Weblog #199

Tuesday 2008-04-22 21:27
Author: Ingmarie Nilsson
När djävularna kom till stan
Det här är, tyvärr, varken ett aprilskämt eller hämtat ur en roman, utan sant och har skett i vårat demokratiska samhälle..

För fem år sedan kom Shwan Fatah från Kurdistan i norra Irak till Sverige. Han flydde sitt land av politiska själ. Kallar sig demokrat och har därför hotats till livet av en islamistisk grupp kopplad till Al-Qaida.
I Sverige fick han politisk asyl och senare tillfälligt uppehållstillstånd när den tillfälliga asyllagen kom 2005.
I Kurdistan har han ingenting kvar. Varken familj eller kontakt med släkt.

Shwan är förlamad från midjan och neråt efter att ha blivit skjuten på öppen gata i Kurdistan.
Han äter läkemedel mot sina smärtor och sin depression, och tar även medicin för magen, urinvägarna och mot förstoppning.

Shwan har både urinkaterter och stomi (”påse på magen”), och varje dag har han haft 5 personliga assistenser som hjälpt honom till och från sängen, till köket och till toaletten. Någon annanstans har han knappt varit.
Värken och smärtorna har varit för svåra.

I söndags blev han utvisad.

”Inte tillräckliga skyddsskäl” enligt Migrationsverket.
Trots att FN:s flyktingorgan UNHCR avråder att utvisa människor till Irak p.g.a den oroliga situationen där.
Hur kan de som sitter där utvisa en handikappad och sjuk människa till ett land där han är dömd att leva i ensamhet och misär?
Om han nu överhuvudtaget överlever vill säga.

Är vårat system så vansinnigt inhumant? Och de där nissarna som sitter och bestämmer vem som ska lämna landet, hur tänker de?
Har de någon som helst empati? Nej, det kan de inte ha. I så fall skulle detta aldrig ha skett.

Det är så jag skäms över mitt land!

Fyra (!) poliser kom för att hämta honom i hemmet i Hedemora.
Den eldrivna rullstolen, ”glädjen i livet”, blev kvar och det sägs att Shwan blev bunden i den rullstol polisen hade med sig.
Hans fot fastnade i något, skadades och började blöda kraftigt då han försökte göra motstånd.
Ett motstånd som naturligtvis var helt meningslöst.
Fyra friska poliser mot en svårt handikappad människa.
Enligt Röda Korsets ordförande i Hedemora var hämtningen både brutal och inhuman.
Hans personliga assistent grät av vanmakt.

Fyra mot en...

Shwan togs till Arlanda där han tillsammans med poliserna och viss sjukvårdspersonal först flögs via Frankfurt till Amman i Jordanien, men där fick han inte stanna för militären.
I stället flögs han till Bagdad där han blev lämnad.
Utan pengar. Utan rullstol. Utan ett hem.
Inte ens en extra stomipåse, berättar hans kusin till Falukuriren.

Är detta dagens Sverige?
”De nya moderaterna”?

Jag förstår att poliserna var tvungna att göra sitt jobb, men jag varken förstår eller kan acceptera deras tillvägagångssätt.

Nä, fy fan på ren svenska!

Får polisen ingen utbildning i humant beteende?
Medmänsklighet, vet de vad det är?
Inget man kan utbilda sig i men som man, borde, ta för givet att en polis har.
Och de flesta har det. Absolut!
Men rötägg finns. Som de här.
Och som de som dödade kattungarna och kastade upp dem i ett träd.
Hur i all sin dar lyckades de komma igenom utbildningen?

Avvisningen och sättet den utförts på är nu anmäld till polisens internutredning i Västerås.
Måtte det leda till att de där fyra blir pappersvändare i stället...

No comments yet to "När djävularna kom till stan"

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?