Weblog #3809

Wednesday 2013-09-11 18:38
Author: Ingmarie Nilsson
Trolleri (?)
Det var deppigt som fasiken i går.

Slätröntgen visade att två av mina tår har luxerat (d.v.s gått ur led) ännu mer.

Inflammationen/irritationen är läkt efter alla mina (hemma)behandlingar men så länge de små benen ligger fel kommer nerven vara i kläm oavsett.

Remiss är skickad till en ortopedspecialist men nu är jag ju inte direkt känd för att vara en person som sitter och väntar på att något ska hända (särskilt inte på landstingsfronten) plus att jag inte vill varken bli opererad igen eller bli "utdömd" av någon fotläkare ännu en gång.

Så jag följde mitt hjärta och min magkänsla.

Fick tid redan i dag hos bästa naprapat-Mats som hjälpt mig så många gånger förr och det var med lätt oro och darriga ben jag gick dit.
Inte för att träffa honom, för det är alltid en energikick, utan för att det skulle göra ont (av erfarenhet vet jag nämligen att det är extremt oskönt att behandla tår) men framförallt för att han skulle säga "tyvärr Ingmarie, jag kan inte hjälpa dig."

Hur jag ens kunde fundera på att han skulle säga så där vet jag inte för i Mats värld så går allt att fixa.
Bara man är tillräckligt envis.
Och i ärlighetens namn är det så i min också.

Så han klurade en stund innan han plockade fram sin "fotdropp-platta" och gick lös på min fot.


Det där var absolut inte behagligt någonstans men jag har varit med om mycket värre och efteråt var det en befrielse utan dess like.

Trolleritrollera!

Jag vet att tårna just nu sitter så rätt som mina tår kan göra och om 48 timmar vet jag om de fortfarande gör det och om det funkar att springa.

För säkerhets skull är de även fasttejpade så de (förhoppningsvis) begriper att de ska vara kvar där de är och inte hoppa runt som några jämrans studsbollar.


Och en sak är då säker.
När jag kan springa igen kommer jag åtminstone inte vara klenare.
Jag är smärtsamt påmind om träningsvärken varje gång jag rör armar och rygg och jag tror inte den blir mindre efter dagens pass.

70 min. stenhård spinning direkt följt av 50 min. crosstraining.
Producerade i alla fall galet mycket både mjölksyra och svett.
Plus två fina tvätthögar.


Inte utan att benen kändes lite smålustiga när jag traskade därifrån för att inta min lunch ute i det fria.


Kriget mot smärtan fortsätter.
Och jag kommer att vinna för jag ger mig inte!

8 comments to "Trolleri (?)"

Thursday 2013-09-12 07:09
bureborn
Så fantatiskt skönt att det finns skickliga naprapater! Men hu ändå! Jag kan bara tänka mig hur ont den där behandlingen gjorde. Jag vrider mig som en liten mask när min massör drar lite försiktigt i mina helt ostudsbolliga tår. Håller tummarna för att dina tåssingar håller sig på plats!
Thursday 2013-09-12 08:48
Ingmarie
bureborn; Det är nog minst så där obehagligt men det är lättare att "stå ut" när jag vet att det blir något bra. :-)
Thursday 2013-09-12 09:18
Lisa
Hoppas det håller!! :)
Min rygg knakar som fasen efter söndagens jogg. Nerven kom i kläm igår en gång o jag blev smärtsamt påmind om hur ryggen kändes förut. Urk. Kampen mot skadorna fortsätter...
Thursday 2013-09-12 10:09
Ingmarie
Lisa; men fy då! Jag tror dock det kommer gå över snabbt. :-) Ses snart!
Thursday 2013-09-12 19:09
Björn Suneson
Allt brukar ordna sig. Det kan ta tid men man kommer alltid tillbaka på något konstigt sätt. Det är min erfarenhet och säkert också din från ett långt långdistanslöparliv. Läkarna gav mig i höstas "dödsdomen", artros i ett knä, nu är jag åter på banan. Och du som sysslar med en massa alternativ träning kommer inte att ha några sysselsättningsproblem.
Thursday 2013-09-12 22:54
Ingmarie
Björn Suneson; Exakt! Man ska banne mig aldrig ge upp så länge man själv inte vill. Mina fötter har blivit utdömda så många gånger att jag tappat räkningen men jag har ändå fortsatt kuta. :-)
Hur löste du dina knäproblem?
Friday 2013-09-13 09:08
Björn Suneson
Jag gav aldrig upp, fortsatte springa (utan medicin), började åka skidor och var en "duktig patient" på gymmet där två maskiner (bensträck och benpress)stärkte musklerna runt knät. Ett mirakel, tycker både jag och sjukgymnasten.
Friday 2013-09-13 10:17
Ingmarie
Björn Suneson; Mirakel sker! Det är just berätteser som dina som visar att man inte ska ge upp i första taget. :-) Härligt Björn!!!!

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?