Weblog #4196

Thursday 2014-10-02 16:14
Author: Ingmarie Nilsson
Gråfärg
Är iväg på en liten mini-jobbresa till Kristianstad.

Tåget tuffar på och jag har lyckats hamna i en überlugn kupé.
Det lönar sig att fråga om alternativ när där man hamnar först är packat som i en sardinburk och man hamnar jämte någon som festat typ hela natten, en unge som är åksjuk och en mamma som snörvlar….
Här där jag sitter nu är jag nästan helt ensam och det paasar perfekt en dag som denna. :-)


För det är väl det enda som flyter på just nu.
Jag är inte mycket för att gnälla men nu är livet allt lite väl segt och grått.

Min benhistoria är fortfarande pågående och jag har hamnat i kläm.
Operation är bestämt till tisdag men åsikterna om vad som ska göras/inte göras i denna soppa är inte helt klar enl. en av dem.
Jag orkar inte ens dra hela storyn en gång till just nu men på något vis känns det som om åtminstone personen som inte tycker som de andra har bollat över ansvaret på mig.
Eller hur ska jag annars tolka denna meningen:
”Ja ja det är din kropp så gör som du vill."
Men hallå!
Jag kan ju inte veta!
Ungefär som om man lämnar in bilen på verkstaden när den krånglar men måste säga vad dom ska fixas!

Samtidigt kan jag väl tänka att kirurgen borde ju veta...
Han vill väl inte skära om han inte tror det blir bra?
Ja jösses. Om det verkar rörigt så är det inget mot vad det är...
Sånt här gör mig osäker och otrygg som fasen!
Många tårar har trillat och många orostankar har tänkts…
Inte bara för operationen utan över livet i stort.
Mitt i allt behöver jag ju troligtvis hitta annat jobb också.

Härligt var det då att få bli lite fysiskt trött och svettas på världens bästa Camillas spinningpass i går.
Och på crosstrainern i dag.
Och lite i bassängen.


 
Jag försöker ”avvänja” mig så smått för sen dröjer det några veckor innan jag kan träna riktigt igen.
För mig är det värre än de värsta intervallpassen.
Att tvingas vara stilla.
Men det är som sagt var bara att gilla läget och ta tag i det som kan tas tag i och acceptera det som inte kan tas tag i.

Kram från en, för tillfället, inte så glad Ingmarie.


9 comments to "Gråfärg"

Thursday 2014-10-02 19:28
Anna (orka mera)
Men så kan de väl inte säga. DU kan väl inte veta vad som är bäst?? Usch vilken läskig sits. Jag hoppas det löser sig till det allra allra bästa!!! Kram på dig!
Thursday 2014-10-02 20:42
Ingmarie
Anna (Orka mera): Men det gjorde han... :-( KRAM
Thursday 2014-10-02 21:01
Fredric
Det är en medveten strategi från sjukvården, som jag redan har kommenterat lite på skoj men med visst allvar (de med tur och de med otur...). Har själv fått höra rena lögner från läkare som påstått att det jag säger inte stämmer med röntgenbilder, trots att jag själv hade sett dem och allt i sammanhanget stämde ut i minsta detalj. Och jag har också fått ett operationsbeslut överskyfflat från dem till mig, i syfte att skapa osäkerhet och därmed inte få hjälp. Och jag tackade nej, ty alla operationer faller inte väl ut...
Thursday 2014-10-02 21:23
Hanna
Men så trist att det gör så. Hoppas att det ordnar sig för dig.
Thursday 2014-10-02 22:41
anneliten
När du kommer ut på andra sidan (för det gör du) kommer du att se tillbaka på den här tiden med andra ögon.

Egentligen är det ju jättebra att du får göra som du vill med din kropp. Men det man vill ha är stöd och hjälp i beslutet, inte en massa prestige (för det låter lite så tycker jag även om jag inte har hela historien). Att så frön av tvivel och sedan lämpa över allt på dig att lösa bäst du vill är ju bara urdumt. Förstår att du känner dig orolig!
Friday 2014-10-03 01:42
Lina
Kram och hoppas att alla moln på himlen skingras snart! Du är stark och det är bra men ibland måste man tyvärr vara svag för att de ska förstå att man verkligen behöver hjälp .
Friday 2014-10-03 08:37
Ingmarie
Fredric: Ja jag har ju också varit med ett tag + att jag har en himla massa år inom sjukvården. (Jobbat alltså)
Han som sa de där orden är inte läkaren. Och jag vet att alla operationer inte blir bra men enl. kirurgen blir 80% det i detta fallet. Ja det är fasen inte lätt....

Hanna: Ja låt oss hoppas!!!!

anneliten: Ja någon gång blir det bra! Jag har ju varit med förr. ;-)
Men nu vet jag varken ut eller in!
Vet inte ens vad magkänslan säger. :-(

Lina: Ja så är det. Även jag är liten och klen ibland... KRAM
Friday 2014-10-03 10:53
jonna
nej vad tråkigt att mötas av den inställningen, när en vill kunna "luta sig tillbaka" på deras kunskap och proffsighet. Lycka till nu kära du. Hör av dig om du kommer uppåt Dalarna. Kraam
Friday 2014-10-03 21:12
Ingmarie
jonna: Ja det är riktigt dåligt... Och tack för inbjudan! Kram kram

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?