Weblog #4244

Wednesday 2014-11-19 19:39
Author: Ingmarie Nilsson
Livet & döden
Du som läser här och/eller känner mig har nog förstått att jag är en snudd på löjligt levnadsglad liten person.
Så har det dock inte alltid varit.
Jag har haft perioder i livet då jag verkligen lidit av så svår depression att jag tvångssjukskrivits.

Men på något vis, och av någon anledning, så har det där vänt och jag kan ibland inte ens förstå hur jag kunnat vara så där djupt nere i det svarta hålet.
Det är som om det hände i en annan tid i ett annat liv.
Må jag heller aldrig mer hamna där för det är ett så fruktansvärt tillstånd att jag inte ens önskar den elakaste människa det.

Motsägelsefullt nog så tänker jag ändå ofta på döden. Faktiskt mer eller mindre varje dag.
Det kan låta makabert men jag vandrar gärna på någon kyrkogård och läser på stenarna vad personen som ligger där hette, hur länge han/hon levde och ibland kan det ju t.o.m stå vad personen hade för yrke eller hur den var.
Jag går där och funderar på att en dag kommer även jag ligga under jord men jag vet banne mig inte vad jag vill att det ska stå på min gravsten.
Här ligger (Spr)Ingmarie” eller mitt favvouttryck ”Inget varar för evigt. Inte ens eländet” är inte klatschigt nog så jag får allt leva vidare ett tag till så jag kan klura vidare.

På Söndrums kyrkogård går jag alltid och fantiserar om hur ”den glada Anna” eller ”grosshandlaren Egon Johansson” var, hur de bodde och vad de gjorde på dagarna.
För just de där personerna ligger vid en grav jag i princip alltid besöker när jag är i Halmstad.


Det är egentligen en förskräckligt sorglig historia men det är ju så där livet är.
En del dör dock på tok för tidigt kan man ju tycka men så tänker jag att egentligen vet vi ju ingenting om vad som är den stora meningen med allting.
Man föds, lever, dör och återuppstår.
Så tror i alla fall jag.
Att allt går i cykler och att vi kommer tillbaks i någon form någon gång.
Sa Ta Na Ma.
Födelse, liv, död, återfödelse.

Kanske det är just därför jag är så levnadsglad?
För jag vet, både från egen erfarenhet och efter alla år som sjuksköterska, att livet kan ta slut på mindre än en millisekund.
Att tiden vi har här är begränsad och vi vet inte ens hur lång den är.

Och kanske det även är därför jag tycker så mycket om att träna?
Då om någon gång känner jag ju verkligen att jag har en kropp som lever. ;-)

Jag börjar bli ganska bra på att köra tufft även på crosstrainern nu.


Trodde aldrig det skulle hända men bara för att jag ville och längtade (!!!) så avslutade jag cardiopasset med att köra 12 x 20-10handcykeln.
D.v.s 20 sek. absolut max följt av vila 10 sek. 12 ggr.
Sen var jag helt slut.
Och det är liksom det som är meningen med det där upplägget.


Härjade en stund på gymet också när jag nu ändå var där.
Flit och kontinuitet lönar sig för det går framåt med stora steg för mitt ben. Ja, resten av kroppen också förstås.


Jobbandet förla jag på Sveriges troligtvis finaste bibliotek.

  
Jag skulle kunna vara kvar där mest hela tiden för jag älskar verkligen den där miljön.
(I mitt nästa liv ska jag nog försöka bli en biblioteks-bok.)
Men precis som livet en gång tar slut så tar bibblans öppettider slut.
Om inget oförutsett händer så återuppstår dock hela bibbla-härligheten redan i morgon bitti så jag kan hänga där igen.


Lev väl och lev nu för i morgon kan det vara för sent.

3 comments to "Livet & döden"

Wednesday 2014-11-19 20:28
Rund är också en form!
Jag tänker sällan på döden faktiskt. Däremot är jag en känsloperson och tänker och drömmer mycket annat. Och försöker vara tacksam för alla stunder i livet.

Kram M
Thursday 2014-11-20 08:29
Staffan
jag har alltid sagt att i nästa liv vill jag bli katt hos en riktigt snäll familj, snabb som tusan och ändå bara behöva leka, gosa, sova och äta hela dagarna :-)
Thursday 2014-11-20 10:49
Ingmarie
Rund är också en form: Låt oss hoppas att vi alla är känslopersoner på ett eller annat vis. :-) Drömma är härligt! Liksom att kunna vara tacksam. :-)

Staffan: Ja men det är ju klockrent! Jag kan också tänka mig att vara en häst på de fria vidderna. Springa med vinden fladdrande i manen och sova under stjärnorna. :-)

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?