Weblog #116

Thursday 2008-02-28 03:02
Author: Ingmarie Nilsson
Svett och märklig händelse
Två spinnpass blev det idag varav det ena var med Don, favoritinstruktören. :-)

Kan inte riktigt säga vad det är som är så himla bra med hans pass.
Det är väl hela hans utstrålning i kombination med hur han satt ihop sitt pass.
Mycket variation utan att det känns "hoppigt".

Han visualiserar hela passet på ett fantastiskt sätt. Jag är där hans berättelse är.
Många av SATS instruktörerna hemma i Svedala instruerar likadant och jag gillar verkligen det!

Musiken gör ju sitt förstås. När ett spinnpass börjar med U2:s "Beautiful day" kan man ju inte annat än bli glad och full av inspiration.

När jag hade kört morgonpasset och stod i omklädningsrummet på väg att gå så dyker en brun kalufs upp och säger:
"Hi, how are you? Now I´m also here!"
Det var Maya.
Jag har inte berättat om henne. Konstigt nog för hon är en kvinna man inte glömmer.

Jag träffade även henne på Panera. Where else!!? :-)
Kommer inte riktigt ihåg hur vi började prata för hon satt inte i någon av de magiska fåtöljerna.
Men jag minns hennes svar på var hon kom ifrån.
"The Stars".
Åh, visst ÄR det ett underbart svar?

Hon är musiker, sångerska och författare. Har bott i hela världen och kan inte säga riktigt var hon kommer från.
Därav svaret.
I 14 år har hon varit i USA, utan giltigt visum, men nu ska hon lämna landet och kan troligtvis inte komma tillbaks.
Hela sitt liv har hon följt sin vision och inre röst. Säger sig veta när det varit dax att ändra väg i livet.
Och hittills verkar det ha gått bra.

Maya är otroligt vacker. Gissar att hon är i 50-årsåldern. Brunt långt lockigt hår, mörka ögon, gyllene hud och en liten finlemmad kropp. Hon bryter en aningens aning på franska.
En kvinna med en enorm utstrålning och karisma.

Så till det märkliga.
Och det är ganska personligt, men jag vill berätta för det var så...otroligt!

Vi började prata om USA och jag berättade om hur bra jag mår här och om min längtan till Albuquerque.
Då blir hon alldeles tyst och spänner de mörka ögonen i mig.
"I´ve got goosebumps". You have to go there. There´s something there for you. Something that you need. There´s a messege for you."
Samtidigt fick jag med gåshud, och kände hur tårarna kom.
Och Mayas med!
Så där stod vi.
I omklädningsrummet på LA Fitness med tårarna rinnande. Och sen skrattar vi.

Hon kramade mig och vi skildes åt med ett "see you at Paneras".

Fattar fortfarande inte riktigt vad det var som hände. (Och nej, jag var inte i någon sockersvacka efter spinningen)
Händelsen berörde mig.
Djupt.
Och visst var det både märkligt och smått otroligt?

No comments yet to "Svett och märklig händelse"

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?