Weblog #4497

Wednesday 2015-07-29 21:20
Author: Ingmarie Nilsson
En förlorad oskuld
Det verkar som om den här sommaren är den jag gör allt det där jag sagt att jag ”aldrig ska göra.”
En del skulle nog kalla det för 50-årskris men jag känner mer att det är en slags galen nyfikenhet på vad jag hittills ”missat”, på vad jag klarar av och på livet.

Faktum är att jag tycker även det är både skönt och liksom häftigt att få vara sämst och känna att det är helt ok!

Så fastän jag sagt att jag a-l-d-r-i-g ska testa triathlon så är det precis det jag gjort denna dag.
400m. sim + 20 km cykel och 5 km löpning.
På en gammal cykel som skramlade oroväckande emellanåt.
”Loppet” var en del av den sommar-cup TT&M arrangerar så det var tidtagning, växlingsområde och siffror på benen precis som de ”riktiga” triathleterna brukar ha.

  

Simningen gick skitkasst. På riktigt! Nissan är kall och ström så kommer man ur rytm, och dessutom redan är en kass simmare som jag, så blir det kämpigt.
Fick för första gången en mindre panikattack och höll nästan på att ge upp redan där.
Men längtan efter att ändå klara av det var tydligen större för jag fortsatte och kom upp, svirade om och trampade iväg. Till mitt sällskap hade jag hela tiden bästa Maria. Vi hade bestämt att vi skulle hänga ihop för att hjälpas åt och det gjorde vi. Hela vägen.
Vi frös så vi skakade, skrattade, kämpade och svor mot vinden, peppade varandra, fantiserade om vad vi skulle äta när vi väl var klara och hur skönt det skulle bli med en varm dusch.
För kallt var det! Den lilla solen som visade sig vid start försvann lika fort som den kom. Men vi var tacksamma att det åtminstone slutat regna…
Inte ens löpturen gjorde mig varm. Men upplevelsen av att börja kuta direkt efter cyklingen var så komisk att vi skrattade ännu mer.



För hur det än var så hade vi väldans skoj och vi kom ju i mål. Typ jättesist men också jätteglada.


En del av dagens gäng.
En del av dagens gäng.
  
Så fastän jag svor på att aldrig mer göra det här när jag frös som värst så sitter jag nu här i soffan mätt i magen och med den där varma koppen te vi fantiserade om och klurar på om jag nog ändå inte ska vara med nästa vecka också…

Hur som helst kan jag numera bära min badmössa utan att känna mig som en bluff.


Tack världens bästa klubb och tack Maria för att du ville köra med mig!

Kram från Ingmarie.

4 comments to "En förlorad oskuld"

Wednesday 2015-07-29 21:55
Maria
Tack själv Ingmarie! Jag hade hur kul som helst :) Teet har aldrig smakat som bra som nu :) Japp och avocado till mums :P
Thursday 2015-07-30 09:57
Ingmarie
Maria: Jag tog till filt och sockar också... :-O
Thursday 2015-07-30 10:39
anneliten
Klart att du inte gav upp där i vattnet - för du är en kämpe! Härligt!
Thursday 2015-07-30 20:26
Ingmarie
anneliten: Men det var nära... :-O

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?