Weblog #3159

Wednesday 2012-01-18 22:32
Author: Ingmarie Nilsson
Med och mot
Om du är som jag så vill du nog helst att det mesta i livet ska flyta på.
Att det är så mycket medvind, medgång och medströms som möjligt.
För trots allt så är det ju bra mycket roligare när livet leker och allt är lätt än när det är svart och motsträvigt, eller hur?

Men kanske det ändå är både bra och "nyttigt" att emellanåt ha lite motgång?
Kanske det är bra att få kämpa och liksom "stå ut" ibland?
För hur det än är så tror jag att ett tillstånd inte kan finnas om det inte även finns en motsats.

Inget ljus utan mörker.
Ingen glädje utan sorg.
Ingen medgång utan motgång.
Ingen nedförsbacke utan en uppförsbacke.
Men jag vet förstås inte om det är så men tanken ger mig ro på något vis för vad skulle det annars vara för mening med motgångar och deppedagar?

Bassängen på Forsgrenska badet bjuder på både och.

Vid ena kortsidan är det nämligen någon slags utsprut så när man vattenlöper (eller simmar även om det inte märks lika mycket då) mot strömmen så får man jobba som en galärslav medan det går lätt som en plätt när man får strömmen i ryggen.
Med andra ord  perfekt för intervallkörning!

Fick till ett riktigt bra 90 minuters pass innan jobbet.
Hårdkörning i motströmmen och skön återhämtning i medströmmen.
Gott om plats var det också, i kontrast till de andra gångerna jag varit där i år, så jag njöt verkligen extra mycket!
Vilket jag kanske inte gjort om det alltid varit medströms och folktomt?

En motgång kan kanske ses som ett nederlag och något som är dåligt, men det kanske även kan ses som en utmaning och något bra?
Jag har inga vettiga förklaringar eller svar på detta, eller ens om det är värt att fundera på, men jag tycker tankebanorna är spännande och de manar mig till eftertanke.
Särskilt när det är motsträvigt på ett eller annat sätt.

Kanske allt egentligen handlar om vilken attityd vi har och hur vi väljer att förhålla oss till det som sker?

10 comments to "Med och mot"

Thursday 2012-01-19 06:26
camilla
En av mina PT-kunder lånade mig en bok på det här temat: "Snubblan på lyckan" av Daniel Gilbert. Otroligt underhållande och intressant i ämnet hur vi uppfattar livet och hur vi värderar lycka (egentligen "hapiness" på engelska, som inte riktigt går att översätta). Du har kanske läst den?
Thursday 2012-01-19 09:33
Ingmarie
Camilla; Näpp, inte läst den. Jag har varit/är urusel på att läsa böcker sista tiden. :-( Men den ska jag skriva upp på min lilla lista! :-)
Thursday 2012-01-19 09:41
Madeleine
Jag har just lite för mycket mot, så just nu kan jag inte uppskatta det, men i övrigt är jag benägen att hålla med.
Thursday 2012-01-19 10:27
Ulrica
Löpningen har hjälpt mig mycket vad gäller inställningen till vad som sker. Som igår tillexempel: jag skulle springa hem från jobbet, en sträcka på 13 km, delvis i kolmörker. Normalt gillar jag den där sträckan men igår var det fladdrig löpning, lite halt underlag och allmänt tråkigt. Ett tag ville jag bara vara negativ, dvs sluta springa och bara gnälla. Men varför? Det var ju min inställning som var felet. Ok, det var halt och det var lite fladdrig löpning, men vadå, det är ju så ibland. Jag bestämde mig för att koppla bort hjärnan och bara vara där, mitt i. Mitt i allt. Sprang på, ett steg i taget.

Och accepterandet gjorde hela skillnaden. Det blev ett löppass mitt i allt det som livet ger.

Thursday 2012-01-19 12:39
Taina
Du har en utmaning hos mig...
Thursday 2012-01-19 15:14
Träningsglädje
jag håller med, man behöver både och annars fattar man inte att man någonsin har medgång. men det är ju synd att alla motgångar liksom blir mycket större rent proportionsmässigt... dumt!
Thursday 2012-01-19 19:43
UlrikaFlodin
Jag kan säga att vägen tillbaka till löpningen för mig hittills har inneburit både med- och motgång. Det har inte varit så lätt som jag hade trott från början att det skulle bli, samtidigt har resan varit roligare än jag tidigare hade trott. Motgångarna som jag har haft nu efter förlossningen har gett perspektiv på det jag tidigare har gjort inom löpningen. Samtidigt är glädjen så mycket mer genuin nu, för aldrig har löpningen varit så hälsobringande som nu. I mitt fall har motgången förvandlats till medgång.
Thursday 2012-01-19 20:30
Ingmarie
Madeleine; Mot är aldrig roligt men det vänder. Jag lovar!!!

Ulrica; Vilken fantastisk liten berättelse! Tack för att du delade med dig! För du har så rätt! Det är de där stunderna som ÄR livet!

Taina;Woho! Spännande! Tack! :-)

Träningsglädje; Ja det gäller att försöka se lite "klarsynt" för är de verkligen större ?

Ulrika Flodin; vad underbart att du kan se och uppleva det så! Jag tror att när du är tillbaks så kommer du att se det ännu mer!Och glädjen om möjligt ännu större! :-)
Thursday 2012-01-19 22:55
Carina
Båda behövs för att få lite jämvikt. Hur ska man annars veta skillnaden, jag tycker din back-liknelse är klockren. Det är ju motgångarna som gör att man kan glädjas så mycket åt medgångarna.
Thursday 2012-01-19 23:11
Ingmarie
Carina; :-) Precis så tänker jag! Hur ska man annars märka skillnaden?

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?