Weblog #2814

Monday 2011-03-28 21:54
Author: Ingmarie Nilsson
Underbart är kort. Och (ibland) långt. :-)
Vet inte om det är det faktum att jag inte tog i ordentligt på loppet i går, eller om det var min "kenyanska nedjogg" (=megalugnt i 50 min.), som gjorde att benen var (nästan) som vanligt i dag.
Men så var det. :-)
Enda molnet på den annars klarblå himlen var att någon tyckte att vi skulle ha mer av den där vita varan uppifrån.
Han/hon/den/det har tydligen varit någon annanstans än i Sverige i vinter och missat allt.


Men solen ville annat och sken så härligt att när jag väl var tillbaks efter mina 2 timmar och 40 min. så var det mesta borta.


Det "gamla (f.d.) vita" lär ligga kvar ett tag till men det går onekligen åt rätt håll!
Och det blev en härlig löp-tur runt, och i, Linköping.
Farten fick styras av underlaget för helt klart är det bra mycket lättare att trycka på när det ser ut så här;


Mot så här;


Jag tog det dock ganska lugnt.
Lyssnade på kroppen, på min inre röst och på fågelkvittret.
Ett pass för insidan såväl som utsidan.
För kroppen såväl som för själen.

De behövs med!

De där passen som är kravlösa, njutningsfulla och lugna.
Inte bara när det gäller träningen utan i övriga livet också.
De flesta av oss far runt som små uppskruvade jehun i en värld som bara går snabbare och snabbare.
Vi "ska" (helst) vara uppkopplade, tillgängliga och uppdaterade 24-7.
I längden blir det ohållbart.
Förstås.
De flesta av oss både förstår och inser det, men det är svårt att hoppa av galentåget och ta en paus.

Det är där skogen kommer in i mitt liv.
Där kan jag "bara vara".
Där finns en stabilitet och trygghet bland tunga stenar, slingrande stigar och åldrade träd som jag inte kan finna någon annanstans.


Träning kräver mat som du vet och vad kan väl vara bättre än att få avnjuta den med en av sina absolut käraste vänner?
D.v.s "min" fina Marie.


Det var en kort visit hos min kära vän men miljarder gånger bättre än ingen alls.
Det är ändå alla de här små tillfällena som gör helheten.
Som gör att livet blir rikt och att det till slut blir ganska mycket trots att varje gång kanske varit kort.

Precis som med träningen.
Bättre lite och ofta än sällan och mycket.
Men det är klart, det får gärna vara ofta och mycket med... ;-)

Så tänker i alla fall jag.:-)
Så därför blev det ett kort vattenlöpningspass när jag väl hamnat i 08;a land igen.
För att jag ville, kunde och behövde.
Och för att även de små stunderna räknas.

5 comments to "Underbart är kort. Och (ibland) långt. :-)"

Tuesday 2011-03-29 08:02
bureborn
Visst är det nåt visst med skogen! Tycker till och med jag som blir hög på vidare vidder. Men ändå sprider sig ett lugn i kroppen när jag tassar på mossa mellan mörka granar. Det kanske är genetiskt?
Tuesday 2011-03-29 09:37
Ingmarie
bureborn; Kanske! Men jag tror att det beror mycket på var man kommer i från vad man "längtar" efter. Sen tror jag alla mår bra av skog och natur just av det faktum att skogen är något (relativt) beständigt i vår obeständiga värld. Den finns där och har funnits i många, många år. Måtte den bara få fortsätta finnas...
Tuesday 2011-03-29 20:53
Sofie RW
Någon varm vecka till så ska skogen också vara fri från all snö. Tänk då det börjar spricka ut gröna löv...
Tuesday 2011-03-29 22:18
Carina
Det ska bli 15-16 grader till helgen. DET kommer att knäcka den här vintern för gott :)
Wednesday 2011-03-30 08:01
Ingmarie
Sofie RW; Det känns ofattbart att det ska göra det! Snart t.o.m! :-D

Carina; WOW! Jag hoppas det är samma i Halmstad där jag ska befinna mig... :-) Tänk om jag får se bokskogslöv! :-O

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?