Weblog #2796

Saturday 2011-03-12 20:37
Author: Ingmarie Nilsson
Motivationen - Hur jag gör. (Långt inlägg men kanske har du nytta av det. :-) )
Det är allt lite konstigt det här.
Att jag ena dagen kan vara så motiverad både till att träna, fixa, planera, och t.o.m städa, att det nästan är löjligt, för att nästa dag var som ett litet uttorkat russin utan lust att ens kravla mig upp ur sängen.

Eller egentligen är det väl inte så konstigt.
Varken jag eller du är ju några maskiner utan styrs av både tankar, känslor, hormoner, nerver, omgivningen och en himla massa olika system i kroppen.

Trots att solen sken från en klarblå himmel, och trots att det är både lördag, ledig dag och livet borde leka, så hade jag ingen lust att kuta hårt i förmiddags.

Jag har lärt mig att acceptera det där men därmed inte sagt att jag låter mig fastna i de där "lågperioderna".
I så fall skulle jag inte få någonting gjort någonsin mer för i grunden är ju människan, i alla fall jag, ganska lat och bekväm av sig. ;-)

Men jag vet med att motivation och inspiration är inget man "får" som ett litet fint inslaget paket på posten.
Nej, det måste skapas och den enda som kan göra det är jag själv.
It´s all in my head.

Det må vara vår i luften men underlaget är fortfarande extremt förrädiskt.
I bland så här fint;


Men tyvärr lika ofta så här;


Eftersom hallen var upptagen av några fjantiga (ursäkta) mångkampstävlingar så blev det till att trava iväg till Sats Medis igen för att inte riskera något.
Jag tror aldrig jag har sprungit så här mycket på löpband någonsin!
Och i dag var säkerligen inte sista gången...

hur gör jag då?
För att hitta den där motivationen och inspirationen som jag måste skapa själv?

Mitt första, och största, "knep" är att helt enkelt inte tänka så mycket.
Jag bara gör.
Stänger liksom av och slutar känna efter.
Nu menar jag förstås inte att jag "stänger av" sjukdomar och skador, utan det är "latmasken" och "bekvämlighetsnissen" som bor i min kropp jag nonchalerar.

Det andra knepet är min erfarenhet.
Jag har gått igenom de här känslorna miljarder gånger och jag vet att det vänder.
Livet går upp och ner och just den här "haringenlust-känslan" går över om jag bara motar bort den fort som attan.

Det tredje är att jag tänker framåt.
Jag har en plan och ett mål med min träning och jag vet vad som gäller.
Även om jag tycker själva resan mot målet är minst lika roligt som slutdestinationen så är det lätt hänt att börja tänka att "det är så långt dit att jag nog kan vila/maska lite i dag".
Och det kanske man kan, men risken är att en maskdag blir 5 blir 3 veckor blir en månad och sen är det för sent.

Jag vill veta att jag har gjort så bra jag har kunnat efter mina förutsättningar den dag målet är där.
Sen kan saker hända utmed vägen, men seghet och ren lättja är ingen orsak till att skippa träningen om du frågar mig.
Särskilt inte om du har ett mål att sträva efter.

Det fjärde knepet är att tona ner förväntningarna. Jag gör det jag ska men tillåter mig att tänka att om det är för jäkligt så kan jag alltid bromsa farten eller rent av gå en stund.
Nu har det i princip aldrig hänt, men bara känslan av att jag "får" hjälper.
Men det ska väldigt mycket till för att jag ska göra mindre än vad jag tänkt mig.
Tror faktiskt aldrig det har hänt när jag tänker efter...

Det femte är att jag tänker på känslan som jag vet infinner sig efter passet. Hur bra jag mår när jag väl klarat av det jag bestämt mig för.

Det sjätte är att alltid belöna mig själv när jag har genomfört de där hårda, tuffa passen.
Det kan vara allt i från en extra fin middag, massage eller fika på stan till att jag ger mig själv en stor kram och klapp på axeln.

Jag tror att just det där, att berömma sig själv, är superbra!
Hitta din trigger.
Gör en segergest när du klarat det du tänkt.
Var stolt och var nöjd med både dig själv och din kropp.

Hur det gick för mig i dag då?

Jo tack.:-)

Efter 30 min. uppvärmningslöpning ute så satte jag igång.
3 x 60 + 120+ 45+ 90 sekunders intervaller med varierande vila.
Avrundade med 6 x 45 sek. för att tvinga mina trötta ben att fortsätta kuta "fort".

Den gula "grejen" nere till vänster på displayen är min lilla "fusklapp. :-)
Den gula "grejen" nere till vänster på displayen är min lilla "fusklapp. :-)

Första serien mesade jag lite, mest för att jag inte riktigt visste hur fort jag "vågade" sätta hastigheten på, men de två andra körde jag på.
Som du kanske vet så har jag ju min lilla "princip" att jag aldrig sänker när jag väl satt en fart så det var bara att bita ihop. ;-)
Jag tycker det är mycket svårare att hitta farten på band än "på riktigt" ute men jag gillar att se hur benen trummar på.
För mig blir det en slags fokuserad meditation.


Och sen rullade resten avdagen liksom bara vidare.
Efter mat hemma tog jag mig åter till Sats men denna gång på Odenplan.
Lite cykling innan Training For Runners.
Du vet det där som världens bästa Camilla håller i.
Lika roligt och bra som förra veckan.

Belöningen i dag blev det här;

Jag och Camilla
Jag och Camilla

I morgon väntar veckans tuffaste pass.
Men jo då, jag vet.

It´s all in my head!

12 comments to "Motivationen - Hur jag gör. (Långt inlägg men kanske har du nytta av det. :-) )"

Saturday 2011-03-12 22:16
Thomas
Du är så klok Ingmarie!
Motivationen och inspirationen är tänkvärda:-)
Borde ges åt alla löpare på stentavlor :-)
Sunday 2011-03-13 09:02
anneliten
Att bara göra, tänka målet och belöna sig efter ett väl genomfört pass - tre handfasta och utmärkta råd.

Förresten - jag vill också köra training for runners med Camilla någon gång :-)
Sunday 2011-03-13 09:26
Anna
Så där är det ju. Man kommer ingenstans om man hela tiden ska känna efter. Ibland är det bara att köra utan att fundera så mycket på det. Dessutom är det ju magiskt efteråt. Man har fått en kick och kroppen mår finemang. 3 månader kvar + lite strötid sen kan jag äntligen få köra på igen.
Sunday 2011-03-13 10:08
Ingmarie
Thomas; Klok vet jag inte om jag är men envis! Stentavlor vore en idé! Till alla egentligen. Inte bara löpare menar jag.

anneliten; Det ska vi väl kunna ordna!

Anna; Nej skulle jag känna efter hela tiden hade jag nog inte ens tagit på mig träningskläderna. ;-) 3 månader ++ går jättefort! Perfekt mit i sommaren! :-)
Sunday 2011-03-13 10:45
Jeppepeppe
Härlig läsning och så sant att motivation är inget vi får med cornflakes paketet en morgon. Mina motivationstrigger är fortfarande min vikt, att jag hela tiden skriver om det på bloggen (då har jag lovat mina läsare det) samt klapp på axeln av olika slag.

Träningsrapport kommer på mail, Peace Love och Löparskor!
Sunday 2011-03-13 11:11
jumper
Hemligheten med min motivation, är att låtsas att inte ha någon. För att regelbundet sätta på sig löparskorna krävs ibland lite disciplin, men väl ute brukar det nästan alltid bli ett skapligt pass till slut. Som du skriver: När man vet att man kan sluta när man vill, brukar det oftast bli lite mer, sällan mindre än man trott från början. Och i botten: Vetskapen om att det alltid känns bra efteråt...
Sunday 2011-03-13 14:48
Ingmarie
Jeppepeppe; Vikten kan vara en nog så bra motivationsfaktor! Och du vet ju med att du mår bättre av att träna. :-)
Klappa om sig själv är bland det bästa man kan göra!

jumper; haha. Du kan låtsas men jag vet att den finns där! Och disciplin är verkligen viktigt! Man måste bestämma sig! Du verkar ha en stor portion av det med tanke på hur många år du kutat och gör fortfarande. Det är en av de saker jag beundrar hos dig. :-) Har du alltid varit disciplinerad och är du det i resten av livet med? Själv upplever jag att vissa saker har jag en enormt slapp inställning till och struntar i om det blir av eller inte. Sånt jag vet att andra kan vara supernoga med!(Typ regelbundet byta gardiner, stryka, ha moderiktiga kläder och vara snygg i håret ;-) )
Sunday 2011-03-13 18:26
Johan
Tack för dina goda råd baserade på lång erfarenhet. Jättebra skrivet och genomtänkt. Du satte ord på det man själv funderat på. Jag ska tänka på de där råden. Ingmaries sex råd. Fast det lät ju lite suspekt:)
Sunday 2011-03-13 18:45
jumper
Ja, när det gällt långlöpning har jag varit disciplinerad med min varannandagslöpning sedan 2004 och jag hoppas fortsätta att vara det, men när det gäller resten av livet är jag tyvärr mycket av en periodare. Fast snygg i håret är jag alltid !!
Sunday 2011-03-13 19:50
Ingmarie
Johan; Haha! det tänkte jag inte ens på. :-) Får komma på ett till... Och TACK!

jumper; Ja DU är snygg i håret. Jag ser mest ut som ett rufsigt troll... Men vem bryr sig liksom? ;-) (Du kanske byter gardiner och stryker flitigt med???)
Har du hållit fast vid dina rutiner så länge som sen 2004 så finns det ju absolut ingen anledning att ändra på dem. Du kommer att fortsätta så där MINST lika många år till! :-)
Sunday 2011-03-13 22:10
Staffan
Du formulerar knepen bra, många av dem använder jag också, senast ikväll när förutsättningarna inte var de bästa (mörkt, halt, varit borta hela dagen), jag tänkte inte så mycket utan gav mig ut på min tänkta runda, det tog väl ca 1km sedan tyckte jag det var ganska skönt!
Sunday 2011-03-13 23:05
Ingmarie
Staffan; Tack! Jag anade att du redan har det där "tänket" annars skulle du inte blivit så bra som du är. :-)
Man får ge ett trögstartat pass upp till 20 min. Tills dess vänder det!(Annars kanske det är något "fel" trots allt...)

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?