Archive Feb 2014 (28 entries)

Friday 2014-02-28 19:48
Author: Ingmarie Nilsson
(Fredags)Fjanterier
Det är väl ändå rent märkligt så knasigt man kan tänka och hur kort minne man kan ha.

Varenda gång jag ska köra mitt Runner´s Strength-pass är jag ruskigt nervös och nästan ångrar att jag åtagit mig uppdraget.

Jag vet verkligen inte varför för nu kan jag ju faktiskt passet och har blivit hyfsad kompis med både headset och musikanläggningar.
(Har dock insett att jag har ingen bra headset-karma för det är alltid något som krånglar.)
Ingen har heller någonsin klagat på mina pass, tvärtom, och klasserna är alltid överbokade med råge.
Att hålla i pass med allas ögon på just mig är heller inga som helst problem varken när jag har löpcoachning eller yogaklasser.
Det är alltså bara för just detta passet som nerverna dallrar lite väl mycket.

Men bara före.

När jag tryckt på "Play" och musiken är igång så flyger fjärilarna i magen långt, långt bort och efteråt skulle jag helst vilja göra om det igen omedelbums.
För det är skitskoj och jag är minst lika svettig som de som varit med.


Så fjantig är alltså jag.
Nåja, värre fjanterier kan man väl ha för sig antar jag.

Löpningen till och från gick finfint och vad som än sker så bestämmer jag att fr.o.m nu har våren kommit helt enkelt för att mitt säkraste vårtecken är här.
Jag sprang utan vantar!

[Comments (9)]
Thursday 2014-02-27 20:09
Author: Ingmarie Nilsson
Älska variationen
En av de saker jag verkligen uppskattar med löpningen är variationen.

Jag har helt ärligt aldrig riktigt förstått de som säger att löpning är tråkigt och enformigt för allvarligt talat, vilken annan idrott bjuder på så många olika varianter i ett och samma paket?

Långt, kort, hårt, lugnt, ute, inne, i sol, i regn, i snö, i blåst, backigt, platt, grus, asfalt, stigar, lera, öken, ensam, i grupp, i skogen och i stan.
Och det kan kännas kallt, varmt, blött, torrt, tråkigt, roligt, tungt, lätt, hemskt, ljust, mörkt, ensamt, gemensamt, vidrigt och alldeles, alldeles underbart.
(Och jag är säker på att du skulle kunna lägga till ytterligare några grejer.)

Det varierar faktiskt precis som livet själv.

Man vet aldrig riktigt hur det ska bli eller vara när man beger sig iväg och jag har funnit att även om jag har en plan så är det inte alltid det blir just så.

Vissa dagar är jag förstås mer fokuserad än andra på vad jag ska göra och ibland genomför jag det jag bestämt oavsett.
Men med jämna mellanrum så låter jag bara benen, sinnet, hjärtat och andningen bestämma helt hur löpturen, och kanske även dagen, ska bli.
Jag låter tankarna sväva fritt och bara är.
För mig är det bästa återhämtningen för både kropp och själ.

Efter gårdagens poolrun + löpintervaller, där de backtrötta benen märkligt nog var ruskigt pigga, så var det skönt att bara lulla runt i skogen i dag.
80 ostrukturerade och oplanerade minuter + ett Hot Mojo yogapass blev det innan klockan slagit kväll.

Jag har funnit att det bästa är oftast att bara följa med.
Som en del av ett ständigt flöde och som en del av själva livspulsen.
Inte kämpa eller sträva emot kroppen, tankarna och sinnet så förbenat mycket utan go with the flow.

Precis som med hela livet.

Jag inbillar mig att jag då har lättare att finna en slags balans och står lite stadigare när det blåser upp till storm eller en avgrund öppnar sig.
Det gör ju det förr eller senare i allas våra liv vare sig vi vill eller ej och oavsett vilka planer vi har eller tänkt oss att något ska vara och bli.
För livet händer.
Och varierar.
Hela tiden.
Oavsett.

[Comments (5)]
Wednesday 2014-02-26 20:29
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Glädje är värdefull som guld. Men guld är inte lika värdefullt som glädje.
/Okänd

[Comments (2)]
Tuesday 2014-02-25 20:58
Author: Ingmarie Nilsson
Älska backarna
För vad annat är det att göra?
De är ju liksom som de är de där backarna.

Jag har också märkt att ju mer jag kämpar mot dem ju längre och brantare verkar de bli.
Ungefär som motvinden.
Det gäller liksom att på något vis få kroppen och skallen att tro att man springer med backen/motvinden.

Men det är inte så enkelt alltid.
Hjärnan är smart och svår att lura.
Backträning är ju trots allt bland det jobbigaste i träningsväg man kan göra.
Åtminstone om du frågar mig.
Tufft för absolut hela kroppen.
I alla fall halva tiden. Nerför är det ju å andra sidan desto lättare.

Men just för att hjärnan är smart så går den att programmera om.
Den är mjuk och formbar med oändliga möjligheter.

Mitt "knep" är att vara i nuet. Ett steg i taget, en backe i taget och ett djupt andetag åt gången.
Börjar tankarna skena iväg till hur jobbigt det är, eller hur många man har kvar, så är man körd.
(Detta funkar förresten på alla typer av intervaller eller när det är kämpigt på ett eller annat vis.)

10 x i 80 sek.-backen, vidare till nästa (15 min. löpning) för ytterligare 6 x i 3 min.-backen.
(Jag har tre backar jag brukar köra i. Korta 80 sek, långa 3 min. och sen Hammarbybacken.)

"Vilan" är att springa ner och jag eftersträvar att hålla samma tid upp som ner och utan att skryta lyckades jag riktigt bra med det i dag.
110 min. löpning totalt innan jag slirade in på gårdsplanen, halvkröp uppför trapporna och stapplade över tröskeln.


Det var inte helt enkelt att sen veckla ut kroppen efter att ha suttit still i alldeles för många timmar men det blir heller inte bättre av att sitta kvar så det var bara att kämpa sig upp.
30 sekunder senare är man igång igen.
Kroppen är verkligen f-a-n-t-a-s-t-i-s-k.

Eftersom jag tror på funktionell, ganska tuff, styrketräning så fick det bli det som andrapass.
20 övningar x 3 och sen ligger man (jag) där som en trasa igen.
Hå hå ja ja.


Men nu är den enda gången jag ska veckla ut mig mer i dag för att komma i säng och sova.
Och det grejar man ju alltid.
[Comments (6)]
Monday 2014-02-24 20:35
Author: Ingmarie Nilsson
Lägerdax
Ett av de första riktiga vårtecknen, som faktiskt aldrig ger "bakslag", är att det är många fler ljusa timmar på dygnet nu. När jag körde igång kvällens företagscoachning kunde man fortfarande se en (svagt mörk) vacker blå himmel!


Vintern har varit snäll mot bl.a oss löpare och annat sportknytt som gillar barmark och snart är det vår och sommar på riktigt!
Och vad är väl då roligare än att åka iväg på ett läger?

Jag kommer vara med som ledare och arrangör på två olika denna vår och sommar.
Först i april då jag och Kenth ordnar löpar- och styrkeläger i Halmstad.
Kommer garanterat bli en svettig höjdarhelg!



Det andra lägret blir lite annorlunda.
I slutet av juni ordnar jag i samarbete med Kuskahusen på vackra Österlen en helg i löpningen, yogan och lugnets anda.



Så varmt välkommen att hänga med!
Anmälan till Halmstad hittar du här och till Österlen här.

För den som undrar så har träningen för mig denna sista februarimåndag bestått av poolrun-intervaller och Hot Mojo.
Perfekt start på ännu en höjdarvecka.
För det har jag bestämt att den ska bli. :-)

[Comments (4)]
Sunday 2014-02-23 19:32
Author: Ingmarie Nilsson
Lycko-söndag
Jag vet, och är medveten om, att jag nog ibland kan upplevas som snudd på överpositiv och en del kanske t.o.m. tror att jag mest spelar ett spel eller "hittar på".
Visst har jag mina dagar när livet är en aning segt men mestadels är jag faktiskt glad, pigg och tycker livet är en fest.
Och då kan jag ju inte gärna skriva att jag tycker livet är skrot för då skulle jag ju faktiskt ljuga...

Men det är inget jag har, eller fått, "gratis" även om jag i grunden nog är en positiv människa.
Jag har lidit, och då menar jag verkligen lidit, av svåra depressioner med bl.a tvångssjukskrivning som följd.
Jag har haft perioder när livet varit så svart att jag inte velat leva och när precis allt känts totalt meningslöst.

Jag kan inte sätta mitt finger på någon direkt enskild sak som hjälpt mig men jag vet att när jag började äta Holistics D-vitamin så blev det som att få ett helt nytt liv.


Vi är alla olika men jag behöver helt klart ta extra för att inte trilla ner i det där svarta hålet igen.
Faktum är att jag tar extra året runt men det blir mer på höst/vinter/vår då solens ljus helt enkelt inte räcker för mig.
Anledningen till att jag berättar om detta just nu är att jag upplever det som att det är så många som är trötta & deppiga.
Kan då detta lilla tips hjälpa skulle ingen bli gladare än jag!

Det som dock alltid, alltid hållit mig kvar på livssidan är familjen, mina vänner och löpningen.
Som en röd tråd går dessa tre i mitt liv och är mina ständiga livlinor.
När jag då kan få ihop att träffa en vän, eller flera, och springa ja då blir livet verkligen extra festligt!

Bästa Karin kom och förgyllde min dag och under två timmar kutade vi oss genomsvettiga i backarna.
Från snöblask och isvindar så sent som i fredags så blev det plötsligt nästan vår!




Jag var absolut plaskblöt av svett och den lilla drickaflaskan med vatten jag haft med mig räckte inte långt.
Vatten i alla ära men jag tror inte det alltid räcker.
Tur då att jag har bra grejer i kylen.
Ekos kokosvatten är verkligen perfekt som återhämtningsdryck.
Och före/undertiden-dryck.
Jag var bara korkad som inte tänkte så långt…
Hade jag gjort det kanske vi inte hinkat direkt ur förpackningarna. ;-)



Som en fin liten topping på detta körde jag ett bra styrkepass och en halvtimmes Hot Flex.


Nu är jag så där perfekt lagom trött i kroppen och redo för en ny härlig vecka.
I jämförelse med denna kommer den dock kännas som rena semester. :-)
[Comments (9)]
Saturday 2014-02-22 20:46
Author: Ingmarie Nilsson
En riktig löpar-lördag
Vilken dag!

Sol, blå himmel, perfekt (löpar)temperatur och massor av löpning med ett härligt gäng entusiastiska nya löpcoacher hela dagen!
Från tidig morgon till sen kväll.

En lördag, eller vilken dag som helst för den delen, kan väl inte bli mycket bättre än så?

Så vad är då allt detta skojiga?

Jo, så här är det.
I april kommer Sats starta tre sprillans nya klasser i samarbete med Urban Tribes (f.d Running Sweden) och det är alltså coacher till detta jag har fått äran att vara med om att utbilda tillsammans med ordinarie superteamet i Urban Tribes..

Det kommer bli helt galet skoj när det drar igång och alla kan vara med för det kommer finnas fem olika fartgrupper på varje typ av löppass som alltså är tre olika.
Nämligen:

Run tough by Urban Tribes, Run pace by Urban Tribes och Run Speedplay by Urban Tribe.

Nästan 30 nya suveräna coacher har varit med denna dag och jag kan nog slå vad om ganska höga belopp att vi alla kommer sova väldigt gott denna natt.
Och att benen inte är så springsugna just nu.

Men redan i morgon är det ju en ny dag och med mitt guldfisksminne så har jag säkerligen redan glömt att jag just nu är toktrött.



[Comments (9)]
Friday 2014-02-21 20:28
Author: Ingmarie Nilsson
Tough wet Friday
I dag har jag verkligen fått bekänna färg när det gäller att hålla igång.

Elvira the cat väckte oss redan i snorottan för tydligen var hon extra hungrig just i dag.
Hon har bra pip i lungorna kan jag berätta.
Ingen kan sova när hon sätter i gång och tjatar.
I-n-g-e-n.

Hur som helst.
Några timmar senare, kl. 9.30 närmare bestämt, efter de där vanliga morgonbestyren med yoga, frukost och jobb så begav jag mig hemifrån.

Transportlöpning (50 min.) i snöande snöslask (jodå, det kan visst snöa snöslask) till Sats Marievik för att hålla i mitt Runners strength pass.
Där frös jag absolut ingenstans men blev däremot genomblöt av svett och proppfull av energi.

Sprang sen direkt vidare i en dryg halvtimme i samma snöslask (men nu var snöandet utbytt mot regnande) till Sats Stadshagen där jag efter mycket slit till slut lyckades få av mig alla blöta kläder och på mig nya torra.
(Sa jag att blöta kläder sitter som klister på kroppen eller att ryggsäcken var galet tung?)

Men slaskandet var inte så farligt som det låter.
Det är ju faktiskt bara (kallt) vatten. ;-)
Och det livades upp rejält av att jag först träffade på Träningsglädje Sara och sen coolaste Kajsa F.
Fina tjejer och stora förebilder för mig var och en på sitt lilla vis. :-)


Hittade ett hak precis jämte Sats där jag nog fick den billigaste lunchen ever.
45 spänn för obegränsad salladsbuffé som var helt ok inklusive dricka, kaffe och bröd.


Raskt vidare för att vara en av utbildarna till ett stort gäng nya Sats Urban Tribes löpcoacher.
Genomgång av olika löpskolningsövningar (här var vi tack och lov inomhus) och sen ut för att alla skulle testköra sina pass.


Två timmar senare i ständig blöta både uppifrån och nerifrån och vi kände oss alla ganska skrynkliga, russinlika och möra.
Kan även berätta att februariregn inte är ett dugg varmt.
Faktiskt inte ens ljummet.
Men vi hade en riktigt vacker vy!


Klockan 19.20 var jag hemma igen.
Genomblöt.
I morgon vankas ännu en heldag ute men först ska jag försöka tina upp mig några grader och vila benen i högläge.
Och faktum är att jag längtar!

Happy Friday everyone!
[Comments]
Thursday 2014-02-20 20:06
Author: Ingmarie Nilsson
Onsdag och torsdag i racerfart
Det är mycket nu om man säger så.
Tycker inte jag hinner gå upp förrän det är dax att lägga sig igen.
Klockan verkar ha fått fnatt och vara inställd på en ständig fast forward.

Jag yogar, äter, coachar än här och än där, skriver så fingertopparna ömmar och hjärnan kokar, planerar för vårlägret här och sommarlägret här och så lite egen träning på det.
Tjolahopp!

I går poolrun och olika slags intervaller med ett företag.
I dag samma fast i omvänd ordning plus att jag "passade på" att lägga till transportlöpning så hux flux blev det nästan två timmars kutande i snösliret.
Vintern kom nämligen på besök och färgade först allt vackert vitt men mest blev det allt en massa snorhal slask.
Men om SMHI har rätt så blir det många plusgrader om bara någon dag.
Har jag tur smälter t.o.m isen då så jag kommer ner i min sjö. :-)



Nu vankas ytterligare två megafullspäckade dagar, men vet du vad?
Jag klagar inte.
Jag bara konstaterar. :-)

Hur det än är så har jag försatt mig i den här situationen helt på egen hand och helt frivilligt.
För visst är det väl som så att de val vi gör i dag formar vår morgondag och framtid?
Det tror åtminstone jag.
Så välj väl.

Kram

[Comments (2)]
Wednesday 2014-02-19 20:10
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
"The inspriration you seek is already within you"
/Läst på en Yogite-påse

[Comments (2)]
Tuesday 2014-02-18 20:24
Author: Ingmarie Nilsson
Tisdag och snuvad på konfekten
Tisdag är "skrivardag" för mig men för att jag ska palla sitta still i en massa timmar måste jag ut och röra på mig och då gärna "rejält".
Så då blev det så.

4 x 10 min. i tröskelfart tycker åtminstone jag är en definition av rejält.
Trött blev jag i alla fall.



Men det kändes helt ok och med fågelkvitter, sol, blommor (!!!) och (emellanåt) medvind så inbillade jag mig nästan att det redan är vår.



När jag nu hade varit så där "duktig" så tyckte jag att jag minsann kunde unna mig en riktigt fin belöning.
En som jag längtat efter och som jag liksom trodde det var dax för nu med tanke på mildvädret.

Glad i hågen joggade jag därför tillbaks omvägen via "min sjö" för att äntligen få bada igen.

Men vad ser jag?

Hela sjön är (fortfarande) täckt av is!
Jag blev inte bara snopen utan faktiskt lite sur också.


Sprang fram och tillbaks för att kolla om jag inte kunde hitta en liten öppning och gjorde t.o.m några tappra försök att skapa en egen vak genom att kasta stora stenbumlingar men icke-icke.
Isen ville inte ge vika.
Den hade nog gjort det om jag hade gått ut på den men jag var i ärlighetens namn inte badsugen att jag även ville få skärsår...

Men det hjälper inte att sura för att naturen sköter sitt jobb.
Det är ju faktiskt bara februari.

Och efter ett riktigt bra styrkepass på Sats Medis lite senare så var jag både go, glad och trött igen.


Men skam den som ger sig.
Någon isfri sjö ska jag nog allt hitta.

[Comments (9)]
Monday 2014-02-17 21:21
Author: Ingmarie Nilsson
Måndag
Måndagar brukar vara veckans lugnaste dag för mig helt enkelt för att jag gillar en mjukstart på en ny vecka.

Men i dag blev det lite annorlunda.
Inte så att jag på något vis stressat men den har varit ganska lång, bitvis intensiv och emellanåt inte alls som planerat.
Å andra sidan tror jag det är bra att vara en smula flexibel ibland och liksom bara följa med livspulsen och se vad som händer.

Började med en del jobbgrejer innan jag for in till den stora staden.
Nästan klarblå himmel och strålande sol!
Redan där kände jag på mig att det skulle bli en kalasdag oavsett.


I plurret vankades vattenlöpningsintervaller med bästa racer-Roger.
20 x 90-30 hard + 10 x 20 -10 max.
Totalt 80 min.
Riktigt bra och tufft pass.
Särskilt de där sista intervallerna för där snackar vi m-j-ö-l-k-s-y-r-a.

Men man blir hungrig av det där och jag vill ha bra mat för att hålla kroppen och sinnet glatt.
Lunch avnjöts därför på fina Brydlings med samma bästa racer-Roger och även allra bästa super-Mia.


Jag gillar verkligen när "dagens" är vego trots att det även serveras kött.
Dessutom ekologiskt och närproducerat.
Sånt ska som sagt var gynnas!
Falafel och stor fin salladsbuffé.
Sen är man minsann både mätt och belåten.


En dryg timme Hot Mojo yoga, jobbmöte med Urban Tribes och sen en timmes företagsträning på det.
Tuffaste måndagsgänget fick svettas igenom de sju dödssynderna.
Gånger tre.
Och de gjorde det utan att gnälla men med stora leenden.
Sånt gör mig glad i magen.


Ärligt talat tror jag inte veckan kunde börjat mycket bättre än så här.
Livet rullar på precis så som jag önskar just nu.

Life is good.

[Comments (6)]
Sunday 2014-02-16 19:24
Author: Ingmarie Nilsson
Söndags(s)yra
I teorin kanske 3 x (4-3-2-1) min. intervaller inte låter så märkvärdigt men i praktiken kan det vara riktigt tufft.
Det blir ju liksom vad man gör det till.
Vill man ta det easy och spara på krafterna så kan man.
Vill man köra slut på sig så kan man det också.
För mig blev det sista valet.

Jag tog verkligen i allt vad kroppen mäktade med denna dag och jag tror faktiskt inte jag kunnat kuta mig mycket tröttare än vad jag gjorde.
Hade onekligen varit intressant att se hur mycket mjölksyra jag hade i blodet.
Var t.o.m tvungen att pausa i trappen upp till lägenheten för att orka och det var mes stor möda jag fick av mig alla blöta kläder.
Då är man ganska trött…



Men sen är det som så att jag är inte bara lättroad och lättlurad.
Jag är extremt lättövertalad också.

I alla fall om det handlar om träning med fint sällskap,
Så när denna böna messade och frågade om jag ville med på poolrun så bara kunde jag ju inte säga nej.
Trots att jag var ganska utmattad.

But it´s all in my head som jag brukar säga så snabbt som attan packade jag ihop en väska, tog några klunkar kokosvatten och for iväg på hojjen till tuben.
Knepet är att inte börja fundera på hur lång tid allt tar, eller hur trött man egentligen är, utan liksom bara göra.

En timmes vattenlöpning kan kännas som tre evigheter om man är ensam och seg eller fem minuter när man är pigg och har rätt sällskap och så var det verkligen i dag.
Vips var klockan ännu mer och när Johanna kom i var det nära jag hade kutat ännu lite till men där någonstans började jag frysa något förfärligt mycket.

Nej, det är inte du som ser konstigt. Så där ser man ut om man håller kameran under vattnet när man fotar. :-)
Nej, det är inte du som ser konstigt. Så där ser man ut om man håller kameran under vattnet när man fotar. :-)

Väl i bastun höll jag nästan på att somna.
För så blir det lätt med mig när blodsockret är i botten och värmen börjar komma tillbaks i kroppen.
Rena sömnpillret.
Men jobbigast av allt var nog trots allt att ta sig hem igen...

Det var faktiskt riktigt skönt att vara "tvungen" att sitta ner och jobba resten av dagen. ;-)
[Comments (8)]
Saturday 2014-02-15 20:47
Author: Ingmarie Nilsson
Topp-lördag
Det som inte härdar dödar, eller hur det nu var, och eftersom jag sitter här och skriver detta så borde jag ju inte vara död utan levande och därmed blivit härdad denna dag. :-)

Den har absolut inte varit extrem men en smula utmanande.
Och utmattande.
I alla fall för mig.

Tuben en bit in mot stan och sen lätt löpning till Sats Stadion där jag höll ännu ett Runner´s strength pass.
Visst kan man som ledare maska en del men eftersom passet är så galet kul kan jag liksom inte låta bli att ryckas med och det slutar alltid med att svetten dryper även på mig.

Jo, jag vet.
Jag är extremt både lättroad och lättlurad.
Men sämre kan man ju börja en lördag och sämre jobb kan man ju liksom definitivt ha.

Sen gjorde jag som förra lördagen och sprang några mil.
Kan berätta att de där backarna finns kvar och att de var typ lika jobbiga i dag.
Nu hade jag dessutom lite snöblandat regn piskande i ansiktet mest hela vägen.
Men jag intalade mig att det är bra peeling och att kinderna blir lite extra rosiga.
(Visst lät det där v-ä-l-d-a-n-s positivt?)



Innan jag var hemma och fick mat i magen hade det gått nästan sex timmar sedan frukost.
Onekligen ett bra sätt att lära kroppen använda fettförbränningsmotorn men heller inte konstigt att jag slukade maten nästan fortare än den hann hamna på tallriken.

Hann sen doppa rumpan i soffan och göra lite jobb innan jag begav mig ut i ruskvädret igen och for till Eriksdalsbadet.
Gott om plats var det ont om men lite mer än en timme med vattenlöpning och simning blev det.
Och en lång skön bastu för att tina upp blodet och stretcha ut musklerna.

En riktigt bra lördag med andra ord!

[Comments (8)]
Friday 2014-02-14 20:05
Author: Ingmarie Nilsson
Alla Hjärtans Dag
Man kan ju tycka vad man vill om "Alla hjärtans dag" men lik väl återkommer den varje år.
Personligen tycker jag det är lite väl mycket kommers över det hela.
Ungefär som t.ex. Mors, Fars och semlans dag när det i ärlighetens namn mest är försäljarna som jublar.
Löpningens dag är däremot en helt gratis temadag. :-)

Men hur som helst tycker jag att man kan fira och hedra både sitt eget, och alla andras, hjärta som klappar och slår utan paus dygnet runt, vecka in och år ut lite extra denna dag.

Och jag tycker vi speciellt ska tänka ännu lite extra mycket på de hjärtan som just nu inte mår så bra.
Kanske för att det rent fysiskt inte fungerar som det ska och/eller för att det gör ont av sorg, rädsla, oro eller längtan.


Vi som har friska hjärtan tänker kanske inte så mycket på det.
Det liksom bara finns där.
Men för att det ska må väl behöver vi pyssla om det.
Med kärleksfulla tankar, näringsrik mat och motion.
Det är naturligtvis ingen garanti för att inget dåligt händer men det hjälper absolut till att hålla det starkt, friskt och lyckligt.

Jag har firat och hedrat mitt hjärta på, tycker jag, ett riktigt bra sätt.
Yogat, mediterat, ätit hjärtvänlig mat, kutat, kört på crosstrainern och haft mitt fredags Runner´s strength-pass på Sats Marievik där man piffat till allt lite extra fint och bjöd på både hjärtmums och utlottningspriser.



Lunchen avnjöt jag med världens (?) bästa chefredaktör på världens(?) bästa Löpartidning.
Ja ja, jag vet att jag är extremt partisk i det här men mitt hjärta brinner faktiskt väldigt, väldigt mycket både för Stefan Larsén och tidningen.
Stefan är utan tvekan en av de mest sympatiska människor jag känner.
Det kommer bli ett f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t (skrivar)år!


For sen vidare med magen full av mat och kroppen full av glädje för lite styrka och ett Organic Bodywork-pass.
Fin avslutning på en fin dag helt enkelt.

Och här hemma har jag ju mina alldeles speciella två små hjärtan.

Elvira the cat gillar i-n-t-e att bli buren eller vara med på foto...
Elvira the cat gillar i-n-t-e att bli buren eller vara med på foto...


Så berätta, har du firat på något speciellt vis?
[Comments]
Thursday 2014-02-13 20:18
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Det storslagna ligger inte i att aldrig falla, utan i att resa sig varje gång det händer.
/Konfucius

[Comments (2)]
Wednesday 2014-02-12 18:50
Author: Ingmarie Nilsson
Filosofering och fundering i Göteborg
Jag ville ju hinna med att testa allt skoj som fanns att göra i kvarteren där jag bott under min lilla Göteborgsvistelse så i dag blev det crosstrainern på hotellets gym.

Riktigt flådigt!

Och inte ett dugg konstigt att jag fastnade där och nära på missade frukosten för visst är det en helt fantastisk utsikt som bjuds på från den där svett-trampmaskinen? :-)


Jag har aldrig sett just denna vyn innan men ändå blev det en minnenas stund.
Där på Nya Ullevi har jag kutat med landslagsdräkt såväl som klubbdräkt.
Vunnit medaljer och varit med i tv.
Jag har upplevt himmel och helvete kutandes på stadens gator och både vunnit stort och förlorat med minsta möjliga marginal.
Jag har skrattat, gråtit, svurit och hoppat högt av glädje.
I sol och i regn.

Men det var då det.

Nu är nu.

Jag är oerhört tacksam över att ha fått vara med om allt det där.
Att ha kunnat kuta så bra att jag fått representera Sverige, och därmed varit "intressant", men jag är också oerhört lycklig över att ha det som jag har det just nu.
Var sak har liksom sin tid och nu är det nya mål och upplevelser att sträva mot.

Även om jag tänker att det blir som det är menat så tror jag också att det vi vill innerst inne, det vårt hjärta brinner för, kommer att ta oss dit vi ska om vi bara följer dess röst.

It´s just to go with the flow.

Men det gäller också att våga tror jag.
Våga lyssna inåt, våga bryta upp, våga säga nej och våga säga ja.

Kram från filosoferande Ingmarie som nu är tillbaka i 08a land.
[Comments (7)]
Tuesday 2014-02-11 21:19
Author: Ingmarie Nilsson
En dag i Stjärnglans
Efter denna dagen borde jag blivit typ självlysande med tanke på vilka superstars jag träffat.
Jag erkänner direkt att jag allt är smula Starstrucked

För hör här:

Först Mustafa Mohamed.
En av våra genom tiderna bästa löpare med en meritlista så lång att man måste ha (minst) en hel dag på sig för att läsa igenom.
(Nej, jag skojar inte.)
Och ja, han är exakt lika trevlig och ödmjuk i verkligheten som han verkar.
Eller nej förresten, han är t.o.m ännu trevligare och ödmjukare.

Proffsiga fotografen Luca Mara in action
Proffsiga fotografen Luca Mara in action


Den andra var Ulf Friberg.
En av Sveriges mest framgångsrika tränare men som ändå är en doldis för de flesta.
Lika trevlig han och otroligt spännande att lyssna på!

Fotograf Luca står på en stol om du undrar. :-)
Fotograf Luca står på en stol om du undrar. :-)


Mycket av allt jag fått veta kommer även du kunna ta del av i en känd löpartidning nära dig inom en inte allt för lång framtid.

Mellan allt detta har jag klämt in ett löppass till, i och från fina Skatås.
Är man en löpande reporter så är man.

Kolla vilken bra grej! Så slipper föräldrar skylla ifrån sig på barnen om de inte hinner träna. :-)
Kolla vilken bra grej! Så slipper föräldrar skylla ifrån sig på barnen om de inte hinner träna. :-)


Och jag har ätit lång-lunch med kära lillebror Daniel och ännu mer projekt-idéer har planterats i min arma lilla skalle.
Finns ju så otroligt mycket skoj att hitta på och Daniel är galet bra på att bolla idéer med och få hjälp med att sortera röran i hjärnkontoret.
Det är ju inte utan anledning han är så framgångsrik i det han gör…


Och ja just det ja, jag körde ett hyfsat bra vattenlöpningspass på Valhallabadet också.
En bunt 5-minutersintervaller.
Rensar både kropp och knopp väldigt effektivt kan jag berätta.

Jag gillar verkligen det där stället.
Ordning och reda, lugnt och fräscht.
Jag gillar hela Göteborg förresten.
Goa grabbar och tjejer som fattat att man inte behöver rusa fram i tillvaron som stressade 08:or gör. Här går man lugnt och fint och tar sig tid att svara på en korkad hallännings dumma frågor om både väg och närmsta butik.

Och så har de ju Liseberg. :-)


Sa jag att jag har världens bästa jobb förresten?
[Comments (7)]
Monday 2014-02-10 21:39
Author: Ingmarie Nilsson
På besök i Göteborg
Jag vet inte hur det är med dig men det verkar inte spela någon roll om jag ska vara borta tre dagar eller en hel vecka för jag behöver lik väl en (fullpackad) resväska för att få plats med allt.
Man vet ju liksom aldrig riktigt vilket väder det blir (särskilt inte i Göteborg) eller var/vad man ska köra för skoj extraträning.

Förutom att hotellet jag camperar i just nu har ett riktigt fint och välutrustat gym så finns även Sats och härliga Valhallabadet om knuten.
Så förstå hur oerhört jobbiga valbeslut det blir att ta för en velmaja som mig.
Nästan omöjligt faktiskt!

Men jag tog mitt förnuft till fånga och insåg att jag nog ska hinna testa allt så i dag valde jag Sats.
Cykel, styrka, lite yogastretch och foamroller samtidigt som jag suktade på den där bassängen...
Fina grejer alltihop och perfekt för mig just i dag.



Löpturen gjorde jag hemma i skogen innan jag intog dagens mobila arbetsplats.
Jag älskar verkligen just mobila arbetsplatser oavsett om de är springande eller åkandes på räls.
Finns inte en chans i världen att det blir tråkigt.



Kvällen har jag tillbringat med att hänga i hotell-lobbyn tillsammans med käraste lillebror Daniel.
Många veckor sedan vi sågs så då är det massor som ska babblas igenom.

Och plötsligt var det sen kväll igen och jag fattar nästan inte vart dagen tog vägen.
Men jag vet att jag är sov-trött och det ska bli galet skönt att krypa ner i sängen.

Frågan är vilken jag ska välja?
Höger eller vänster sida? ;-)

[Comments (4)]
Sunday 2014-02-09 20:08
Author: Ingmarie Nilsson
Tacksam söndags-boost
Ganska otroligt ändå hur snabbt kroppen kan återhämta sig.
Stumma och trötta ben i går förvandlades till, om inte så spänstiga och snabba, så i alla fall till pigga och starka ben i dag.
Min egen lilla hemmasnickrade teori till detta är vattenlöpningen och alla färgglada grönsaker, frukter, kryddor, nötter och bär i olika former som jag proppar i mig dagarna i ända.
Sånt gör kroppen glad och levande har jag märkt. :-)

Som jag nämnt tidigare någon gång så tror jag det är otroligt bra att kuta med andra för att utmana sig själv och få upp farten några snäpp i de där benen.
Har man det sen så himla bra förspänt som jag att käraste vännen Karin också är ens adept och är ruskigt snabb så har man liksom fått högsta vinsten flera gånger om.

Uppjogg ca 20 min. följt av 15 x 2 min., lite styrka på Kärrtorps fina utegym (gott om plats en dag som denna kan jag berätta) och nedjogg ca. 20 min. i regnet på härliga barmarksgrusvägar.
En aning blött och kallt var det förstås men vad gör väl det när kroppen fick bli så där makalöst härligt trött som den bara kan bli av att kuta och hjärta och själ fullkomligt svämmade över av lycka?

Ingenting!


Inte helt utan att det var skönt att bara få sitta och dega vid matbordet, babbla i timtals (!!!) innan det blev poolrun och en go stund i bastu.



Du får ursäkta om jag upprepar mig som en gammal hackig sekelskift-skiva, och kanske t.o.m låter så där överpositiv och präktig, men jag känner verkligen en enormt stor tacksamhet för varje dag jag lever och både kan och får träna.
Jag har inte ont någonstans, jag är frisk och slipper leva under hot eller rädsla.
Och varje dag kan jag duscha i varmt vatten, få torra kläder på kroppen, jag kan äta mig mätt flera gånger om och jag har vänner och en familj som bryr sig om mig.

I min värld är det stort.

Och tänk sen att dessutom få så här fina vårkänsloframkallande blommor av vännen man drog ut i regnet denna dag.
Visst är det snudd på ofattbart lyxigt? :-)


Lev sant och lev väl.
[Comments (7)]
Saturday 2014-02-08 19:55
Author: Ingmarie Nilsson
Nu ska jag berätta en liten "hemlighet" för dig...
Om man kört tre tuffa styrkepass inom loppet av ett dygn, sprungit ganska många mil, cyklat en hel del och benen är väldigt trötta, så är Götgatsbacken, Skanstullsbron, backen upp till Hammarbyhöjden och t.o.m den lilla under viadukten vid vårt hus (i motvind) väldigt jobbiga, väldigt långa och väldigt branta.
Helt ärligt var det knappt styrfart emellanåt.

Ja så nu vet du det och slipper undra.
Bra va? ;-)

Men det är också som så att även om benen är bly så kan sinnet ändå vara sprudlande glatt!
Jodå.
För när bäckarna porlar, fåglarna kvittrar, solen tittar fram ibland (det gäller dock att inte blinka precis för då missar man den) och det finns kilometervis av is- och snöfria grusvägar då ler i alla fall jag oavsett.

Eftersom jag varit på Stadion och kört mitt RS-pass i dag så passade jag på att ta en kringelikrok-omväg hem.
Gärdet, runt norra Djurgården, genom hela söder och sen hem.
(Och det var alltså då de där backarna kom.)


Annars har dagen varit lite som i går rent träningsmässigt förutom att jag sprang lite längre, bytte gympasset mot ett poolrun-pass. och jobbet mot att städa.
(Fast det sista är ju typ samma sak faktiskt… ;-) Eller nej, förresten jobba är ju ROLIGT! Det är inte städning. )

För övrigt så tror jag det börjar bli hög tid att byta skor…
(Och ja, det är ett hål i sulan du ser.)


[Comments (5)]
Friday 2014-02-07 20:02
Author: Ingmarie Nilsson
Fredags Rock´n roll igen
Fredagar är då ingen dag då jag låter mossan växa sig allt för stark på kroppen.
Det är en fysdag helt i min smak.

Lugn, fin och stärkande morgonoga, löpning hemifrån till Sats Marievik för att hålla en full Runner´s strength-klass och sen direkt löpning hem med omväg för på något vis kutar jag visst fortare och fortare varje gång och jag vill ju ha mina 90 minuter.
Inte 84.
Inte ens 89.
(91 är ok men jag räknar det ändå som 90 och blir det 92, ja då måste jag förlänga till jämn siffra.)
Tror det beror på all härlig barmark som börjar visa sig!
Och fågelkvittret!
Jodå, jag fattar att våren inte är här ännu men nog är det bra härligt när man får en liten föraning?



Lunchpaus och några timmars jobb innan ett riktigt rejält styrkepass.
10 övningar fyra varv.
Svettpölarna var inte nådiga men så där blir det oftast när jag kommer igång.
Trögstartad är mitt mellan-namn men när motorn väl har startat då är den svår att stänga av.

Tänkte jag skulle nöja mig där men så "råkade" jag gå förbi boxsäcken och "råkade" se att där låg ett par handskar och det var minsann som om de bara väntade på mig.

Och jissesamalia vad det var skoj.
Jag slog som om det inte fanns någon morgondag och den där säcken for som en vante fram och tillbaka.
Troligtvis kommer jag att bli duktigt påmind i morgon om att det finns en morgondag...



Men vet du, det har varit så himla roligt att jag kommer köra en slags repris i morgon.

Hej hopp!
[Comments (4)]
Thursday 2014-02-06 20:52
Author: Ingmarie Nilsson
Vila eller ej och om livsval
Jag får väldigt ofta frågan om jag "aldrig vilar".

Svaret är både ja och nej.

Ja jag vilar helt från träning om jag t.ex. har en extremt lång resdag/arbetsdag, om jag inte känner för att träna eller om jag skulle vara/känna mig sjuk.
(De två sista händer dock tack och lov sällan. Peppar, peppar..)

Nej, jag har annars i princip inga helt träningsfria dagar regelbundet inplanerat.
Däremot har jag dagar då jag verkligen tar det superlugnt och bara kör extremt lågintensivt.
Som i dag. 80 min. distans i snigelfart, lite cykel och hot flex.

Man måste komma ihåg att jag dels sitter ner väldigt mycket mellan passen och sliter inte alls på kroppen som jag t.ex gjorde när jag knegade på sjukan.
Dels tränar jag pyttelite mot vad jag har gjort.
Jag är van vid att röra på mig och det har varit min livsstil i massor av år.
Är jag stilla för länge/för mycket får jag ont överallt och hela kroppen protesterar.
Och dels har jag ett väldigt lugnt liv för övrigt nu för tiden. Jag har medvetet valt att ta bort saker i mitt liv som stressar mig vilket jag tror gör att återhämtningen blir väldigt mycket bättre.
Plus att jag är övertygad om att den dagliga yogan och meditationen gör att jag får en "automatisk" återhämtning redan där.

Visst flänger jag runt både här och där men jag lovar att det är ljusårs skillnad att t.ex coacha ett teknikpass, göra en intervju, ha en deadline, undervisa eller hålla ett yogapass kontra stressa efter en stämpelklocka, ränna runt på hårda betonggolv utan ordentlig rast för mat och toabesök eller känna inre stress över att inte räcka till/inte hinna med.

Och ärligt, om jag jämför mitt liv med t.ex. mina farföräldrars så är jag en latmask.
De slet med jordbruk sju dagar i veckan 365 dagar om året.
I ur och skur.
Många gånger ensidigt, tungt, slitsamt och med en ständig oro om skörden skulle slå väl ut.

Nu sticker jag ut näsan lite men jag tror faktiskt det vilas lite för mycket ibland.
Måste man verkligen vila "bara för att"?
Kan man inte börja lita på sin kropp och sin magkänsla lite mer?
Helt enkelt utgå från sig själv och sina behov och våga känna efter när man behöver vila?

Jag vet att det kan vara svårt, särskilt om man har ett stort livspussel som ska fås ihop eller är en endorfinknarkare som mig, men nog borde det gå?

Rätt eller fel?
Det vet jag inte men för mig är det rätt just nu.

För så här är det:
Jag älskar att träna, jag älskar att coacha och jag älskar att skriva.
De flesta som läser här har nog förstått det.

Det är inte alltid jättekul och jag är inte alltid jättesugen men det är en livsstil jag mår bra av och trivs med.
Dessutom har den fört med sig så otroligt många andra grejer som jag troligtvis aldrig skulle fått vara med om i fall jag inte hade varit löpare.

Resor till avlägsna och nära platser, vänner, otroliga upplevelser och erfarenheter om både mig själv och andra.
Å andra sidan kanske jag hade varit med om andra saker som hade varit ännu häftigare om jag pysslat med t.ex. politik, försäljning, sophämtning eller hemmafru.
(Sjukvården vet jag redan hur den är så den kan jag stryka från listan "hur vore det om jag hade..."?)

Vad vet jag, vad vet jag.

Men nu har jag valt detta livet och just nu är det det absolut bästa jag kan tänka mig.
Hur det är om en månad eller om ett år är det ingen som vet så det är meningslöst att ens fundera på tänker jag.
Visst både drömmer jag mig tillbaks ibland och planerar framtiden men det är trots allt här och nu jag lever och då vill jag vara mest här och nu.
Inte eller sen utan nu.

De flesta dagar gör jag därför verkligen det jag älskar att göra.
Träna, skriva och coacha.
Jag har ansvar över mitt liv och jag ser det som min plikt att leva det så bra som det bara går.

Ja, så tänker jag.
Det är inte lattjolajbans att leva varje dag men oavsett så ser jag till att göra minst en extra rolig grej oberoende hur resten av dagen är.

I dag var det lite extra skoj att få äran att coacha Micke Syd Andersson.
Gyllene Tiders trummis och sångare.
Den mannen vet vad taktkänsla är och jag är säker på att det kommer hjälpa honom hela vägen mot sitt mål.
(Med mig som ivrig påhejare & slavdrivare.)


Om du missat det så är han förresten med på vårens bästa löparläger.

I morgon är det sen äntligen dags för Runner´s strengthSats Marievik igen.
(Jag ska även köra på lördag kl 10.30 på Sats Stadion om du vill testa.)

Så mina vänner, enjoy life!
Det är nämligen på tok för kort för att inte uppskattas eller avnjutas.


[Comments (8)]
Wednesday 2014-02-05 21:42
Author: Ingmarie Nilsson
Veckans tänkvärda
Man kan inte kämpa ihjäl en skugga, den dödar man med ljus.
/Okänd


[Comments (2)]
Tuesday 2014-02-04 21:32
Author: Ingmarie Nilsson
Lössläppt
Just nu känner jag mig otroligt planlös.
Under hela resten av 2014 har jag bara två ynka lopp spikade.
Det här och det här.
Onekligen lite klent...

Fråga mig inte varför eller hur det har kunnat bli så här men samtidigt vet jag att det bara är en kort tidsfråga innan jag vet vad jag ska fokusera på.
Kanske jag helt enkelt bara har behövt en period där jag kunnat göra lite som jag velat helt kravlöst.

Men bara för att jag är planlös så är jag inte rådlös eller träningslös.
Tvärtom.
Jag tränar målmedvetet mot 2016 men såklart det är både roligt och bra att ha något att sträva mot innan dess! :-)

I går blev det vattenlöpningsintervaller.
22 x 90-30 hårt + 10 x 20-10 max.
Plus ett Hot Mojo-pass.

I dag 4 x 10 min. tröskel.
Om det var all barmark eller fågelkvittret låter jag vara osagt men jag var nästan ruskigt pigg.
Du vet så där så det känns som om man har hur många växlar som helst i benen.
Så är/var det förstås inte men det är allt en go känsla.
Och tja, när jag är i det där stimmet går det undan och sen blir det som det blir.
Jag får punka.



Ytterligare ett Hot Mojo pass innan jag satte rumpan i biostolen på en "smygpremiär" och jag tror banne mig att jag redan sett en av årets bästa filmer.
Enda "felet" med den var att jag började längta hejdlöst mycket tillbaka till Falun...

[Comments (4)]
Monday 2014-02-03 19:49
Author: Ingmarie Nilsson
Fot-räddarna och om att aldrig ge upp
Min kropp är verkligen fantastisk om jag får lov att vara en smula "skrytig".
Fast egentligen menar jag mest att jag är oerhört tacksam.

Jag är extremt sällan sjuk eller skadad men jag har ju en del på kroppen som är lite klen.

Fötterna.


Eller klen och klen.
De är kanske egentligen det mest fantastiska på min kropp eftersom de funkar trots sin genetiska svaghet.
(För nej, det är inte löprelaterat.)

Ingen läkare, terapeut eller människa med minsta fotkunskap fattar hur jag kan kuta över huvudtaget.
En del menar t.o.m att det är omöjligt.(?)
Och kanske det vore så om jag inte haft de "livlinor" jag har?

5: Yogasandalerna, "piggfotbollen" och fotövningarna.

Flip-flopsen är i princip alltid på inomhus. De är gjorda av samma material som en yogamatta och är därmed supermjuka samtidigt som de ger fotgymnastik. Lilla pigg-bollen rullar jag med + att jag gör olika övningar för att stärka fötterna/tårna.


4: Newtonskorna.

Jag har nog provat de flesta sorterna men de här är de enda skomärke jag kan springa i.


3: Naprapat-Mats.

Den enda i världen som (hittills) fixat mina tår rätt när de hoppat (ännu mer) ur led. Mats är en av de skickligaste naprapater jag vet. Och jag har testat en del…
Spelar ingen roll var problemet sitter. Han fixar det!
Dessutom är han löpare. :-)
(Om du vill ha hans hjälp så nämn "Löpningens dag" så vet jag att du får rabatt.)


2: Guru-Danne.

Han håller både min in-och utsida i balans. Allt hänger samman du vet.
Näring, återhämtning, höger/vänster, plus/minus, Yin och Yang, harmoni och struktur. Funkar inte en del i livet så kommer förr eller senare det att påverka resten också.
Danne har "botat" åkommor (och då menar jag inte bara när det gäller mina fötter) som läkare inte ens har vetat vad det varit. Men trots att de inte vetat så har de ändå velat behandla med piller av olika slag.
Danne ser till helheten och långsiktiga lösningar.
Även han är löpare och en vass triathlet så han vet vad träning handlar om.


1: Ulf Jönsson på Anatomic.

Helt klart den absolut viktigaste länken av allt och alla för mina fötter. Utan hans kunskap och specialanpassade sulor hade jag inte kunnat kuta en meter oavsett de fyra ovan.
Han har hjälpt mig i massor av år och till 100% lyckats fixa mina problem. Oavsett om det varit Morton´s, andra nervinklämningar eller tår ur led.
I dag fick jag ännu ett par sulor (de slits ju ut de också) som var lite extra snygga.




När jag sätter fötterna i ett par nya skor med ett par nya sulor så kan jag faktiskt säga att jag inte har ens en promille ont någonstans.
Förstå vilken lycka det är!

(Om du vill testa Ulf så nämn mitt namn så vet jag att du även här får rabatt)

De flesta av oss har små eller stora skavanker men jag tror också att i väldigt många fall går det också att göra ganska mycket åt det om man bara vill.
Ibland hittar man "rätt" direkt, ibland får man testa flera olika vägar innan man finner lösningen.

Så låt dig inte nöjas med svaret "det där får du leva med" eller "det går inte att göra något åt".
Sök fler utlåtande, sök fler svar och sök det som passar och funkar för dig.

Jag har accepterat att mina fötter är som de är och jag får lov att anpassa mig till hur de mår men jag kommer aldrig ge upp.
Gång på gång har jag visat att det visst går trots att de är "utdömda som löparfötter".

Så mitt råd för dig som kämpar med något, oavsett vad det är:
Ha tålamod
Tänk om
Tänk nytt
Våga testa
Håll ut
Håll i
Acceptera

Och kanske det hjälper att tänka på något Pablo Picassos lär ha sagt:

Handling är nyckeln till all framgång.

Kram & Lycka till med vad det nu än är du vill göra något åt.
[Comments (11)]
Sunday 2014-02-02 20:37
Author: Ingmarie Nilsson
Söndags-ljus
Det må ha varit en ovanligt grå dag i dag men så länge sinnet är glatt och hjärtat ljust så spelar det inte så stor roll tänker jag.
Vädret är som det är och man får lysa upp det man kan lysa upp helt enkelt.
Lampor, stearinljus, färgglada kläder, ballonger, läsa roliga serietidningar, måla tånaglarna, spela schack eller vad du nu har för knep för att liva upp tillvaron.

Jag är ju en ganska lättroad varelse så får jag bara min dagliga endorfindos samt tillräckligt med mat och sömn så skiner solen i mitt liv oavsett nu för tiden.

130 min. löpning i ömsom snö, ömsom regn, ömsom barmark, ömsom slask, ömsom slir, ömsom medvind, ömsom motvind, ömsom uppför, ömsom nedför, ömsom helt ensam, ömsom fullt med både folk och bilar, ömsom snabbt, ömsom knappt styrfart, ömsom plättlätt och ömsom gummistövlarpåfötterna-tungt.

Vem sa att det är enformigt att kuta?

Blött och ganska oskönt var det förstås att trampa i de gigantiska iskalla vattenpölarna och jag kände mig lite både stel och skrynklig när jag väl var hemma igen.
Fördelen är dock att dojjorna plötsligt ser riktigt fina ut igen.
Inget ont... bla bla bla du vet.



Och inte blev jag direkt torrare, varmare eller mer skrynkelfri av Eriksdalsbadets pool men det finns ju både handduk och bastu på det där stället.
Skrynklorna är väl inte mycket att göra åt men varm och torr blir man alltid av bastun.
Jag mår alltid som en drottning både i kropp och själ när jag går därifrån.

Framförallt när man som lycko-jag får sällskap av världens bästa Elina.
Hon som sparrade mig på spinningen i går.

Vem som är vem och vad som är vad får du klura på själv. :-)
Vem som är vem och vad som är vad får du klura på själv. :-)


En timmes vattenlöpning försvann snabbare än jag tyckte jag hann doppa tårna och vi hann diskutera allt från hälseneinflammationer, sinnets påverkan på kroppen, dasslock och hus/lägenhetsköp.

Jo men.
Viktiga grejer alltihop.

Vem sa att träningstid inte kan vara både socialt, effektivt, livslustfyllande och en enorm ljuskälla?

Så kom ihåg gott folk.
Ljuset finns där även om det inte syns.
[Comments (2)]
Saturday 2014-02-01 21:26
Author: Ingmarie Nilsson
Löpningens dag och en Super-Saturday!
Vilken superlördag!
Mitt endorfinbehov har verkligen blivit tillfredsställt med råge.
Liksom glädje-lycko- och hjärtevärme-behovet.

För se och läs här ska du få höra:

Först och främst har ju denna lördag varit Löpningens dag om nu någon lyckats missa det. ;-)

Strax efter 10 samlades ett stort härligt gäng löpare på nya fina Runner´s Store som bjöd på både lokal och fin-fina erbjudanden.
Stefan berättade lite om TomTom-klockan och det var även några som fick låna och testa vilket jag tror var väldigt uppskattat.
Så man vet vad man får om man nu vill ha en ny klocka.
Jag har haft min ett tag nu och jag får ju lov att säga att den passar mig perfekt.
(Recension kommer.)



Sen var det dax för det allra roligaste.

S-p-r-i-n-g-a!

Hela gänget drog iväg till Humlegården där jag fortsatte uppvärmningen med några olika hopp-och skuttövningar.

Till min hjälp hade jag världens bästa Camilla och lika världens bästa Karin.
Camilla tog hand om halva gänget och körde styrka medan jag, med en del hjälp av Karin, drillade den andra halvan med 10 x 30-30 sekunders intervaller.
Vi körde 10 minuter/station x 4. D.v.s 20 intervaller totalt + 20 min. styrka.
(För mig blev det med andra ord 40 st. 30 sek. intervaller.)
Jag tror mig ana att det kommer finnas några med träningsvärk i morgon. ;-)

Vilket gäng!
Här snackar vi löparglädje ut i skosnörena!
Jabbadabbadoo vad det gick undan!
Och jag lovar att ingen som vistades i den där parken när vi var där kunde undgå varken oss eller energin vi spred.
Faktum är att det kom både ett och två hejarop från "publiken". :-)



Lugn jogg tillbaks till Runner´s för lite stretch och (ännu ett ) obligatoriskt gruppfoto.


Lite extra glad blev nog allt Jan-Erik som vann en sprillans ny TomTom-klocka!


Och jag blev extraglad som fick extra egentid med Camilla.
Lunch på Brydlings på Åhlens där det serverades massor av vego.
Bl.a en galet god veganburgare!
Jag fick reda på att kocken där är vegan.
Me like!
Det där stället kommer gynnas av mig fler gånger, det är då ett som är säkert!


Nu skulle man ju kanske tycka att dagen var bra nog, men jag gjorde den faktiskt ännu lite bättre även om det inte var direkt löprelaterat.
Men med lite fantasi kan man ju faktiskt kalla spinning för bike-run.

Under 100 tuffa och extremt svettiga minuter drillades jag och resten i den fulla salen av alltid lika fantastiska Glenn.
Jag svettades så mycket att jag minsann tror att svetten tog slut.

Om jag inte helt missminner mig så var passet ungefär så här:
5 x 30-30 + 8 x 90-30 + 10 x 15-45 + klättring 5 min. + 5 x 4 min.
Kändes riktigt bra och var riktigt skoj!
Dessutom hade jag supersparring av bästa Elina som satt på hojjen jämte mig.
Heja oss!


Jag och Elina
Jag och Elina

Och jag och Glenn
Och jag och Glenn

Så gott folk, detta är vad jag kallar en Super-saturday.
Helt i min stil.
Massor av svett och endorfiner och framförallt massor av glädje, lycka och hjärtevärmande människor.

TACK alla ni som varit med och firat denna dag!
Oavsett om det var på 08:a eventet, helt Lonesome, på ett annat evenemang eller "bara" i tanken.
Jag vet ju att ibland kan man inte kuta även om man vill...

Att kunna träna är inte någon självklarhet och för en del inte ens en rättighet.
Det är ett stort privilegium både att kunna, ha möjlighet och att få springa och träna.
Ja så ser jag det i alla fall.
Jag känner en enorm tacksamhet över att jag är en av de som har alla de där förmånerna.

Hur har din lördag och Löpningens dag varit?
[Comments (10)]