-leken med Silverkatten (han vann...)och jag har...
..tänt ljus vid graven
..tänt ljus vid graven

Regnet piskar på rutorna, vinden viner och havet stormar här i Steninge. Men det är svårt att klaga när man har det så här. :-)
Regnet piskar på rutorna, vinden viner och havet stormar här i Steninge. Men det är svårt att klaga när man har det så här. :-)

Hoppas av hela mitt hjärta att du också haft en fin lördag!

[Comments (7)]
Friday 2011-11-25 17:43
Author: Ingmarie Nilsson
Åker ner
Den kanske inte ser mycket ut för världen men skenet bedrar för i den här byggnaden kan man hitta på väldigt mycket skoj.


Svettas i spinningsalen, göra musklerna alldeles darriga på gymet och vattenlöpa tills huden är alldeles skrynglig t.ex.
Är man simintresserad så bjöds (och bjuds) det dessutom på SM-tävlingar hela helgen lång.

Efter att ha spenderat många härliga timmar där, snabbt varit hemma för att äta, klappa Elvira the cat och hämta packning surplar jag nu kaffe, läser, tänker, lyssnar, surfar och softar på tåget söderut.


Tåget till min egen kära hemstad på västkusten.
Staden där mina rötter finns, havet skummar, skogarna är djupa, vindarna friska och sjöarna många.
Staden jag bott i princip hela mitt liv tills jag lämnade den för nästan 10 år sedan och aldrig ville flytta tillbaks till.

Men som du vet, man ska aldrig säga aldrig för vem vet vad framtiden har i beredskap?
[Comments (5)]
Thursday 2011-11-24 19:42
Author: Ingmarie Nilsson
Ta emot
Jag tror att de allra, allra flesta av oss har betydligt svårare för att säga fem bra och positiva saker om sig själv och betydligt enklare för att säga fem dåliga och negativa saker.
Eller hur är du?

Varför i all sin dar har så många av oss så svårt för att ta emot positiva kommentarer, kärlek och omtanke?

Du känner säkert igen svarskommentarer som; "inte ska väl jag ha en present" och "äsch, den här gamla trasan" eller tankar som "någon annan hade gjort det mycket bättre än mig" och "om jag vore smalare/rundare/mörkare/ljusare/gladare/klokare så hade jag varit en bättre och lyckligare person".
O.s.v. o.s.v. i all oändlighet.
Tankar och känslor med negativ klang som repeteras om och om igen, som en gammal hackig skiva, och som gör att vi lätt fastnar i gamla vanor och mönster för det är "tryggast" så.
Som om vi vore värdelösa och ovärdiga kärleken.

Varför är det så egentligen?

Vi har alla våra historier och anledningar till detta men det går att bryta detta självtaskiga mönster.

Det finns en mycket enkel meditationsövning som kan öva upp förmågan att tacksamt ta emot livets alla gåvor, att acceptera och tillåta alla känslor eller tankar.
D.v.s bevittna utan att värdera och på så vis komma närmre hjärtats, och kärlekens, centrum..

Meditationen kallas Guruprasad (Ta emot).
Det finns ingen rekommenderad tid för denna meditation men eftersom det tar sin lilla tid att stilla tankarna så sitt gärna minst 3 minuter. Ännu hellre 11 min. eller längre.

Så här gör du;

Sitt i lätt meditationsställning eller på en stol med fötterna på golvet och tyngdpunkten jämt fördelade på båda fötterna.
Håll ihop händerna som skålar med handflatorna uppåt.
Pressa överarmarna mot bröstkorgen och böj armarna så att händerna är i jämnhöjd med hjärtat.
Det är en vilsam ställning som ger avslappning. Slut gärna ögonen.
Andas långa, djupa, medvetna andetag och tänk gärna Sat när du andas in och Nam när du andas ut.
"Jag är sann".
Känn dig som om du genomströmmas av himlens all välsignelser, hälsa, välstånd och lycka.
Ta tacksamt emot och få tillgång till hela din fulla inre kraft.
Du är värd det!
(Beskrivningen finns bl.a i Livsyogakompendiet Övningar och meditationer för dagligt bruk.)


Jag känner just nu, denna novemberkväll, enormt stor tacksamhet över att det finns så mycket kärlek och omtanke runt omkring mig som jag får, och kan, ta emot.

Tacksam över att jag kunde få sovmorgon efter en mycket sen jobbkväll i går, att det finns mat i butiken som jag har råd att köpa, att hemmet är torrt och varmt, maten smakar, att tuben inte varit försenad en endaste gång i dag och över alla de resor jag har att se fram emot.
En börjar redan i morgon!.

Jag känner tacksamhet över det ganska tuffa vattenlöpningspasset jag körde i går, över det varma, stärkande Bikramyogapasset och den fartleksbetonade 90 minuters löpningen i finaste skogen jag gjort i dag.



Jag känner tacksamhet över livet och för att jag fått vara med ännu en dag.

Lycka till med meditationen!
Namaste.
[Comments (9)]
Wednesday 2011-11-23 23:09
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Varje skugga talar om att någonstans finns det ett ljus
/Okänd

[Comments]
Tuesday 2011-11-22 22:34
Author: Ingmarie Nilsson
Sol i det gråa
Bara för att jag inte springer riktigt lika mycket som för några veckor sedan, och bara för att jag tar det lite lugnare under gråaste november, så betyder det inte att jag ligger på soffan och käkar praliner samtidigt som jag läser skvallerblaskorna.

Det skulle ta död på mig!

Nej, jag ser till att göra mitt bästa för att det inte ska bli någon mossväxt här. ;-)

Började med ett härligt yogapass, Surya Kriya, som ger solens energi.
Och det kan ju verkligen behövas när dagarna är så grå att man nästan inte vet om det är natt eller dag...

Åt min specialgröt-frukost och fortsatte raskt med att städa hela lägenheten uppifrån och ner inklusive en rejäl röjning där jag slängde en massa gammalt onödigt skräp.
Tänk att det kan vara en så underbar känsla att slänga saker!

Innan lunch och matlådefix hann jag både jobba lite och springa ett riktigt fint 70 minuters pass i skogen.

Lite mer jobb, vattenlöpning, några shoppapresenter-fix, besök hos frissan, ett ganska tufft styrketräningspass och några telefonsamtal senare landade jag åter i hemmet för någonstans där började dagen ta slut.

Sådana som jag, som både älskar och verkligen behöver mycket av solens ljus för att må bra, kan ha det riktigt tufft så här års när den "riktiga" solen aldrig vill visa sig.
I stället är det en slags grått och svart täcke över allting dygnet runt.

Jag är ganska säker på att alla skulle må bra av lite extra ljus just nu och jag har några enkla små knep jag gärna delar med mig av för jag vet av egen erfarenhet att mörkerdepp och trötthet inte är att leka med...

Förutom ovan nämnda Surya Kriya tar jag varje dag en kapsel av Holistics D-vitamin (som du kan köpa här) och äter världens godaste hemmaodlade groddar.

Kryllar av näringsämnen plus att de är busenkla att odla och verkligen snorbilliga
Kryllar av näringsämnen plus att de är busenkla att odla och verkligen snorbilliga

Vill du prova?
Kolla t.ex här.

Och kom ihåg;

"Life you master with a smile"-Läst på dagens yogite-påse
"Life you master with a smile"-Läst på dagens yogite-påse
[Comments (4)]
Monday 2011-11-21 22:23
Author: Ingmarie Nilsson
Som natt och dag
Jag undrar, precis som världens bästa Camilla skrev på sin blogg, hur i all sin dar kroppen kan vara så ombytlig från dag till dag trots att man lever i princip på samma vis?
Camilla hade i och för sig gjort ett litet expriment som kan vara förklaringen till hennes olika dagar, men jag har levt som jag nästan alltid gör.

Ätit samma slags mat, sovit nästan exakt samma antal timmar, cyklat samma väg till tuben, haft (nästan) samma kläder, suttit på samma sida i soffan och det är samma grå väder som det varit sista tiden.

Och ändå!

För lika trögt som det varit att kuta den sista tiden, lika lätt var det i dag!
Tyckte knappt jag hann börja springa förrän jag var hemma igen.
Då hade jag ändå förlängt en sväng för att få ihop den planerade tiden.

Lika konstigt varje gång det sker, oavsett åt vilket håll det pendlar, och mycket, mycket märkligt.
Men också häftigt!
Det bekräftar min lilla "filosofi" om att inget är för evigt och att även en trög kropp kan bli oförklarligt pigg igen!


Bara till att tacka och ta emot och hoppas den här känslan stannar länge, länge "på denna sidan".
[Comments (9)]
Sunday 2011-11-20 19:06
Author: Ingmarie Nilsson
Man lär så länge man lever
Precis innan de här yogahelgerna ska sätta igång kan jag nästan känna som att jag egentligen inte har tid, eller ens lust att vara med, men så fort jag stiger innanför dörrarna på Heart and Hand och möter mina fina vänner i gruppen så försvinner alla de där tankarna på ett tjillenix!

När sen hela helgen gått, sista mantrat är sjunget och (kram)kalaset är slut, ja då vill jag inte gå därifrån!
Då har jag plötsligt inte tid och lust med "det vanliga livet"!

Antingen är jag schizofren eller bara väldigt glömsk...;)

Jag brukar dock alltid längta efter poolen när jag går därifrån och i dag var inget undantag.
Där, i vattnet, faller alla de nya bitarna lite mer på plats, sinnet hinner i kapp och kroppen får sträcka ut.
Allra bäst är det när jag dessutom får sällskap av en så härlig och klok människa som Lisa.
Då spelar det ingen roll att det är hela havet stormar runt omkring.
Jag bara är, där, just då.

Det känns som om jag har tagit ett jättestort kliv i min egen utveckling denna helgen som haft fokus på chakrasystemet.
Enkelt beskrivet är det ett slags energisystem, även kallat livshjul, som man inom yogan strävar efter att få i balans för att man ska må bra till kropp och själ.


Löpning i skogen är ett väldigt effektivt sätt att balansera det första chakrat på. Det som kallas rotchakrat, Muladhara.
Det står för vår grundtrygghet, våra rötter och förankring i tillvaron.

Eller så gör man så här roligt som finaste Jona beskriver.

Kan nog inte säga tillräckligt många gånger hur oerhört tacksam jag är över att få vara med på den här kursen.
Även om det ibland verkligen är skitjobbigt.
Lika mycket som jag skrattat, lika mycket har jag gråtit.
Snornäsdukarna är oräkneliga men både skratt och gråt har enbart varit befriande.
Oavsett vad det hela leder till så njuter jag just nu, och det är ju det som räknas, eller hur?

Yoga handlar inte om att vi ska "bli av" med saker, precis som man aldrig kan "springa ifrån" sina problem, utan snarare om att vi ska omfamna det vi har.

Och kom i håg;
Du har alltid ett värde som människa.

[Comments (5)]
Saturday 2011-11-19 20:07
Author: Ingmarie Nilsson
Utpumpad
Det är yogalärarutbildningshelg igen.
Fredag till söndag.
Från tidig morgon till sen kväll.
Långa, långa dagar som är intensiva, omtumlande och omvälvande både fysiskt och psykiskt.

Det var nästan så jag tänkte strunta i att gå upp extra tidigt för att hinna springa i morse men jag tog mitt förnuft till fånga, gav mig ut långt före ens tidningsbudet varit här och innan jag var tillbaks hemma hade kroppen vaknat och solen börjat stiga över takåsarna.


Kroppen är trög just nu men jag är ganska säker på att jag vet varför.

Dels hade jag mentalt ställt in mig på en lugnare period efter NY maran och fastän det nu inte blev som jag tänkt mig när det gäller den, så tror kroppen fortfarande det är vila som gäller och vill inget annat än lulla runt i maklig takt.
Dels är det p.g.a alla de reaktioner som händer, och de krafter som frisläpps, genom yogan.

Vi är alla mästare på att bygga murar och försvar runt vår sårbarhet.
På att lägga locket över det som känns allt för jobbigt att ta itu med eller det vi helst vill glömma.

Men kroppen minns

Yoga betyder förening av kropp, sinne och själ och har bl.a den effekten att den frigör dina inre energier, släpper blockeringar och öppnar stängda dörrar.

Det är emellanåt extremt jobbigt och jag har mer än en gång undrat vad i all sin dar jag har gett mig in på.
Jag är helt slut när jag väl tar mig hem på kvällen och vill bara vara ifred med mina tankar och alla de känslor som blommat upp.

Men samtidigt känns det väldigt både bra och rätt.
Det här är något jag vill och som jag känner berikar mitt liv.

Jag försöker att lugnt ta emot och gå igenom alla de känslostormar som kommer.
Försöker förstå vad det är jag upplever och acceptera det som händer.
Det är en resa i mitt inre där jag även (förhoppningsvis) ökar min självkännedom och blir en "helare" människa.

För att orka med denna resa krävs energi.
Därför låter jag kroppen helt bestämma fart när jag springer.
Den gör inte ont någonstans, vilket jag är otroligt tacksam över, men den vill absolut inte springa "fort".

Jag övar mitt tålamod och min acceptans för jag vet ju också att rätt som det är så vänder det.
Det gör det alltid.
Och nästan alltid utan att jag förstår varken hur eller varför.

Men som Yogi Bhajan sa;

Keep up and you will be kept up
[Comments (9)]
Friday 2011-11-18 20:03
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Hittat på insidan av en toadörr på jobbet
Hittat på insidan av en toadörr på jobbet

[Comments (2)]
Thursday 2011-11-17 21:35
Author: Ingmarie Nilsson
Vi gör alla våra val
Termometern sjunker mer och mer mot minus och på morgnarna måste jag "skrapa" cykelsadeln från frost för att inte helt förfrysa lilla rumpan.
Ska investera i en rumpvärmare så fort jag hittar en!
(Tips någon?)

Snart finns inte ens ett brunt litet skrumpet löv kvar på träden.
Allt ligger på marken och väntar på att gå vidare i det eviga kretsloppet.
Kanske som nya löv.
Kanske som något helt annat.
För jag tror att ingenting försvinner.
Inte vi heller trots att vår fysiska kropp en dag slutar fungera som en enhet.

Jag tror att allt fortsätter på ett eller annat vis i all evighet.
Atomerna som vi är uppbyggda av skiljs åt men fortsätter i en annan form i ett annat liv.
Jag ser allt levande som en del av mig och jag som en del av allt levande.
För mig känns det därför helt rätt att inte vara en del av den industri som djurproduktionen innebär och det lilla jag använder av mjölkprodukter väljer jag med stor omsorg.
Hittar jag inte rätt så avstår jag hellre.

Vi har alla ett val och det där är mitt val.
I princip finns inget rätt eller fel.
Huvudsaken är att du gör det som är rätt i just ditt hjärta. Vi bör dock vara medveten om att vi alla genom våra val påverkar oss själva, andra och allt annat förr eller senare på ett eller annat vis.
Ge kärlek och du får kärlek

November är en bra tid för lugn och eftertanke.
En tid då saker kan få falla på plats och livet vara lite stillsammare.
Hittills har jag inte riktigt lyckats efterleva det där men jag försöker bromsa och inte pressa in mer än nödvändigt.

Jag väljer det som är viktigt och som behövs för att jag ska må bra och förhoppningsvis därmed bli en både gladare och trevligare person.
Åtminstone för det mesta...

Jag väljer att göra min Livsyoga varje morgon och att springa så ofta kroppen kan och vill.


Blev en fantastisk tur runt mitt älskade Flaten och benet är fortfarande snällt och protesterar inte det minsta.
Är fortfarande förundrad över var smärtan kom ifrån men något svar har jag inte funnit.
Inte heller hur den kunde försvinna så snabbt.

Valde även att ta mig tid för ännu ett Bikramyogapass på Perfection.



Efteråt bjuds man på goda drinkar, nötter och läskande frukt. :-)
Efteråt bjuds man på goda drinkar, nötter och läskande frukt. :-)

Det tar sin lilla tid allt det här men jag har valt det från hjärtat och för mig är det värt varje sekund.
[Comments (11)]
Wednesday 2011-11-16 22:43
Author: Ingmarie Nilsson
Dröm
Som den sol- och värmeälskare jag är så längtar jag redan till sommaren.

Kommer att "vägra vintern" och har därför sett till att jag ska få flera andningshål från vantar, slask, SL-strul, ton av tvätt, slir och röd näsa.
Men inte riktigt ännu.

Man kan dock komma långt med lite fantasi.
Även i en vanlig inomhus bassäng.

När jag kutade runt, runt i den Forsgrenska poolen, blundade och kände hur solen sken in genom de stora fönstren rakt på mitt ansikte, då låtsades jag att det var i Flaten jag vattenlöpte en av de där p-e-r-f-e-k-t-a sommardagarna.

En ljuv dag i juli
En ljuv dag i juli

Underbart är kort, men ack så härligt, och tack och lov är det (ännu så länge) både gratis och biverkningsfritt att drömma sig bort en stund.

Vad dagdrömmer du om?
[Comments (9)]
Tuesday 2011-11-15 20:34
Author: Ingmarie Nilsson
Finns det rörelse så finns det liv
Som så ofta har dagens ord i mitt liv varit rörelse.
För sinne, kropp och själ.

Jag har nästan alltid pendlat som en bergochdal-bana mellan olika känslor, tankar och sinnestillstånd och tagit för givet att det kommer att fortsätta vara så resten av livet.
Att jag aldrig riktigt kommer att "landa" och "hitta hem".
Att min själ är rastlös och kroppen ständigt vill vidare.

Löpningen, yogan och kanske även åldern (?) har dock gjort att jag accepterat det.
Att jag aldrig kommer att få någon guldklocka för lång och trogen tjänst, bo på samma ställe så länge att taket behöver bytas och panelen målas eller veta exakt vad jag vill med mitt liv.

Det är nog därför just löpningen är så otroligt viktig för att jag ska må bra.
Den finns med som en röd, stark tråd genom nästan hela mitt liv.
Den gör mig lugn och harmonisk, balanserar min själ och hjälper mig ta beslut.

Även när det känns tungt.
Som i dag.
För jag ljuger rejält om jag säger att det var lätt att springa men så länge jag inte har ont och energin finns så är jag glad och tacksam.


Inte ens den här, som jag lyckades fixa i söndags i omklädningsrummet på Sats, gör ont;

Någon "vackrafötter-tävling kommer jag ALDRIG att vinna. Inte ställa upp i heller för den delen...
Någon "vackrafötter-tävling kommer jag ALDRIG att vinna. Inte ställa upp i heller för den delen...

Kroppen var egentligen nöjd efter löppasset och tanken var att jag "bara" skulle köra Bikram Yoga i kväll men när den här snyggingen lockade med spinning på Sats Medis var jag inte särskilt svårövertalad.

Svett som svett liksom.

Inte alls lika bra och roligt pass som i söndags men med lite extra styrkeövningar både på gymet och i form av tunga matkassar så var jag ändå ganska nöjd.

Veckan är ju tack och lov inte slut ännu och jag behöver ju inte göra allt på samma dag även om jag bra gärna hade velat.
[Comments (8)]
Monday 2011-11-14 22:02
Author: Ingmarie Nilsson
Ny vecka. Nya möjligheter
Jag gillar verkligen måndagar.

Även de där som kräver att jag måste gå upp före tuppen för att hinna med mitt dagliga yogapass.
Och de där när jag inte får dagsljus på mig mer än när jag cyklar till tuben, som gör att huvudet blir trött och kroppen seg av över nio timmars traskande på hårda sjukhusgolv.
De där måndagarna när SL strular och jag ägnar kvällen till att städa.

Ändå så gillar jag dem.

För det betyder att jag fått vakna ännu en morgon, att jag har ett jobb och (minst) en social tillhörighet, att jag kan använda min kropp och har ett eget hem att sköta.

Det är lätt att glömma bort att inget av det där är en självklarhet.
Lätt att glömma bort att livet inte kan tas för givet, att det finns människor som skulle kunna ge både sina armar och ben för att kunna gå upp ur sängen, ha ett arbete att gå till och ett hem att sköta.
Så lätt att glömma att även om det är mörkt fler timmar än det är ljust just nu så kan vi skingra det genom att bara trycka på en knapp.

Eller tända ett ljus.


Kom ihåg;
Vi skapar världen genom våra tankar (Buddha)
[Comments (2)]
Sunday 2011-11-13 19:26
Author: Ingmarie Nilsson
Happy Super-Sunday
Vissa helger går klockan verkligen snabbare än andra.
Denna har definitivt varit en sådan!
Men trots att den försvunnit i ett nafs är jag så obeskrivligt glad.

Glad över att jag har en stark och frisk kropp som orkar med det jag vill och begär av den.

Glad över att Sara tog sig tid med en resa från Skåneland ända hit upp till 08;a land så jag fick rå om henne riktigt, riktigt mycket!

Glad över att både Lisa och Anneli haft möjligheten och lusten att vara med mig/oss en del av tiden.

Och jag är så oerhört glad över att ha så fantastiskt fina vänner!
Obeskrivbart och ovärderligt.

Som jag "lovade" i går så skulle söndagen bli minst lika rolig som lördagen.
Och svettigare.
Eftersom jag är en flicka som alltid (försöker) stå för mitt ord så säger jag varsågod;

Efter sedvanlig morgonyoga och superduper frukost raggade jag upp de här grabbarna i skogen
Efter sedvanlig morgonyoga och superduper frukost raggade jag upp de här grabbarna i skogen

De var snälla som lät mig springa före ibland och...
De var snälla som lät mig springa före ibland och...

...stannade för att vänta in mig ibland. ;-)
...stannade för att vänta in mig ibland. ;-)

Behövs väl inga ord...
Behövs väl inga ord...

80 fina minuter blev det innan ett snabbt ombyte för att möta upp SaraSats Medis där det blev ett ruggigt bra spinningpass för Marika.
(Tror jag att hon hette. Guldfiskminnet du vet...)


Och på Sats kan man som bekant bygga egna roliga små hörnor.
Typ så här;


Och man kan imponera som Sara!

O la laaaaa!
O la laaaaa!

Men eftersom jag inte vill vara sämre, och eftersom jag också vill utmana och kunna, så kunde jag ju inte låta bli att prova jag också. :-)

Förvisso med väggen som stöd men visst är det LITE imponerande? ;-)
Förvisso med väggen som stöd men visst är det LITE imponerande? ;-)

Bäst jag visar det en gång till. ;-)
Bäst jag visar det en gång till. ;-)

Träning kräver påfyllnad så vad kan väl vara bättre än ett besök på ett av Söders absolut bästa hak.
Har man anlag för beslutsångest ska man dock inte gå dit...


Jag lyckades välja den här gigantiska tallriken och Sara...
Jag lyckades välja den här gigantiska tallriken och Sara...
...den här
...den här


Gott? Gissa!
Gott? Gissa!

Flera timmar senare med magarna mätta och sinnet fullt av härliga samtal var det dax för nästa anhalt där Lisa mötte upp.

Gissa var och för vad?

Forsgrenska badet förstås där man kan...
Forsgrenska badet förstås där man kan...

...vattenlöpa! :-)
...vattenlöpa! :-)

En (enligt mig) perfekt avslutning på en perfekt dag och en perfekt helg.

Nybadad och fin Sara på väg till tåget mot Skåneland
Nybadad och fin Sara på väg till tåget mot Skåneland

Kroppen har fått sitt och borde nog vara trött men ändå studsar jag av energi.
Det blir lätt så där.
Att energi ger, och skapar, mer energi. :-)

Även själen har njutit av roliga, intressanta och insiktsfulla samtal.
Både Sara och Lisa är unga men ändå så otroligt kloka.
Inte sjuttsingen var jag så där smart för 20 år sedan!
Knappt nu heller för den delen...

Jag suger i mig allt av deras klokskap, tackar och lovar förvalta det så väl som jag någonsin kan.

Namaste.
[Comments (12)]
Saturday 2011-11-12 20:08
Author: Ingmarie Nilsson
En (o)vanlig lördag
När dagen börjar med yoga, supergröt och en fantastisk 70 minuters löptur i höstskogen, helt utan smärta, då kan liksom inget gå fel resten av dagen!

Har roat mig både furstligt och kungligt hela långa dagen.

For ut till Allt för hälsan Mässan i Älvsjö där jag fick sällskap av
med tre härliga tjejer.


Anneli, Lisa och Sara vid Eriks fina Swopperstol-hörna.
Sara, Anneli, jag och Lisa. Hon som sitter på de fina Swopperstolarna i bakgrunden är faktiskt bara en bild på en plansch
Sara, Anneli, jag och Lisa. Hon som sitter på de fina Swopperstolarna i bakgrunden är faktiskt bara en bild på en plansch

Som vanligt galet mycket att se, göra, lyssna på, uppleva, lukta, känna och ta del av.
Jag tycker det är sjukt roligt att gå omkring och liksom bara vara!

En del saker är minst sagt skumma och så galna att man inte fattar hur galna, men det allra mesta är fina, roliga, hälsosamma, vackra, bra och nyttiga grejer.
Saknade dock de bästa produkterna. :-)

En av oräkneliga föreläsningar som fanns att välja mellan. Denna var om raw food. Fin-fina grejer. Vego såklart! :-)
En av oräkneliga föreläsningar som fanns att välja mellan. Denna var om raw food. Fin-fina grejer. Vego såklart! :-)

Mitt i kaoset fanns en yogahörna dit jag drog med Anneli och Sara för ett kort och enkelt Kundalini-yogapass. Aldrig fel! Särskilt inte när stressen surrar i luften. Vi blev lugna som filbunkar. :-)
Mitt i kaoset fanns en yogahörna dit jag drog med Anneli och Sara för ett kort och enkelt Kundalini-yogapass. Aldrig fel! Särskilt inte när stressen surrar i luften. Vi blev lugna som filbunkar. :-)

Fanns en hel del smarriga grejer att smaka på.
Fanns en hel del smarriga grejer att smaka på.

Precis som sig bör så lämnade jag kalaset när det var som bäst för att kolla på det här härliga gänget tillsammans med älsklingen;


Riktiga män var en riktig överraskning och helt klart en tiopoängare!
Rekommenderas!

I morgon kommer det att bli minst lika roligt!
Och svettigare.
Häng med så ska du få se... :-)
[Comments (5)]
Friday 2011-11-11 18:50
Author: Ingmarie Nilsson
Nygammalt
Fortsätter ta det säkra före det osäkra och springer "bara" varannan dag ett tag till.
I stället passar jag på att göra lite annat.
Både gammalt och nytt.

Snällaste Anneli har ordnat så jag får tre gratis (!) PowerPlate pass på mysiga Viberoom.


Har inte kört sedan i augusti/september, mest för att det inte finns något ställe i min närhet, och jag saknar det massor!
Det är en fantastisk träningsform och nu när jag vet att det inte alls var så krångligt att ta sig till Viberoom så ska jag verkligen försöka fortsätta.

Inte långt därifrån ligger Perfection som bl.a erbjuder Bikramyoga.
Det var ett tag sedan jag testade denna yogaform där man utför de 26 positionerna i ca. 40 gradig värme under 90 min.
Minns att t.o.m jag kände mig mjuk och smidig som en gummisnodd, vilket säger en hel del, och värmen är som bekant en av min kropps största vänner.

Så när jag fick chansen att köpa fem pass för en struntsumma slog jag till!
Och det är verkligen härlig träning!
Särskilt dagar som dessa när det är så där ruggigt kallt ute att både mitt blod och snor (nästan) fryser till is.

Bikramyoga positioner
Bikramyoga positioner

Så nu har jag plötsligt fler grejer jag vill hålla på med.
I och för sig ett angenämt "bekymmer", och framförallt ett stort i-landsproblem, men lägger man till en sak får man ta bort en annan.
Annars rinner det över.
Frågan är bara vad jag ska ta bort...

I grund och botten handlar det dock om att prioritera.
Precis som jag måste göra på jobbet.
Hela tiden.
Brukar klara av det ganska bra så jag ska nog kunna lösa detta lilla "bekymmer" också. ;-)

Man behöver ju trots allt inte göra allt alltid om man bara gör det tillräckligt ofta och regelbundet för att det ska ge något tillbaks.

Har du nyligen testat något nytt som du fastnat för och vill "få in" som en del av din vardag?
[Comments (5)]
Friday 2011-11-11 09:37
Author: Anders Gustafson
Dagens siffra är 1
Idag kan vi, med vår påhittade tideräkning och genom att skippa att ta med alla siffror som indikerar året, få skriva 11-11-11 i våra almanackor. Med tillagt klockslag kommer vi även ha 11-11-11 11:11:11. Vackert? Ja. Mystiskt? Nej. Speciellt? Nej, inte mer än exempelvis 23-01-17 08:42:19.

[Comments (3)]
Thursday 2011-11-10 18:14
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
"As long as there is a doubt, you cannot find the way" /Stod på gårdagens Yogite-påse
"As long as there is a doubt, you cannot find the way" /Stod på gårdagens Yogite-påse

[Comments]
Thursday 2011-11-10 18:12
Author: Ingmarie Nilsson
Trissdag
Men inte i form av skraplotter utan så här;

Löpning + spinning + vattenlöpning
Löpning + spinning + vattenlöpning

Utan någon som helst smärta.
Vet inte hur det är med dig men för mig är det som den allra högsta lott-vinsten. :-)


[Comments (4)]
Wednesday 2011-11-09 22:23
Author: Ingmarie Nilsson
Fortfarande på banan och några fina tips
Ännu har det inte blivit något bakslag med benet men för att ta det säkra före det osäkra har jag fortsatt med mina vitkålsblad och kosttillskott, stått över löpningen en hel dag och varit hos min kropps(a)lare Danne igen.

Men jag har inte avstått från att träna.
Någon måtta på försiktigheten får det ju ändå lov att vara.

Efter ett egenihopknåpat pass på bästa Sats Medis traskade jag vidare till Forsgrenska badet där finaste Anneli gjorde mig sällskap på ett skvalpande vattenlöpningspass.
Det blir nämligen så där när vattenjympare, motionssimmare och snabbsimmare ska samsas i samma pool.
Vi vattenlöpare tar helt klart minst plats och är absolut stillsammast!
Åtminstone på ytan...

Vill förresten rekommendera ett "nygammalt" ställe.
"Ny" för att det är andra ägare.
"Gammalt" för att det funnits sen Hedenhös tid.
Nämligen Södermanna vegetariska.


Supergod vegomat som dessutom är snudd på snuskigt billig!
Särskilt när man blir bjuden. ;-)

Nybadad och fin Anneli som dessutom kutade NY maran på fina 3.26.49 i söndags!
Nybadad och fin Anneli som dessutom kutade NY maran på fina 3.26.49 i söndags!

Jag har faktiskt några fler tips!
Som passar alla oavsett var du bor.:)

Förutom min egen käcka butik så rekommenderar jag att du kikar in på God handling.
När du handlar i din favorit-nätbutik kan du samtidigt se till att valfri organisation som du gillar och stödjer får ett extra bidrag utan att det egentligen kostar dig något alls.
I princip alla affärer finns med.
Allt från skivor på Cdon, bostadsköp hos mäklare till hotell, resor och försäkringar.
Bland stödorganisationerna hittar du både tex Föräldrarlösa barn, Plan, Kvinna till kvinna och Djurens Rätt.

Visst är det otroligt bra?:)

Och när du shoppat dig trött är mitt råd att du lägger dig i soffan med senaste numret av RW och kollar in sid. 70.




[Comments (2)]
Tuesday 2011-11-08 19:50
Author: Ingmarie Nilsson
Kanske man inte ska förstå allting (?)
Min "skada" är nog en av de mest underliga av de underliga som jag någonsin varit med om.
Inte nog med att den kom som från ingenstans, den var tydligen extremt svårdiagnostiserad och svårbehandlad.

Läkarna har ju gissat på överansträngd muskel, rosfeber och inflammerad sena.
Enda åtgärderna de ordinerat är totalvila, penicillin i 10 dagar och NSAID i minst 2-3 veckor.
(Skulle tydligen behövas för inflammationen var som sagt var m-y-c-k-e-t kraftig.).

Jag ska villigt erkänna att jag inte har följt det där helt till punkt och pricka.

Penicillinet mot rosfebern avbröt jag efter 3 dagar på "seninflammationsdoktorn" inrådan eftersom han tyckte det var helt onödigt.
Vilket förstås stämmer eftersom diagnosen tydligen var totalt fel.

NSAID testade jag några dagar men då jag blev både yr i skallen, illamående och inte ett dugg smärtlindrad så struntade jag i dem också.
Vila från löpning har jag gjort, vilket inte varit några som helst problem för smärtan har gjort att jag inte ens funderat på att testa, men jag har varken vilat från att jobba eller träna annat som funkat hyfsat.

Jag har haft så ont att jag knappt kunnat förflytta fetebenet emellanåt och jag har och gråtit av smärta på de mest "olämpliga" platser när jag inte längre klarat av att "bita ihop" och härda ut.
Dessutom har benet sett ut som en överkokt uppsvälld korv på gränsen till att spricka så jag tror inte jag inbillat mig det hela...

D.v.s så var det tills jag var hos Danne i onsdags.

Han hade heller inget riktigt svar men han åtgärdade och det enbart med naturen och min egen kropps läkekraft.
Mirakel på mirakel har hänt med mitt ben utan att jag fattat ett dugg.

Tro?
Knappast.
Och om det nu är så är det ju faktiskt ännu mer fantastiskt!

Och hur kunde det bli så här över huvudtaget?
Slumpen?
Ödet?
Dumhet av mig?
Eller var det ändå ett desperat sätt från min kropp att säga ifrån och hindra mig från att göra något som skulle ge katastrofala följder för t.ex. mina fötter?

Ja inte vet jag, och kommer antagligen aldrig att få veta det heller, men visst är det hela allt lite mystiskt?

Och kanske jag satte någon slags världsrekordstid i tillfrisknande? ;-)

För i går knöt jag på Newton skorna igen.
Mycket nervös och allt lite orolig för hur det skulle bli.
Smärtan finns fortfarande allt för färskt i minnet och jag vill verkligen inte ha så där ont igen.


Det är allt lite konstigt hur snabbt löpar-autopiloten verkar lägga av men inom 10 min. kändes det nästan "som vanligt" igen.
Jag sprang och sprang utan att ens förnimma någon smärta och plötsligt hade det gått 45 min. (Ja jag vet att tiden slutar på ojämn siffra, helt mot mina "måsteslutapåjämnsiffra-princip", men det bjuder jag på en dag som den!)

Lägg till nästan 18 timmars jobb i sträck traskandes och ståendes på hårda betonggolv, vattenlöpning och ytterligare ett 45 min. löppass (så att totalsiffran slutade på "noll") på det utan smärta och jag anser mig i princip "hel" igen!

Nu håller jag tummarna för att jag inte drabbats av hybris och tagit mig vatten över huvudet...

[Comments (15)]
Tuesday 2011-11-08 01:45
Author: Ingmarie Nilsson
Det blidde något helt annat än vad jag tänkt mig
Hade nämligen planerat ett riktigt livat och glatt inlägg men av det blev inget för jag är kvar på jobbet och hinner inte med några sådana (stora) utsvävningar.

Kör dubbla pass.
Eftermiddag + natt.
Många, långa timmar.
Kommer garanterat att vara som en trasa i morgon men vad gör man inte för den goda sakens skull? ;-)

Så för att du ska ha lite roligt tills jag vaknat någon gång i morgon (i dag) och kan lägga in det där planerade inlägget,så kan du kika in (och gärna shoppa) i min lilla butik så länge! :-)
(Funkar även finfint att klicka på Vitameraloggon här till höger.)
[Comments (8)]
Sunday 2011-11-06 17:51
Author: Ingmarie Nilsson
En annan slags söndag
I stället för att kuta på NY gator tillsammans med tusentals andra löpare och en oräknelig massa publik så har jag harvat runt i den Forsgrenska bassängen tills huden var alldeles skrynklig och jag var så kissnödig att jag såg u-båtar.

Helt utan någon annan "medlöpare" och den enda publiken att tala om var de där föräldrarna som inte ens orkar bada med sina barn utan sitter på kanten och "vaktar" medan de pratar i telefon och ser allmänt uttråkade ut.

För att få frisk luft och dagsljus har jag traskat både länge och väl på varenda gata i vår omgivning.
Så mycket dagsljus det nu blev för det är rackarns vad det blir mörkt fort!
Men det är trevligt med alla upplysta fönster man kan kika in i. ;-)

nej, det blev verkligen inte den söndag jag hade trott och hoppats på och det har känts riktigt tungt i min själ denna söndag.
Att inte få och kunna vara med på det roliga och få ett bra "avslut" på 2011 års löpning.

Planen var att jag efter NY maran skulle lägga in en slappeperiod då jag (nästan) helt skulle låta lusten styra träningen och passa på att testa och göra grejer jag inte haft "tid" med innan.
("Tid" är egentligen fel ord. Det handlar snarare om prioritering.)
I stället började den här slappeperioden en vecka för tidigt p.g.a benet så nu tar jag för givet att det betyder att jag har minst en vecka till godo när jag är i full gång igen!

För lopp i USA ska det bli om jag får bestämma!
Både detta och nästa år.
Snart, t.o.m väldigt snart, sätts Newton åter på mina fötter.
Och det är inte för att promenera...

[Comments (10)]
Saturday 2011-11-05 21:27
Author: Ingmarie Nilsson
Tio år
Av lycka, glädje, omtanke, trygghet och kärlek.

Ofattbart och fantastiskt.

Att det blev vi.


[Comments (8)]
Friday 2011-11-04 20:12
Author: Ingmarie Nilsson
Substitut
Jag och min kropp är vana vid att både vara ute mycket och att svettas.
När jag springer får jag båda delarna utan ens behöva fundera på det men nu när jag inte kan blir det genast mycket krångligare.

Tack och lov har jag ju Scotten som gör att jag kan fara runt i min älskade skog och på badet finns det en härlig bastu.:)


Inte riktigt lika bra som att springa men klart bättre än inget!

Jag behöver verkligen båda där sakerna för att må bra liksom jag behöver ljuset och solen.
När himlen är lika grå som en blyertspenna och dagarna blir så korta att man nästan missar dem då gäller det att finna andra lösningar för att inte deppa ihop totalt och/eller bli sjuk.

Mitt absolut bästa tips är, som jag sagt så många gånger förut, D-vitamin.
Holistics fina är en riktigt solskensvitamin!


Kombinera med godaste kokosoljan så blir kropp och sinne extra glada.
Jag lovar!


För att få ännu lite mer sol i livet har jag köpt en strålande fin meditationskudde till mina dagliga yogaövningar.
Går ju inte att bli annat än glad när man ser den, eller hur?


Hittade den på Vattumannen.
Bara att vara i den affären gör även den tristaste dag rolig!


Men roligast av alla är nog ändå Elvira the cat!

[Comments (6)]
Thursday 2011-11-03 22:35
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Man får starkare ben i uppförsbacke
/Milton Lyckert

[Comments (6)]
Thursday 2011-11-03 22:06
Author: Ingmarie Nilsson
Kan det vara sant?
För kolla in det här;


Skillnaden på mitt ben är som natt och dag från både i går och i måndags efter gårdagens behandling och mina vitkålsomslag.

Svullnaden är nästan helt borta, jag kan gå utan minsta lilla smärta, och det trots att jag både kört 70 min spinning på Sats Odenplan där världens bästa Camilla var instruktör, ett lika långt vattenlöpning plus ett enormt "shoppingrace" med timtals traskande där plånboken blev skrämmande tunn. ;-)

Förklara det om du kan!
(Och då menar jag inte hur plånboken kunde bli tunn. Det vet jag allt för väl själv.)

Kroppen talar men det är inte alltid vi lyssnar till den.
Känslan, stressen, livstempot, kraven inifrån och utifrån gör att vi allt för ofta "stänger av" och varken kan, vill eller "hinner" känna efter vad den egentligen säger.

Min fundering är om detta varit min kropps desperata sätt att säga att den inte vill och klarar en mara på asfalt och betong.
Ett sätt att hindra mig från att göra något jag skulle få "betala" ett enormt högt pris för.

Jag vet absolut inte men jag tror att det kan vara så.

För innerst, innerst inne har tvivlet gnagt för att fötterna inte skulle hålla men önskan, lusten och viljan att kuta NY maran har varit starkare.

Jag förstår fortfarande ingenting men jag vet att benet är bättre och jag hoppas det är så även i morgon.
Efter ännu en natt med vitkålsomslag. :-)
[Comments (8)]
Wednesday 2011-11-02 20:15
Author: Ingmarie Nilsson
Förvirringen är total men klarheten kommer
Om det är någon jag verkligen litar på så är det min kroppshe(a)lare Danne
Under alla de år han hjälpt mig har han till 100 % haft "rätt" i sina diagnoser på mig och kunnat fixa mina problem oavsett om det varit strukturellt, nutriellt, emotionellt eller en blandning av allt.

Till 100%!

Det är mer än de läkare jag besökt, både förr och nu sista tiden, klarat av...
De gissar och ordinerar piller + vila.
Fatta mig rätt, läkare är oftast bra och de behövs, men de kan inte allt och de är
inte Gud himself.
Lika lite som någon sjukvårdspersonal är hur många poäng de än läst ihop och har på sitt CV.

Danne har genom bl.a kinesiologi, akupunktur, koppning, akupressur, triggerpunkter, affirmationer, massage, mat, örter och gammal hederlig erfarenhet hjälpt mig.
Det är inte alltid att han vet exakt, eller ens vad, som felar men han fixar.

Alltid!

Dessutom är han själv hängiven löpare och triatlet och fattar hur en skalle som min funkar. :-)

Problemet jag har nu är ingen enkel nöt att knäcka, det har jag förstått, för ingen diagnos "stämmer" riktigt.
  • En överansträngning i en muskel eller sena som aldrig bråkat verkar på något vis osannolikt och skulle i normalfall ha blivit mycket bättre vid det här laget.
  • En infektion så svår att den orsakar denna smärta och svullnad borde ha påverkat mitt allmäntillstånd mycket mer.
  • Inga tecken eller prover tyder på en propp och har man en stressfraktur så känns det i princip hela tiden. I alla fall skulle jag inte ens ha kunnat testspringa som jag gjorde i måndags.

Så vad återstår?
Vet ej.

Vad Danne kom fram till, och det här är bara en mycket enkel sammanfattning, är att "något" infektionslikt orsakar svullnaden.
Kroppen jobbar på högvarv för att häva den.
Min kropp är i balans, varken för mycket eller för lite av något, förutom att jag har för mycket histamin, det är det som gör svullnaden och därmed smärtan, samt att mjälten jobbar på högvarv vilket stärker hypotesen.

Men varför?
Inget svar där heller.
Men vi (d.v.s Danne) har en plan.

På fredag gör jag återbesök hos läkaren för att se vad de säger och för att jag vill få benet röntgat.
Jag kommer att säga att jag gjort som de sa men i verkligheten har jag "fuskat" och äter inga (giftiga) NSAID-piller helt enkelt för jag inte vill utan tror att det finns bättre kroppsvänligare alternativ.
Dessutom har det ju visat sig att de inte alls är anti-inflammatoriska de där pillerna utan mest smärtstillande.
Något jag inte vill ha eftersom det är så himla lätt att lura sig själv och tro man är bra när det inte längre känns något.

Om jag "vilat" beror väl på vem man jämför med men med mina mått mätt har jag det och jag har inte utsatt mig för något som gjort "ont-ont".
(Bortsett när jag traskat runt för mycket på jobbet...)

Danne har därför tipsat på vad jag kan göra och äta själv.

Vitkålsomslag. Finfin behandling mot t.ex. infektioner och svullnader. T.o.m Anja Pärson  har använt det med god effekt!
Vitkålsomslag. Finfin behandling mot t.ex. infektioner och svullnader. T.o.m Anja Pärson har använt det med god effekt!

Jag har flera olika punkter jag ska gnugga på för att stimulera kroppen till läkning + att jag tar extra tillskott i form av AlphaPlus SportZym, Hela Pharmas Fortodol och Holistics Lactovital.


Och naturligtvis behandlade han mig.
Med bl.a nålar, "koppning" och "knackningar".



Hjälpen gör inte att jag kommer till NY, i alla fall inte just nu, men så mycket kan jag berätta att när jag gick därifrån var det med lätt sinne och smärtfritt ben!

Nästan så jag glömt hur härligt det är! :-D
[Comments (2)]
Tuesday 2011-11-01 22:32
Author: Ingmarie Nilsson
Jag väljer det jag kan välja
Känslorna pendlar just nu mellan sorg, ilska, frustration, kämparglöd, uppgivenhet, glädje, likgiltighet, lycka och avund.
Det är tufft för jag har ju längtat hela året efter den här resan.
Helst skulle jag vilja dra täcket över huvudet och att hela det där loppet blir inställt nu när jag inte kan vara med.
(Ego-jag VET.)

Hade bra gärna varit utan hela den här bergochdalbanekänslo-karusellen och nöjt mig med att "bara" vara glad, spänd, nervös och förväntansfull inför resan och loppet.

Men nu är det som det är och känslorna lever sitt eget lilla liv oavsett vad jag vill och tycker.

Så jag har gjort ett val.
Efter att ha gråtit, svurit och tjurat färdigt.;)

Jag väljer att acceptera och tänka att det finns en mening med detta.
Hur det än är så kan jag verkligen inte vara missnöjd med 2011!
Förutom det lilla avbrottet i somras när diskbråcket läckte har jag kunnat göra allt jag velat och min kropp har varit oerhört snäll.
"Sjuk" har jag inte varit sen jag minns inte när.

Visst vill jag till NY och visst vill jag springa maran och visst förlorar vi en del pengar men det är ju verkligen inget livsviktigt.
Både NY och maran finns förhoppningsvis kvar nästa år och pengar är just bara pengar.

Nu ska jag sätta världsrekord i att få en inflammerad sena frisk och på söndag ska jag hålla tummar och tår så de vitnar för att bästa och finaste Anneli ska få en himmelsk dag både före, under och efter detta loppens lopp i staden som aldrig sover.



Snart nog blir det min tur att skutta fram i skog och mark igen och jag kan lova att det kommer att göras med ett så stort leende att det kommer att synas hela vägen över Atlanten. ;-)


Och november 2012, då ska det banne mig kutas i NY så det slår gnistor om det!
[Comments (12)]