Weblog #3892

Tuesday 2013-12-03 18:55
Author: Ingmarie Nilsson
Älska naturen
Ingen har väl kunnat undgå att förstå att jag älskar bästkusten och min forna hemstad Halmstad?

Det är något speciellt med havet men det är egentligen först de senaste åren jag insett hur betydelsefullt det faktiskt är för mig.
Att jag behöver dess närhet trots att det en gång tagit ett liv ifrån mig.

För havet ger också.
Det är vilt, otämjbart, vackert, kraftfullt, skrämmande och lugnande på en och samma gång.
Havet är en av naturens starka krafter som vi människoknytt aldrig kommer kunna tämja hur vi än försöker.

Precis som vinden.
För även den ingår i hela detta "bästkustpaket".
Kan man inte acceptera den så kommer man aldrig trivas här.
Det handlar liksom inte om om det blåser utan snarare om hur mycket det blåser.
Och från vilket håll.


I stormen Simones fotspår
I stormen Simones fotspår

I dag sprang jag i motvind hela vägen ut till Tylösand.
Med inslag av kastvindar från sidan som lite omväxling.

Att kämpa emot blåsten är absolut lönlöst.
Man förlorar nämligen hur man än gör.
Så jag försöker bli vän med den.
Stretar på, skrattar med den och tänker att när jag vänder blir vi bästisar och den kommer att hjälpa mig.

För när den sen är i ryggen.
O lallaaaa!
Då går det undan minsann!
Då går benen som en propeller och man sätter personliga rekord mest hela tiden.

Naturen tar och naturen ger.
I ett evigt kretslopp.

Inte snö. Bara skum från det ivriga havet.
Inte snö. Bara skum från det ivriga havet.


Inget kändisspan på Tylösand en dag som denna. Men gott om plats.
Inget kändisspan på Tylösand en dag som denna. Men gott om plats.

Två timmar fick jag ihop i mycket varierande fart.
Sprang svettig och maxat vindrufsig inom Ica-bageriet och köpte lussekatter så jag kunde bjuda världens bästa mamma och Ulf när de kom på fikabesök.
Det är ju för väl att det finns andra som kan baka när man själv prioriterar att pyssla med annat.


Trotsade sen vinden ännu en gång och cyklade bort till kyrkogården.
Märkligt ändå hur lugnt sinnet kan bli av att tända ett litet ljus trots att allt runt omkring verkar leva rövarliv.


Ännu en gåva från naturen.
Elden och ljuset.
Så att vi nordbor får en motvikt till vinterns mörker.

Men om bara några ynka vänder det igen och vi går mot ljusare tider.
Tills dess ska jag njuta av att tända varenda liten ljusstump jag hittar.

Keep shining gott folk!
Både för dig själv och andra. :-)

4 comments to "Älska naturen"

Wednesday 2013-12-04 07:53
Snorkkis
Ja du har verkligen rätt. Naturen ger och tar. Och dessa motvikter är otroliga. Tänker ofta på årstiderna och hur fantastiska dessa är.
Wednesday 2013-12-04 08:12
bureborn
Vet du vad, Ingmarie? Jag blir så himla glad och varm i magen av din blogg!
Wednesday 2013-12-04 08:21
Benet
Yes! Keep shining. Något du gör helt naturligt och alldeles makalöst förträffligt!
Wednesday 2013-12-04 09:15
Ingmarie
Snorkkis; Ja verkligen! Förunderligt är ordet!

bureborn; *Rodnar*. :-) TACK!

Benet; *Rodnar*. Igen. :-) TACK!

Add comment

No HTML allowed, only good old plain text. The Name, Comments and CAPTCHA fields are mandatory. Note that http:// will be added automatically to your URL.

Name:

Email address (will not be shown):

URL (for example www.nemonisimors.com):

Comments (max 1000 characters):

What is the sum of 4699 and 12?