Weblog #4629

Monday 2015-12-07 20:50
Author: Ingmarie Nilsson
Ett evigt givande och tagande
Naturen ger och naturen tar. Precis som livet ger och tar.
Det är inte alltid man förstår varför det blir som det blir eller varför det som sker sker men i slutändan verkar det bli någon slags balans trots allt.

När jag hade gjort mitt sista coachpass på ett tag sent i november tänkte jag att nu skulle jag minsann köra på av hjärtans lust och se till att få lite fart i benen. Men vad händer?
Kroppen tvärvägrar. Den vill inte alls springa fort. Inte ens om den blev jagad av vargar. Det började egentligen med att en liten nerv i ryggen kom i kläm. Som ett ”tecken” på att jag skulle bromsa.
Nu är det i princip bra men kroppen vill ändå inte. Lugn distans funkar utmärkt, liksom hård cykling, vattenlöpning och styrka, men springa fort är omöjligt.
Egentligen tror jag att det är precis som det ska. Allt annat i naturen går på sparlåga just nu men vad gör vi människoknytt? Jo vi far runt som tokar och jagar julstämning, deadlines och snabba tider.
Om man ska ta det lugnt någon gång under året så är det säkerligen just nu när mörkret är som tätast och dagarna som kortast.
Hur ska vi annars orka med att gasa när ljuset kommer tillbaks?

Så jag gör som jag brukar nu för tiden. Accepterar och gillar läget. Något alternativ finns egentligen inte.
I går blåste det vindar från alla håll och kanter och jag hade ingen plan på varken runda eller tid. 130 minuter blev det till slut och det flaxade bra i kjoltygen kan jag lova!
Och nej någon Sprada blev det inte för även om jag kan anses tokig så är jag inte dum i huvudet. Men småkall blev jag så Hot yogan på seneftermiddagen var ljuvligt för musklerna.

  
  
Nej det är inte snö utan skum från havet. :-)
Nej det är inte snö utan skum från havet. :-)
 
 

 
Så idag hade vinden helt plötsligt mojnat och naturen var en helt annan. Solen har strålat och världen blev genast lite ljusare. De duktiga skogsröjarna har börjat städa efter Gorm men ännu är det en hel del hinder. Lugnt och fint joggade jag tills jag helt enkelt kände att jag var nöjd för dagen.
I alla fall med löpbiten. En timmes hårdkörning blev det på gymet också. :-)

  
  
 

 
Även om träning är bra för både in- och utsidan om du frågar mig så har jag gett själen lite extra näring dessa dagar.
I går var jag på en magiskt vacker Luciakonsert i Immanuelskyrkan. Minns inte när jag såg något liknande ”live” sist men helt säkert är att det är på tok för längesedan.
Så otroligt vackert!


I dag har jag haft turen att få lyssna på Markus Torgeby.
Jag har träffat honom någon gång för längesedan på löpartävlingar med betoning på längesedan. För dig som inte vet något om honom så levde han under fyra år i skogen och hans föreläsning handlar mycket om acceptans, att hitta sig själv och sin egen mening med livet.
Oavsett om du är löpare eller inte så har du möjlighet att få lyssna på honom så gör det!


  
När jag hörde honom berätta kom jag att tänka på dessa kloka ord:
”Sometimes your heart needs more time to accept what your mind already knows.

Kram från Ingmarie.

2 comments to "Ett evigt givande och tagande"

Tuesday 2015-12-08 16:48
Anna (orka mera)
Tycker om att bara njutspringa utan plan och fart just nu. Utmaningen sitter i stället i väder och vind. Gott så. Jag trivs med det. Farten tar vi sen...
Tuesday 2015-12-08 20:29
Ingmarie
Anna (orka mera): Haha. Den är jag med på! Försöker dock utnyttja medvinden och nedförsbackarna så det blir lite mer än bara styrfart. ;-)

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?