Weblog #3957

Thursday 2014-02-06 20:52
Author: Ingmarie Nilsson
Vila eller ej och om livsval
Jag får väldigt ofta frågan om jag "aldrig vilar".

Svaret är både ja och nej.

Ja jag vilar helt från träning om jag t.ex. har en extremt lång resdag/arbetsdag, om jag inte känner för att träna eller om jag skulle vara/känna mig sjuk.
(De två sista händer dock tack och lov sällan. Peppar, peppar..)

Nej, jag har annars i princip inga helt träningsfria dagar regelbundet inplanerat.
Däremot har jag dagar då jag verkligen tar det superlugnt och bara kör extremt lågintensivt.
Som i dag. 80 min. distans i snigelfart, lite cykel och hot flex.

Man måste komma ihåg att jag dels sitter ner väldigt mycket mellan passen och sliter inte alls på kroppen som jag t.ex gjorde när jag knegade på sjukan.
Dels tränar jag pyttelite mot vad jag har gjort.
Jag är van vid att röra på mig och det har varit min livsstil i massor av år.
Är jag stilla för länge/för mycket får jag ont överallt och hela kroppen protesterar.
Och dels har jag ett väldigt lugnt liv för övrigt nu för tiden. Jag har medvetet valt att ta bort saker i mitt liv som stressar mig vilket jag tror gör att återhämtningen blir väldigt mycket bättre.
Plus att jag är övertygad om att den dagliga yogan och meditationen gör att jag får en "automatisk" återhämtning redan där.

Visst flänger jag runt både här och där men jag lovar att det är ljusårs skillnad att t.ex coacha ett teknikpass, göra en intervju, ha en deadline, undervisa eller hålla ett yogapass kontra stressa efter en stämpelklocka, ränna runt på hårda betonggolv utan ordentlig rast för mat och toabesök eller känna inre stress över att inte räcka till/inte hinna med.

Och ärligt, om jag jämför mitt liv med t.ex. mina farföräldrars så är jag en latmask.
De slet med jordbruk sju dagar i veckan 365 dagar om året.
I ur och skur.
Många gånger ensidigt, tungt, slitsamt och med en ständig oro om skörden skulle slå väl ut.

Nu sticker jag ut näsan lite men jag tror faktiskt det vilas lite för mycket ibland.
Måste man verkligen vila "bara för att"?
Kan man inte börja lita på sin kropp och sin magkänsla lite mer?
Helt enkelt utgå från sig själv och sina behov och våga känna efter när man behöver vila?

Jag vet att det kan vara svårt, särskilt om man har ett stort livspussel som ska fås ihop eller är en endorfinknarkare som mig, men nog borde det gå?

Rätt eller fel?
Det vet jag inte men för mig är det rätt just nu.

För så här är det:
Jag älskar att träna, jag älskar att coacha och jag älskar att skriva.
De flesta som läser här har nog förstått det.

Det är inte alltid jättekul och jag är inte alltid jättesugen men det är en livsstil jag mår bra av och trivs med.
Dessutom har den fört med sig så otroligt många andra grejer som jag troligtvis aldrig skulle fått vara med om i fall jag inte hade varit löpare.

Resor till avlägsna och nära platser, vänner, otroliga upplevelser och erfarenheter om både mig själv och andra.
Å andra sidan kanske jag hade varit med om andra saker som hade varit ännu häftigare om jag pysslat med t.ex. politik, försäljning, sophämtning eller hemmafru.
(Sjukvården vet jag redan hur den är så den kan jag stryka från listan "hur vore det om jag hade..."?)

Vad vet jag, vad vet jag.

Men nu har jag valt detta livet och just nu är det det absolut bästa jag kan tänka mig.
Hur det är om en månad eller om ett år är det ingen som vet så det är meningslöst att ens fundera på tänker jag.
Visst både drömmer jag mig tillbaks ibland och planerar framtiden men det är trots allt här och nu jag lever och då vill jag vara mest här och nu.
Inte eller sen utan nu.

De flesta dagar gör jag därför verkligen det jag älskar att göra.
Träna, skriva och coacha.
Jag har ansvar över mitt liv och jag ser det som min plikt att leva det så bra som det bara går.

Ja, så tänker jag.
Det är inte lattjolajbans att leva varje dag men oavsett så ser jag till att göra minst en extra rolig grej oberoende hur resten av dagen är.

I dag var det lite extra skoj att få äran att coacha Micke Syd Andersson.
Gyllene Tiders trummis och sångare.
Den mannen vet vad taktkänsla är och jag är säker på att det kommer hjälpa honom hela vägen mot sitt mål.
(Med mig som ivrig påhejare & slavdrivare.)


Om du missat det så är han förresten med på vårens bästa löparläger.

I morgon är det sen äntligen dags för Runner´s strengthSats Marievik igen.
(Jag ska även köra på lördag kl 10.30 på Sats Stadion om du vill testa.)

Så mina vänner, enjoy life!
Det är nämligen på tok för kort för att inte uppskattas eller avnjutas.


8 comments to "Vila eller ej och om livsval"

Friday 2014-02-07 06:09
Aka
Känner igen och håller med.
Mina vilodagar är oftast i samband m jobbaresa eller Gud förbjude sjukdagar och då yogar jag ändå om det går.
Ett aktivt liv håller mig aktiv. Och vid liv.
Även om det känns motigt ibland är det aldrig jag tänker efteråt att.
Jag borde stannat inne och rökt istället haha.
Fredagsmys på dig.
Friday 2014-02-07 06:10
Aka
Och hur coolt är det inte att du coachar Micke Syd.
Starstruck
Friday 2014-02-07 06:37
Lisa
Bra skrivet! Allt är relativt :) Jag har nog tränat mindre de senaste veckorna än på flera år, men då har jag iofs kompenserat med andra former av endorfiner!:) massor av sol exempelvis. Hehehe...

Jag tror verkligen stt man själv vet bäst vad ens egen kropp klarar och behöver.
Kram!
Friday 2014-02-07 08:31
Staffan
Bra skrivet och du är VERKLIGEN en INSPIRATIONSKÄLLA för så MÅNGA! Det handlar inte bara om din träningsmängd för mig, utan mycket mera om din INSTÄLLNING och KLOKSKAP! Det är så lätt att INTE inse hur bra man har det, att hänga upp sig på detaljer, att allt är någon annans fel istället för att tänka på hur bra man har det som har familj, vänner, jobb och dessutom en kropp och skalle som VILL och KAN träna!! Jag kan bara hoppas det fortsätter så, precis som jag vill ha det!!!

Jag kan ibland vara dum och önska att jag upptäckt löpningen lite tidigare i livet när jag hade "mer tid" istället för att tänka att jag nu har en fantastiskt fin familj, som stöttar mig i min träning, en fru som börjar gilla träning allt mer och faktiskt lika mycket tid nu som då :-)
Friday 2014-02-07 09:20
Ingmarie
Aka: EXAKT så tänker jag. "Ett aktivt liv håller mig aktiv".Så jädrans bra sammanfattat! Jag säckar ihop och liksom kloggar igen när jag inte rör på mig. ALLT blir trögt.Cellerna, nerverna, hjärnan, nervbanorna... Ja du vet nog.
Micke är en cooling och tuff som attan! :-)

Lisa: Ja allt är relativt. Det är det jag menar. Och vi är olika. :-)
Jag tror även man har olika "behovsperioder". Ibland behöver man mer rörelse ibland mindre. Solen gör säkerligen sitt! :-)
Ses vi snart?
Friday 2014-02-07 09:20
Ingmarie
Staffan: Men åh. TACK! Det där värmde mitt (löpar)hjärta lite extra denna fredag. :-)
Jag tror att du kommer kunna och vilja exakt så länge som det är menat. Och jag tror det är "tur" att du inte upptäckte löpningen förrän "på senare" år för annars kanske du hade tröttnat tidigt, skadat dig eller hittat på något tokskap. ;-)
Jag tror ju som sagt var att det i mångt och mycket blir som det är tänkt med livet. Inte slumpen eller ödet nödvändigtvis, utan mer att vår inre längtan och vårt inre behov styr oss dit vi ska.
Du har med din livserfarenhet och ditt sunda förnuft tagit dig extremt långt i din löparkarriär hittills och jag tror det bara är början...:-)
Väntar som sagt var fortfarande på att du ska ta tag i coachandet för jag är säker på att du skulle bli en fantastisk sådan!
Saturday 2014-02-08 20:07
Malin
Det är lustigt det där att mycket träning ofta får kommentarer men att det däremot inte kommenteras när någon "vilar" mycket. Själv är jag mycket mer trött och seg och sliten efter en dag på kontoret än efter en dag ute med träning.
Saturday 2014-02-08 20:12
Ingmarie
Malin: Ja det är märkligt. Hur många som inte tränar ifrågasätts i tid och otid? Jag är som du, blir helseg och skittrött om jag inte gör något fysiskt.

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?